Beväpnad militär har blivit en del av vardagen i östra Ukraina. Många barn bor bara några meter från frontlinjen och i skolorna finns beväpnade vakter. Unicef har följt ett tiotal fall där militär och andra beväpnade grupper finns mindre än 500 meter från förskolor eller skolor. Foto: Unicef / Gilbertson VII Photo
Barnkonventionen är godkänd av alla världens länder förutom USA. Den innehåller 54 artiklar som bygger på fyra grundprinciper:
Unicef har i uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Den används som ett centralt verktyg för att få regeringar att respektera barns rättigheter och för att lära barn om sina rättigheter och hur de själva kan stå upp för dem. Barnkonventionen har stor betydelse för FN-organets arbete runt om i världen – både som mål och som verktyg för förändring.
Vi ställde tre frågor till Lotta Sylwander, Unicefs representant i Ukraina, om barnkonventionen:
Vad betyder barnkonventionen för Unicef:s arbete?
– Barnkonventionen beskriver vad som måste göras för att barn och ungas behov ska uppfyllas. Men den är också ett viktigt påtryckningsmedel som vi använder oss av i dialog med regeringar. Alla länder förutom USA har lovat att följa den. Även om kunskapen om konventionen ibland är låg så kan politikerna inte ignorera vad de har lovat.
– Vi arbetar också för att barn och unga ska få större kunskap om barnkonventionen, eftersom det är först när barnen vet vad de har för rättigheter som de kan hävda dem. Barn är viktiga aktörer i samhällsutvecklingen och därför arbetar Unicef mycket med att stärka barnen och deras rätt till deltagande och inflytande över sina egna liv.
Vilka är de tre viktigaste frågorna när det gäller barns rättigheter i dag?
– Klimat, barnskydd och barn i konflikt är stora utmaningar just nu. Klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare och drabbar många barn, särskilt de som redan lever i utsatthet. Våld mot barn, både i skolan, hemmet och samhället i stort, är också en viktig fråga. Barnskydd på internet blir bara viktigare och viktigare. Barn utsätts för sexuella övergrepp och trafficking med internet som verktyg. Dessutom har vi vuxna ofta för lite kunskap om hur barn och unga använder nätet, vilket gör dem ännu mer sårbara.
– Barnen är även de som drabbas hårdast under konflikt och krig. De dödas, utsätts för våld, tvingas sluta skolan, rekryteras som barnsoldater och drabbas av brist på mat, vatten och säkra platser att leka på. När konflikten tar slut så finns traumat kvar, vilket kan påverka barnen hela livet. Detta är ett eftersatt område som måste uppmärksammas mer.
Vad kan det svenska utvecklingssamarbetet göra för att barns situation ska förbättras?
– Unicef har alltid haft ett starkt stöd från Sverige, särskilt när det gäller kontroversiella ämnen som hbtqi-frågor och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att jämställdhet är prioriterat är också positivt. Men barnperspektivet kan absolut stärkas i utvecklingssamarbetet. Mer än hälften av de människor som lever i extrem fattigdom är barn, trots att de bara utgör en knapp tredjedel av världens befolkning. Många barn är dessutom fattigare än sina föräldrar. Det är det viktigt att ta hänsyn till när fattigdom och utsatthet analyseras.