Miljö + migration = återvunnet hopp i Djibouti

Obock är en kuststad i norra Djibouti, beläget vid Röda havet. Staden fungerar som en viktig port mellan Afrikas horn och Mellanöstern och är en knutpunkt för migranter. Här kämpar invånarna med trycket från en ökande befolkning och migrationsströmmar, samtidigt som havet ger liv och hopp genom fiske och handel.

Under 2024 passerade över 446 000 människor på flykt via den östra rutten – en ökning med 13 procent från året innan. Samtidigt har fler flyttat hit på grund av klimatrelaterade katastrofer satt stor press på stadens avfallshantering. Plastavfall har lett till miljöproblem och sociala spänningar.

– Dålig avfallshantering bidrar till miljöförstöring och minskar människors möjligheter till försörjning. Plast ses ofta som en symbol för spänningar mellan människor som migrerar och samhällen dit de kommer, säger Agnes Geijer-Farah, som jobbar som programansvarig för migration och utveckling i Afrika, vid Sveriges ambassad i Etiopien.

La Fabrick etablerades 2022 i samarbete med svenskstödda Internationella organisationen för migration (IOM). I dag arbetar cirka 35 personer vid anläggningen, däribland 30 plastinsamlare, samt teknisk personal och en säkerhetsvakt – alla från hushåll med svag socioekonomisk ställning.

– Insamlarna kommer med avfallet till oss och sedan omvandlar vi det till trottoarstenar med hjälp av sand och elektriska maskiner, berättar Hassan Mohamed Bourhan, anställd vid återvinningscentralen.

Projektet har blivit en symbol för framtidstro och lokal problemlösning.

– Vi bestämde oss för att göra något bra av detta avfall. Vår ambition för Obock är att göra staden ren och grön, säger Mohamed Houmed Ismaël, folkvald representant i Obock.

I september 2024 överlämnades La Fabrick till det regionala rådet i Obock, som nu driver verksamheten med fortsatt tekniskt stöd från Internationella organisationen för migration, IOM. Ökat lokalt ägarskap har lett till effektivare produktion – från 100 till 800 trottoarstenar i veckan. Rådet undersöker nu också kommersiella möjligheter för miljövänliga produkter, vilket stärker projektets långsiktiga hållbarhet.

Genom att minska fattigdom, förbättra miljön och skapa arbete bidrar projektet till att stärka sammanhållningen i ett område där många är beroende av jordbruk, fiske och boskap.

– En förbättrad hantering av plastavfall bidrar inte bara till att skydda miljön, utan hjälper också till att motverka felaktiga uppfattningar om att migranter är huvudorsaken till plastföroreningar. Projektet främjar social sammanhållning och hållbar utveckling, säger Agnes Geijer-Farah.

För många i Obock har projektet redan inneburit en konkret förändring.

– Det här projektet har gjort förändring möjlig. Jag hoppas att det fortsätter, säger Fatouma Ahmed Mohamed, skräpinsamlare.