Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

FN: Rekordmånga människor i behov av humanitär hjälp

Nöden i världen har förvärrats och allt fler människor behöver humanitärt stöd. Utvecklingen drivs på av konflikter, politisk instabilitet, pandemin och klimatkrisen. Men samtidigt som behoven ökat, släpar finansieringen efter.

De humanitära behoven har ökat varje år och i början av 2022 beräknas 274 miljoner människor vara i behov av humanitär hjälp – en fördubbling på fyra år. Det framgår av FN:s rapport om det humanitära läget i världen, som släpptes den 2 december.

– Det rör sig om människor som drabbas av systematiskt våld, som fördrivs från sina hem, som lever i miserabla förhållanden utan rent vatten eller basal sanitet. Många saknar mat för dagen. Människor lider oerhört, många dör, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

En grupp pojkar får undervisning utomhus, bakom dem ses en grupp flickor som får undervisning.

Utbildning i flyktinglägret

Barn i ett flyktingläger i Kasaiprovinsen i Demokratiska Republiken Kongo. De får skolundervisning tack vare humanitärt bistånd. Foto: OCHA

Oroande utveckling

Det finns flera, samverkande orsaker till att behoven växer. De väpnade konflikterna har blivit fler, och mer långvariga. Människor utsätts för övergrepp och tvingas fly i konflikternas spår. I sviterna av covid-19 har ekonomier mattats av. Människors tillgång till mat har försämrats när priserna stigit i kombination med att deras inkomster sjunkit. Den globala klimatförändringen påverkar också.

– Utvecklingen är inte oväntad men mycket oroande, säger Jakob Wernerman.

De humanitära behoven uppstår ofta ur kriser som pågår under lång tid. Därför fokuserar Sidas humanitära stöd till stor del på att stärka människor som lever i utdragna kriser.

Länder med störst behov av humanitärt stöd inför 2022

(De som fick mest stöd 2021 inom parentes)

  1. Afghanistan (Syrien)
  2. Demokratiska Republiken Kongo (Jemen)
  3. Etiopien (DR Kongo)
  4. Jemen (Sydsudan)
  5. Sydsudan (Etiopien)
  6. Syrien (Afghanistan)

Finansieringen släpar efter

Trots att de humanitära behoven har ökat så kraftigt på senare år, har inte världens samlade humanitära finansiering ökat i samma takt.

Vi står inför en enorm utmaning där begränsade resurser ska täcka ökande behov. Det är viktigare än någonsin att prioritera de som har det värst.

Jakob Wernerman Chef för Sidas humanitära bistånd

– Vi står inför en enorm utmaning där begränsade resurser ska täcka ett ökande behov. Därför är det viktigare än någonsin att prioritera de som har det värst. Som land kan vi vara stolta över att Sverige står för ett principfast humanitärt bistånd som fokuserar på de allvarligaste kriserna och de mest utsatta människorna, säger Jakob Wernerman.

Syrien och Jemen fick mest stöd

Sidas totala humanitära stöd 2021 var rekordstort med 4,8 miljarder kronor som betalades ut till 27 samarbetsorganisationer i ett 30-tal kriser. Mest stöd gick till Syrien, Jemen, Sydsudan och Demokratiska Republiken Kongo. Den samarbetsorganisation som hanterade det största stödet var Internationella Rödakorskommittén, följd av Unicef, FN:s Livsmedelsprogram WFP, Humanitära landfonder som hanteras av FN samt Norwegian Refugee Council (NRC).

En del av stödet har gått till att ge människor i till exempel Etiopien, Nigeria och Myanmar ökad tillgång till vatten, sanitet, skydd och kontantstöd. Sida stödjer även projekt som sträcker sig över flera år, för att bygga upp viktiga funktioner som raserats av krig.

4 miljarder kronor per år

Syftet med humanitärt bistånd är att rädda liv, lindra nöd och upprätta värdighet för människor som drabbas i väpnade konflikter, naturkatastrofer och andra krissituationer. Det är regeringen som beslutar hur stor del av biståndet som ska gå till humanitära insatser. De senaste åren har det humanitära stödet legat på över 4 miljarder kronor per år.

Fattigdomen ökar

  • Fattigdomen och hungern i världen ökar. Fler än någonsin saknar säker tillgång till mat. Globalt är upp till 811 miljoner människor undernärda. Hungerliknande tillstånd hotar 43 länder. Om världen inte agerar nu, kan konsekvenserna bli katastrofala.
  • I Afghanistan behöver mer än 24 miljoner människor livräddande insatser för att undvika katastrof, en dramatisk ökning.
  • Covid-19 har lett till att testning, diagnoser och behandling för sjukdomar som hiv, tuberkulos och malaria har sjunkit. 23 miljoner barn gick miste om grundläggande barnvaccinering 2021.
  • Covid-19 fortsätter att störa utbildningen på många håll; 870 miljoner studerande är drabbade av avbrutna studier. Skolnedstängningar drabbar sårbara barn hårdast. Distansundervisning når inte alla – 2,2 miljarder barn saknar tillgång till internet hemma.
  • Mellanöstern och Nordafrika samt västra och centrala Afrika har på grund av utdragna kriser störst humanitära behov. De senaste två åren har behoven ökat kraftigt även i andra delar av världen.
  • I Etiopien, där hungern är svår, förvärras de humanitära behoven för 26 miljoner människor. Många internflyktingar letar boende i städer vilket ökar pressen på sårbara familjer i värdsamhällena. Etiopien har 4,3 miljoner internflyktingar.
  • Fler kvinnor än män lever i fattigdom. Mer än 70 procent av kvinnor och flickor som får humanitärt stöd har utsatts för könsrelaterat våld. För varje kvartal med nedstängningar på grund av covid-19 väntas vi få ytterligare 15 miljoner fall av könsrelaterat våld.

Källa: Global Humanitarian Overview 2022

Publicerad: December 2, 2021