Våldtäktsdrabbade fick upprättelse

Det var under inbördeskriget 1960–1996 som många tusentals övergrepp ägde rum i Guatemala. Sexuellt våld användes som ett krigsvapen, främst mot kvinnor från mayabefolkningen (Maya är ett av tre urfolk i Guatemala, jämte Garífuna och Xinca). Armén och de civila självförsvarspatrullerna, kända som PAC, var de främsta förövarna.

Över 200 000 människor dödades av regeringens militärer och paramilitärer och 45 000 försvann. Ursprungsbefolkningen drabbades särskilt hårt. Efter kriget har förövare från regeringsstyrkorna dömts för folkmord mot ursprungsbefolkningen och för brott mot mänskliga rättigheter.

De 36 kvinnorna från kommunen Rabinal som åtalet gäller, utsattes för grova sexuella övergrepp och våldtäkt under inbördeskriget i början på 1980-talet. I dag är de i 50- till 90-årsåldern. Övergreppen skedde i de flesta fall inför deras familjer. Samtidigt fördes tusentals män bort eller dödades på plats.

Det har tagit över tio år av hårt arbete att kunna ställa våldtäktsmännen inför rätta. Hindren har varit många: kvinnorna har hotats för att skrämmas till tystnad och 2018 la en domare ned fallet på grund av bristande bevis. Så småningom lyckades organisationen få en ny domare att öppna upp fallet.

– Den nya domaren hjälpte oss att hitta information som knöt de misstänkta männen till övergreppen. Vi letade i tidningsarkiv, i polisens arkiv och i olika befolkningsregister. Vi upptäckte bland annat att en av männen hade flytt illegalt till USA och blivit utvisad därifrån, berättar Lucía Xiloj.

Tack vare de nya bevisen kunde fem män åtalas och dömas till vardera trettio års fängelse för brott mot mänskliga rättigheter, i januari 2022. Domen fastställde att våldtäkt användes som ett krigsvapen och hade stöd av staten.

– Det var fler män som var inblandade, men fem av kvinnorna kunde identifiera sina förövare. De kände igen dem, det var män från trakten, förklarar Lucía Xiloj.

Trots att bara fem våldtäktsmän dömdes ser kvinnorna det som en gemensam seger.

– Det här är något de har gjort tillsammans, säger Lucía Xiloj.

Förutom rättshjälp har alla 36 kvinnor som utsattes fått psykologisk hjälp genom Sidas stöd. De flesta klarade inte av att berätta om sina upplevelser förrän under rättegången och först efter domen kunde de prata fritt om övergreppen. Det har varit viktigt för dem att gå ut offentligt och berätta om det som hänt. En av kvinnorna, Pedrina López, vittnade under rättegången: ”Det gör oss ont, ärligt talat, våldet har stannat i kroppen, jag har fått utstå mycket smärta. Bara våra nära och kära har gett oss styrkan att vara här.”

Förutom traumat från övergreppen har de drabbade kvinnorna även blivit utsatta för omgivningens fördomar.

– Om du blivit våldtagen kan det vara svårt att bli gift. Men vi har stöttat dem så att de känt att de kan prata med sina familjer, med sina döttrar och varna dem för sexuellt våld. De har också stöttat varandra. Det har varit väldigt viktigt att de haft varandra i det här, säger Lucía Xiloj.

Efter rättegången hölls också en förhandling om skadestånd till kvinnorna. Staten måste kompensera de fem Maya Achí-kvinnorna på en rad olika sätt, men också samhället i stort. I det ingår att Guatemalas elever ska få lära sig om de blodiga händelserna i undervisningen. Det ska spelas in en dokumentärfilm om fallet och målas en väggmålning.

Nu när de 36 kvinnorna har fått upprättelse, är arbetet över?

– Nej, det är nu det verkliga arbetet börjar! Att nå den fällande domen var bara ett steg på vägen. Det stora arbetet kommer handla om att få staten att genomföra allt som ingår i domen, säger Lucía Xiloj.

– Och vi hoppas få till en rättegång mot högt uppsatta män inom militären, de som beordrat brotten. Nu har vi tagit itu med den lägsta nivån, då är det dags att gå högre upp i hierarkin, fortsätter hon.

Förutom att svenskt bistånd har stöttat rättsprocessen och gett psykologisk hjälp till brottsoffren, har Sverige under lång tid bidragit till att utveckla Guatemalas rättsväsende. Sverige var också en av de största givarna till den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG). Ett arbete som bidrog till att Guatemala instiftade den högriskdomstol som hanterade fallet med kvinnorna. Innan kommissionen började arbeta 2007 så var Guatemalas domstolar svaga. Det är inte troligt att fallet hade gått vidare till rättegång.

Även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) har bidragit med rådgivning i processen mot förövarna. Den svenska ambassaden i Guatemala har varit närvarande som observatörer vid rättegången, vilket har samordnats av FN. Stiftelsen för rättsantropologi (FAFG) bidrog indirekt genom sitt arbete med att gräva upp och identifiera offer för den interna väpnade konflikten i Guatemala i den drabbade regionen Baja Verapaz, där Rabinal ligger.

Sidas arbete i Guatemala