Antimikrobiell resistens ett allvarligt problem – Sida stödjer forskning

Resistens uppstår främst när antibiotika inte används enligt läkarens instruktion eller sätts in trots att det egentligen inte behövs. Det gäller inte bara människors sjukdomar; antibiotika till djuruppfödning är också en bov i dramat. Dessutom sprider både människor och djur resistenta bakterier. De hamnar i naturen via djurs och människors avföring. Därför behöver forskning om resistens studera människa, djur och miljö tillsammans.

I Sverige används antibiotika restriktivt. Det gör att vi har färre resistenta bakterier än många andra länder.

– Men det hjälper inte oss på sikt. Finns det resistenta bakterier på andra platser i världen så kommer de till Sverige förr eller senare. Därför måste kampen mot resistens vara global och gemensam, säger Markus Moll på Sidas enhet för forskningssamarbete.

Det är inte bara bakterier som blir resistenta utan också virus och parasiter. Till exempel finns det resistens mot malariamedicin och mot bromsmedicin för människor som lever med hiv. Därför kan det vara bättre att använda begreppet antimikrobiell resistens (AMR), än antibiotikaresistens.

– Resistenta infektioner är svårare och dyrare att behandla vilket leder till stora kostnader för samhället. För låginkomstländer kan det innebära att det blir svårt att uppnå de globala hållbarhetsmålen, säger Markus Moll.

Särskilt har resistent tuberkulos ökat runt om i världen. En halv miljon insjuknar varje år och WHO varnar för att tuberkulos inom en snar framtid kan bli den globalt dödligaste infektionssjukdomen.
– Antimikrobiell resistens leder även till att relativt lättbehandlade sjukdomar som till exempel lunginflammation och urinvägsinfektion återigen riskerar att bli dödliga, säger Markus Moll.

Forskning visar att Sydasien och Afrika söder om Sahara är värst drabbade av antimikrobiell resistens. Det hänger ihop med att de regionerna ofta har svaga hälsosystem med mindre möjlighet att ställa korrekta diagnoser. Där är också infektionsrisken högre eftersom hygienen ofta är begränsad och rent vatten en bristvara. Dessutom kontrollerar myndigheterna inte försäljningen av antibiotika tillräckligt.

Kvinnor i låginkomstländer är särskilt utsatta eftersom hygienen vid förlossningar ofta är sämre. Det ökar risken för infektioner.

Sida stödjer flera forskare från låginkomstländer i 13 projekt inom ramen för det globala initiativet mot antimikrobiell resistens, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR). Ett JPIAMR-projekt i Uganda tar vattenprover vid reningsverkens utsläpp och undersöker hur antibiotikaresistens påverkar betande djur och sjöfåglar. Projektet bidrar till ökad kunskap om resistensläget i området samt vilka bakterier det rör sig om.

– Förr eller senare hamnar all antibiotika som vi tar i vattnet. Därför ger vattenproverna en bra lägesrapport som hjälper oss att ta fram en handlingsplan för att åtgärda problemet, säger Charles Masembe vid Makerereuniversitetet i Uganda.

Han säger att det finns tydliga regler för hur antibiotika ska användas i Uganda.  Problemet är att de inte efterföljs.

– Det finns till exempel människor som av kostnadsskäl inte tar hela antibiotikakuren utan sparar halva paketet till nästa gång de blir sjuka, och djuruppfödare som inte har råd att ta dit en veterinär utan hellre ger antibiotika på eget bevåg fast det kanske inte behövs, säger Charles Masembe.

Ett annat Sida-stött forskningsprojekt fokuserar på att öka samarbetet mellan djuruppfödare, veterinärer och läkemedelsförsäljare. Forskningen görs bland annat i två distrikt utanför Nairobi i Kenya som har flera kommersiella kycklingfarmer. Projektet utvecklar en app som registrerar användningen av antibiotika men som också för samman de olika aktörerna digitalt.

– Där kan uppfödare som upptäckt symptom hos kycklingarna få kontakt med en veterinär som ger råd om vad som behövs. Och varje gång som antibiotika säljs registreras det i appen och vi får kunskap om vilken sort och mängd som finns i området, säger Florence Mutua vid Internationella institutet för boskapsforskning (ILRI) i Kenya.

Tillgång till en veterinär digitalt är viktigt, menar Florence Mutua, eftersom det kan förebygga sjukdomar och på så sätt spara pengar åt uppfödaren.

– Den bästa lösningen är att undvika sjukdomar och infektioner. Då minskar behovet av antibiotika – och då är risken mindre att bakterier blir resistenta, säger hon.

• Projektet PAIRWISE på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats
• Den globala antibiotikaveckan (World Antimicrobial Awareneness Week) på WHO:s webbplats
• Första systematiska genomgången av forskning på resistens globalt, publicerad i The Lancet 2022