Opinion om svenskarnas syn på biståndet

I opinionsundersökningen 2024 framgår det att allt fler, 19 procent av de som svarat, anser att biståndsanslaget bör höjas. Det är den högsta andelen på 23 år. Samtidigt anser 30 procent att biståndet bör minska eller tas bort helt, vilket är en nedgång från förra årets 32 procent.

En klar majoritet, 75 procent, anser att det är viktigt att Sverige bidrar till utvecklingen i fattiga länder. Det är en ökning från 74 procent föregående år.

Samtidigt står många länder inför stora utmaningar med fattigdom, konflikter och humanitära kriser.

Andelen svenskar som vill se ett ökat biståndsanslag har stigit under de senaste åren:

• 19 procent vill öka biståndsanslaget 2024, jämfört med 16 procent 2023 och 9 procent 2022. Det är den högsta andelen på 23 år.
• 39 procent anser att biståndsanslaget är ungefär lagom stort, jämfört med 41 procent 2023.
• 30 procent anser att biståndet bör minska eller tas bort helt. Andelen har minskat från 37 procent 2022 och 32 procent 2023.
• 12 procent svarar att de inte vet, jämfört med 6 procent 2022.

Även inställningen till påståendet att Sverige först bör lösa sina egna problem har förändrats. 37 procent anser att påståendet ”Sverige har nog med egna problem som borde lösas först” stämmer ganska bra eller helt och hållet. Det är en minskning från 42 procent året innan och den lägsta andelen sedan 2018.

– Varje dag möts vi av nyheter från olika världen om hur människor drabbats av krig och konflikt, ohälsa, hunger eller olika katastrofer. I den här undersökningen blir det tydligt att man vill bidra till att andra människor får en drägligare tillvaro, säger Maria Selin.

Undersökningen visar att en majoritet anser att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld och spelar en viktig roll för fattiga länders utveckling.

• 60 procent anser att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld, jämfört med 68 procent föregående år.
• 18 procent svarar att de inte vet om biståndet bidrar till en bättre värld. Det är en ökning från 11 procent föregående år.
• 61 procent anser att biståndet spelar en viktig roll för ett fattigt lands utveckling. Det är en något lägre nivå än tidigare år.

När svenskarna bedömer vilka kanaler som är mest effektiva för att genomföra bistånd får följande aktörer dessa betyg (på en skala från 1 till 5):

• 3,4 – Svenska frivilligorganisationer.
• 3,4 – FN.
• 3,2 – Sida.
• 3,1 – EU.

38 procent anser att Sidas bistånd är ganska eller mycket effektivt, jämfört med 41 procent föregående år.

– Biståndets roll i ett lands utveckling kan vara svår att se då stora stöd går till insatser som inte går att mäta omedelbart, som stöd till infrastruktur, demokratiinsatser som att bygga upp institutioner eller att investera långsiktigt i hälso- och sjukvård, säger Maria Selin.

De flesta som svarat känner till vad svenskt bistånd går till.

• 92 procent känner till att svenskt bistånd går till akuta humanitära insatser vid konflikter eller katastrofer.
• 92 procent känner till att bistånd går till skolor, utbildning och hälsovård.
• 86 procent känner till att Sverige bidrar till hållbar utveckling, till exempel genom insatser för att förbättra miljön och minska effekterna av klimatförändringar.

De mest positiva till bistånd är personer över 65 år samt högutbildade. Lågutbildade män i åldern 50–64 år är de mest negativa.

Undersökningen visar att många svenskar saknar en god bild av hur Sverige arbetar med bistånd, samtidigt som intresset för att veta mer finns kvar.

• 54 procent att det inte stämmer alls eller ganska dåligt, vilket är högre än 2023 då motsvarande siffra var 47 procent. Andelen som anser att de inte har en god bild av hur biståndsarbetet går till, har ökat över tid.
• 54 procent uppger att de inte har en god bild av hur Sverige arbetar med bistånd och utveckling i andra länder. Det är en ökning från 47 procent föregående år.
• 49 procent vill veta mer om svenskt bistånd (stämmer ganska bra eller helt och hållet). Det är en minskning från 52 procent 2023 och 54 procent 2022.

Kunskapen om hur det ser ut i omvärlden är inte uppdaterad vad gäller exempelvis läs- och skrivkunnighet och barnafödande, utan det finns en i allmänhet överdrivet pessimistisk uppfattning.

Som exempel tror:

• 9 procent tror att åtta av tio unga i Tanzania är läs- och skrivkunniga, vilket är det rätta svaret.
• På frågan om medellivslängden i Vietnam svarar bara 18 procent rätt: 75 år.

De flesta anser att deras engagemang och intresse för utvecklingen i andra länder är på samma nivå som tidigare. Något fler än tidigare uppger dock att deras engagemang har ökat.

De vanligaste sätten att engagera sig är att skänka pengar, ge bort saker eller förändra sin egen konsumtion:

• 44 procent skänker pengar till frivilligorganisationer, jämfört med 46 procent föregående år.
• 42 procent skänker kläder, möbler och andra saker. Andelen är oförändrad sedan föregående år.
• 25 procent engagerar sig genom att förändra sin livsstil och konsumtion av exempelvis kläder och mat, jämfört med 27 procent föregående år.

Undersökningen visar också skillnader mellan olika grupper. Kvinnor uppger genomgående att de engagerar sig mer än män, och äldre mer än yngre.

År 2015 antog världens ledare Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling. Undersökningen visar att kännedomen om Globala målen har ökat bland svenskarna över tid.

• 57 procent uppger att de har hört talas om Globala målen 2024. År 2023 var andelen 58 procent.
• 49 procent kände till målen 2022.
• 51 procent kände till målen 2021.
• 47 procent kände till målen 2020.

Samtidigt är tron på att den extrema fattigdomen i världen kommer att avskaffas till 2030 låg.

• 86 procent svarar nej, absolut inte eller troligen inte på frågan om den extrema fattigdomen kommer att avskaffas till 2030.
• 84 procent svarade samma sak 2022 och 2023.