– För Sida är EU-närmandet den förändringsmotor som skapar förutsättningar för kvinnor och män i dessa länder att känna framtidshopp och få det bättre, säger Torgny Svenungsson, chef för Sidas enhet för Västra Balkan, Turkiet, Latinamerika och tematiskt stöd.
Om och när det blir en utvidgning av EU är mycket osäkert. EU-valet i maj 2019 kommer att ge en fingervisning om EU-medborgarnas åsikt i frågan. Trots osäkerheten arbetar många länder aktivt för att på olika sätt närma sig EU.
Bland dem finns formella kandidatländer som Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet. Där finns också länder som EU kategoriserar som potentiella kandidatländer som Bosnien-Hercegovina och Kosovo. Alla tampas med stora utmaningar innan de är färdiga för medlemskap.
Dessutom arbetar länderna i det Östliga partnerskapet – till exempel Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland – för att bredda och öka relationerna med EU.
– Det finns stort intresse för ett ökat utbyte med EU-länder. Det är en marknad för varor och tjänster men också möjlighet till studier och arbete i utlandet, säger Christina Danielsson, chef för Sidas enhet för Östeuropa och tematiskt stöd.
EU ställer krav på mänskliga rättigheter och miljö
För att exportera varor och tjänster till unionen utan tullar eller resa till EU utan visum måste länderna genomföra en lång rad reformer. EU kräver till exempel att de ska respektera mänskliga rättigheter, skapa en mer effektiv offentlig sektor i medborgarnas tjänst och se till att miljön blir mer hälsosam.
Konkret kan det handla om att motarbeta diskriminering av hbtqi-personer och kvinnor, eller att exportvaror måste uppfylla EU:s standard.
Sida finansierar samarbeten där svenska myndigheter och andra svenska aktörer förbereder länderna för EU:s krav. Ett exempel är Twinning där myndigheter och tjänstemän från Sverige delar med sig av kunskap och erfarenheter till institutioner i länder utanför EU.
Sida driver också frågor där Sverige har god erfarenhet, som jämställdhet, antidiskriminering och ett starkt civilsamhälle som kan driva på reformer och granska staten.
– Det är viktigt att befolkningen ser en förändring, annars finns det risk för bakslag. Reformerna ska gynna medborgarna och leda till ett bättre samhälle. Därför är det till exempel viktigt att förklara att höjda elpriser samtidigt bidrar till att sänka en extremt hög elförbrukning och att minska energiberoendet, säger Christina Danielsson.
Nödvändigt reformera rättsväsendet
Utmaningarna är flera. Rättsväsendet är ofta drabbat av korruption där de involverade sitter på privilegier som de inte vill släppa ifrån sig. En annan utmaning, inte minst inom det Östliga partnerskapet, är de konservativa vindar som ökar utsattheten för hbtq-rörelsen och leder till bakslag i jämställdhetsarbetet.
– Det vi just nu är oroade för är långsamhet i rättsreformer i flera länder samt det krympande utrymmet för media och yttrandefrihet. Vi försöker också nå ungdomar så att fler väljer att stanna i sina hemländer, säger Torgny Svenungsson.
EU-opinionen i Sidas samarbetsländer varierar mycket.
– Vissa länder är lika kluvna som Sverige en gång var då vi folkomröstade, som Turkiet och Serbien. I andra är det mer positivt, till exempel Albanien och Nordmakedonien, säger Torgny Svenungsson.