så arbetar vi

Svensk opinion om bistånd

Uppdaterad: 15 december 2017

Svenskarna tycker det är viktigt att visa solidaritet med andra och att vi ska bidra till utveckling i de fattigaste länderna. Två av tre tycker att nivån på biståndet är lagom eller bör öka, och många skänker också pengar ur egen ficka. Det visar Sidas årliga Sifo-undersökning om attityder till bistånd och utveckling.

Drygt åtta av tio svenskar tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i de fattigaste länderna, och sju av tio tycker att storleken på biståndet är lagom eller bör öka. Mest positiva är kvinnor.

Svenskarna känner en stark solidaritet med andra, visar undersökningen. Nio av tio respondenter instämmer i påståendet att "Alla människor har lika värde, av solidaritet bör man därför stödja dem som lever under omänskliga förhållanden". Endast 6 procent tar avstånd från påståendet och 4 procent svarar att de inte vet.

Mer realistisk världsbild

Undersökningen visar också att svenskarna fått en mer positiv och realistisk världsbild. Det finns en långsiktig trend mot att allt fler instämmer i påståendet "levnadsvillkoren i de fattiga länderna har förbättrats avsevärt under de senaste trettio åren". År 2004 var det endast 19 procent som instämde helt eller delvis. 2017 är motsvarande siffra 52 procent.

56 procent svarade rätt på påståendet om att "barnadödligheten minskat kraftigt i de fattiga länderna de senaste tio åren", men bara 15 procent känner till att antalet barn som föds i världen inte ökar för varje år.

Förtroendet för det svenska biståndet har ökat något. De svarande får sätta betyg från ett till fem på hur effektiva de tror att de olika kanalerna för svenskt bistånd är: Sida, FN, EU och svenska frivilligorganisationer. Jämfört med tidigare år syns en ökning av förtroendet för alla biståndsaktörer.

Många svenskar skänker pengar

Sifo-undersökningen innehåller även en fråga om vad de svarande själva har gjort för att bidra till att bekämpa fattigdomen i världen. Fyra av fem svarar att de har gjort något under det senaste året. Femtio procent har bidragit med pengar och ungefär lika många (52 procent) har skänkt kläder eller andra saker. 31 procent uppger att de bidragit genom sin livsstil, vad de handlar och äter till exempel.

Endast 19 procent uppger att de inte alls har bidragit. Här finns en märkbar skillnad mellan män och kvinnor i det att 29 procent av männen inte gjort någonting, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9 procent. Bland kvinnorna är det klart vanligare att exempelvis skänka pengar.

Utbildning och inkomst spelar också roll – de med längre utbildning eller högre inkomst har oftare bidragit på något sätt.

Undersökningen har gjorts av Sifo i form av en webbpanel, där 1 500 personer har svarat på enkäten.

Fyra av tio känner till de Globala målen

Sifo har dessutom undersökt om den svenska allmänheten känner till de Globala målen för hållbar utveckling som FN:s medlemsländer enades om 2015. De 17 Globala målen handlar om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter i världen, lösa klimatkrisen och främja fred och rättvisa.

Fyra av tio känner till de Globala målen och två av tio kan nämna minst ett av dem. Äldre har högre kännedom än yngre, och de mål som flest känner till är "Bekämpa klimatförändringarna".

Att skaffa sig kunskap om de Globala målen försvåras möjligtvis av det faktum att drygt 100 olika benämningar på målen har använts i svenska medier, av myndigheter och av civila samhället under de första 18 månaderna sedan målen infördes. Det visar en medieanalys som har gjorts av Retriever på uppdrag av Sida.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />