Redan innan covid-19 var den humanitära situationen allvarlig på många platser i världen. 168 miljoner människor beräknades vara i behov av humanitärt stöd och skydd under 2020, vilket är det högsta antalet sedan andra världskriget.
Fler människor än någonsin befinner sig på flykt. Det beror på att mängden väpnade konflikter har ökat, men också på mer allvarliga effekter av klimatförändringar, såsom extrem torka, översvämningar och skadeinsekter. Allt fler människor kan inte äta sig mätta.
Manila, Filippinerna, maj 2020. På stadens marknad håller människor avstånd till varandra och bär ansiktsmasker - allt för att minska spridningen av covid-19. Foto: ILO / Minette Rimando
Covid-19-krisen läggs på andra kriser
– Den ekonomiska krisen som ligger framför oss på grund av covid-19 är enorm, både i storlek, omfattning och hastighet. Den läggs ovanpå en redan sårbar situation för många av våra samarbetsländer. Vi har inte upplevt något liknande sedan den stora depressionen, för nära hundra år sedan, säger Susanna Gable, chefsekonom på Sida.
Reserestriktioner drabbar låginkomstländer mer direkt genom sjunkande inkomster från turism. Karantänen minskar efterfrågan på vissa varor, produktionen går ner eller upphör helt. När de så kallade globala värdekedjorna (med en produktion som är utspridd över världen) rubbas, slår det hårt mot många producerande låginkomstländer. När råvarupriserna sjunker och exporten minskar samtidigt som räntorna höjs blir de ekonomiska konsekvenserna för många av Sidas partnerländer allt mer akut.
– Den enorma fattigdomsminskningen som vi har sett i världen de senaste 20-30 åren beror till stor del på att länder har varit integrerade i den globala ekonomin. De länder som är mest involverade i den globala ekonomin är också de som drabbas hårdast nu, säger Susanna Gable. I vissa afrikanska länder är dock sårbarheten lika stor, eller ännu större, även om landet inte är lika involverade i världsekonomin.
Gästarbetares familjer särskilt utsatta
En speciellt utsatt grupp är de människor som lever i städernas slumområden. De är både närmare viruset och har mindre chans att distansera sig socialt, samtidigt som deras arbete ofta är beroende av både lokala och globala företag. När de mister jobbet har de ingen social trygghet eller ett familjejordbruk att falla tillbaka på.
Gästarbetare är ytterligare en sårbar grupp. När de på grund av karantän eller förlorade jobbmöjligheter inte längre kan skicka hem pengar (remitteringar) till sina familjer, drabbas både hemlandets ekonomi och familjen. Ett exempel är Guatemala där remitteringar står för 12 procent av BNP. 90 procent av remitteringarna skickas från USA, där stora delar av landet fortfarande är i karantän.
Vad Sida gör och varför
Krisen utvecklas framför våra ögon. Hur stora effekterna på hälsa, ekonomi och välfärd kommer att bli beror på hur viruset sprider sig och i vilken takt. Hur mycket människor ändrar sitt beteende påverkar utgången. Och när ett effektivt vaccin har utvecklats.
Förutom till hälsoinsatser, syftar Sidas stöd till att stärka sociala trygghetssystem, företag och staters budgetar – så att länder och människor ska kunna hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin så bra som möjligt.
– Nu handlar det om att värna om människor och företag, att se till att de överlever till dess att landet kan påbörja återhämtningen, säger Susanna Gable.
Exempel på insatser
Här är några exempel på vad Sida gör för att dämpa pandemins ekonomiska konsekvenser för samarbetsländerna.
Integrering i världsekonomin
Enhanced Integrated Framework, EIF, stöttar de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries, LDC) att integreras i världsekonomin och stärka sin handelspolitiska kapacitet. Bland annat får länderna stöd i att ta bort exportrestriktioner som begränsar tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning. Stödet bidrar också till att öka tillgången till online-verktyg i arbetet med covid-19. EIF arbetar även med att följa upp risker under pandemin och ta fram analyser och åtgärder för varje land.
Stöd till små och medelstora företag
International Trade Center (ITC) är ett FN-organ som stöttar små- och medelstora företag att komma ut på internationella marknader. ITC hjälper företagen att bygga upp en större motståndskraft för att kunna fortsätta med sina verksamheter efter krisen.
I Afrika ges bland annat stöd till företag för att de ska kunna anpassa sin verksamhet till att producera medicinsk utrustning. I Etiopien, exempelvis, får textilföretag stöd till att ställa om produktionen för att tillverka munskydd.
Snabba covid-19 åtgärder för arbetstagare
International Labour Organization (ILO) arbetar på global, regional och nationell nivå med att analysera effekterna av covid-19 för att stötta sina partner i att mildra konsekvenserna av förlorade sysselsättnings- och försörjningstillfällen för arbetstagare. Sidas flexibla stöd underlättar för ILO att ställa om sitt arbete och agera snabbt i krissituationer som nu.
Inom Världsbanken stödjer Sida också en fond som analyserar effekterna på arbetsmarknaden och identifierar arbetstagare och hushåll som drabbas värst av krisen. Syftet är att skapa möjligheter till sysselsättning och till utformning av policys som kan dämpa effekterna.
Lindrar effekterna för textilarbetare
ILO arbetar också regionalt för att förbättra arbetsvillkor, jämställdhet, miljöhänsyn och produktivitet inom textilsektorn. Inom projektet utvecklas exempelvis en digital plattform för erfarenhetsutbyte kring hur företag kan lindra de ekonomiska effekterna av covid-19. I Asien finns cirka 40 miljoner textilarbetare, främst kvinnor, som riskerar att bli arbetslösa.
Parallellt utvecklas ett gemensamt initiativ inom klädindustrin med globala märken, arbetsgivare, arbetstagare och regeringar (där bland annat H&M är aktiv) för att rädda industrin och lindra de ekonomiska och sociala effekterna av den förutspådda massarbetslösheten i textilsektorn.
Utbildar centralbanker
Utbildningsinstitutet Toronto Centre erbjuder centralbanker och myndigheter, vars förutsättningar på kort tid förändrats på grund av covid-19-pandemin, utbildning och kapacitetsutveckling så att de kan bidra till att bibehålla finansiell stabilitet. Inom kort lanseras också ett Centre of Excellence in Crisis Preparedness dit länder kan vända sig för information och råd som specifikt rör covid-19 och finansiell stabilitet.
Ger rekommendationer till medieföretag
Den globala organisationen Media Development Investment Funds (MDIF) ger rekommendationer om hur medieföretag kan begränsa de skadliga effekterna av covid-19 på mediers ekonomiska situation. Detta görs i en rad länder där tillgången till fria och oberoende nyheter och information hotas.