
En grupp barn får se den franska versionen av FN-stadgan i september 1945.
FN står inför behovet att anpassa sig till en förändrad omvärld och en djup finansieringskris. Sedan organisationen grundades den 24 oktober 1945 har FN bidragit till betydande framsteg: extrem fattigdom har minskat från över 60 till under 10 procent, barnadödligheten har halverats, läskunnigheten ökat från 50 till 85 procent, och världen har undvikit nya världskrig. FN:s 193 medlemsländer har enats om gemensamma regler för mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat, där Parisavtalet och Beijingplattformen är centrala exempel.
– FN finns där när barn ska vaccineras, flickor börja skolan eller familjer tvingas fly på grund av krig eller klimatkatastrofer. Det handlar om att få världen att fungera, även när det är som svårast, säger Åsa Andersson, Sidas rådgivare vid Sveriges FN-representation i New York.
UN80-initiativet
För att möta dagens utmaningar lanserade generalsekreteraren António Guterres tidigare i år UN80-initiativet, ett reformpaket i tre spår. Det första fokuserar på att effektivisera FN:s arbete genom att minska kostnader, konsolidera gemensamma tjänster och anpassa budgeten till minskade anslag. Den reviderade budgeten förhandlas under hösten.

FN:s generalsekreterare António Guterres.
Det andra spåret syftar till att förbättra översikt och genomförande av FN:s tusentals mandat med hjälp av digitala register, AI-stöd och ökad ansvarsskyldighet. Förslag väntas i mars 2026.
Det tredje spåret granskar strukturförändringar och programomläggningar för att stärka samverkan mellan FN:s kärnuppdrag inom fred, humanitärt stöd, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. En handlingsplan presenteras inom kort, och ett UN80 Implementation Team inrättas för att driva reformerna.
– Det är en möjlighet att faktiskt genomföra reformer som redan sjösatts – att göra FN mer effektivt och samordnat, säger Åsa Andersson.
”The humanitarian reset”
Parallellt pågår ett reformarbete i det internationella humanitära systemet, lett av Tom Fletcher, FN:s undergeneralsekreterare för humanitära frågor och samordnare för nödhjälp. Syftet är att fokusera på de mest akuta behoven, förenkla strukturer och flytta mer resurser till lokala aktörer.
Om reformerna räcker för att FN ska leverera bättre resultat och använda sina resurser mer effektivt återstår att se. Sida följer processen och bidrar med erfarenheter från sitt humanitära och utvecklingssamarbete med FN i fält.

Målet är en mer samlad och effektiv organisation, där insatserna hänger ihop bättre och når ut snabbare.
Ett samlat FN
– Vi analyserar hur reformerna kan påverka vårt arbete på regional och lokal nivå. Kanske får vi färre, men starkare FN-organisationer – då måste vi kunna anpassa hur vi samarbetar och finansierar i fält. Målet är en mer samlad och effektiv organisation – ”Ett FN”, där insatserna hänger ihop bättre och når ut snabbare till människor i behov, säger Åsa Andersson.
– FN finns där när andra inte kan – och levererar mat, vatten, vård och skydd. Det är svårt att tänka sig ett globalt humanitärt system utan FN, säger Åsa Andersson.
Sidas samarbete med FN
FN är en central samarbetspartner till Sida. År 2024 utbetalades 7,6 miljarder kronor till FN-organisationer, vilket motsvarar cirka 30 procent av Sidas totala portfölj. Den största delen av medlen gick till humanitära insatser, och de tre största mottagarländerna 2024 var Demokratiska republiken Kongo, Ukraina och Afghanistan.
Under året var UNDP, Unicef och WFP de största mottagarna av de 32 FN-organ som fick svensk finansiering, följt av UN-OCHA, UN-MPTF och UN Women.