Uppdaterad text: Sida finner inga kopplingar till Hamas i svenskt bistånd i Palestina

Texten har uppdaterats med information om det nya uppdraget.

– Vi har gjort en grundlig översyn och inte kunnat se att svenskt stöd hamnat i händerna på terrororganisationer, säger Göran Holmqvist, som är chef för den avdelning på Sida som hanterar biståndet i Mellanöstern och Asien samt det humanitära biståndet.

Sida har gått igenom biståndsinsatser som pågått under 2023 och varit i kontakt med våra samarbetsorganisationer inom relevanta strategier för biståndsarbetet i Palestina. Externa revisorer har granskat de delar av verksamheten där riskerna bedömts vara störst, framför allt för de organisationer som har verksamhet i Gaza. (Texten om vilka insatser som har granskats har förtydligats.)

Körningar mot EU:s sanktionslista har gjorts av samtliga Sidas samarbetsorganisationer inom ramen för Palestina-strategin och strategin för samarbete med enskilda organisationer.¹ I kontrollen ingår 125 organisationer som får sitt stöd vidareförmedlat från de organisationer som Sida har avtal med.

Regeringen beslutade i oktober att 2023 års återstående utbetalningar till samarbetsorganisationer skulle pausas under tiden som översynen pågick.

– Vi har gjort en grundlig översyn enligt en konsekvent metodik och inte kunnat se att svenskt stöd hamnat i händerna på terrororganisationer.  Vår bedömning är därför att det inte finns hinder för att återuppta utbetalningarna till pågående och avtalade biståndsinsatser i Palestina, säger Göran Holmqvist.

I översynen ingår även de särskilda fall av påstådda kopplingar till Hamas, terrorism eller antisemitism som har kommit till Sidas kännedom. Sida har inte funnit någon grund för dessa påståenden.

Sida har också fört dialog med andra biståndsgivare som genomför liknande översyner, med fokus på gemensamma samarbetsorganisationer.

EU, som har ett stort antal gemensamma samarbetsorganisationer med Sida, har avslutat sin översyn utan att det har föranlett någon omprövning av deras pågående och mycket omfattande verksamhet. Två organisationer är under fortsatt utredning. EU valde att inte tillämpa något utbetalningsstopp. Tyskland är klar med sin granskning av det humanitära biståndet och av UNRWA, och det har inte föranlett någon omprövning av pågående verksamhet. Översynen fortsätter i andra delar av det tyska biståndet.

Inga andra givare har ännu offentliggjort sina översyner, men i de kontakter som Sida har haft har vi sett att vi har gjort liknande bedömningar i de fall då vi har gemensamma samarbetsorganisationer. Norge, Storbritannien, Spanien, Belgien, Nederländerna och Irland genomför inga översyner. 

Sida har också granskat de multilaterala organisationerna inom FN och Världsbanken. Samtliga Sidas FN-partners i Palestina har långtgående rutiner för att motverka såväl finansiering av terrorism som alla former av diskriminering och rasism inklusive antisemitism.

I regeringsuppdraget ingick det också att se över Sidas interna kontrollmekanismer för att se hur de kan stärkas framöver. Samtidigt som granskningen inte har hittat några oegentligheter, har Sida identifierat ett antal sådana förbättringsområden som vi redogör för i översynen. Det gäller bland annat ytterligare förtydliganden av Sidas grundläggande principer för samarbete, hur vi utformar våra avtal med multilaterala organisationer och hur våra samarbetsorganisationer stärker sina rutiner för att dokumentera hur de tillämpar sanktionsreglerna i efterföljande led.

– Sida har bistånd i många högriskmiljöer som kräver kontrollmekanismer för att inget stöd går till något som har koppling till terrorism. Arbetet med att ytterligare stärka våra kontrollmekanismer kommer därför att vara värdefullt även i andra länder än Palestina, säger Göran Holmqvist.

Parallellt med översynen av biståndet i Palestina har Sida arbetat med ytterligare ett uppdrag från regeringen: En tidigarelagd fördjupad strategirapport som ska fungera som underlag för en ny strategi för biståndet i Palestina.

Rapporten ger både en nulägesanalys och en grundlig genomgång av de insatser som gjorts i Palestina sedan 2020. Den innehåller slutsatser och lärdomar från det arbete som genomförts och blickar även framåt. Rapporten baseras bland annat på oberoende granskningar och utvärderingar som visar att det svenska biståndet är relevant och uppvisar viktiga resultat – trots mycket svåra omständigheter.

Sida föreslår att en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Palestina bör vara en del av Sveriges samlade engagemang och förankrad i EU:s gemensamma politik som rör konflikten i Mellanöstern.

– Nu mer än någonsin behöver omvärlden visa sitt engagemang för Palestina och bidra till en fredlig lösning av den svåra situationen som vi har sett under så många år. Om Sverige och likasinnade givare skulle dra tillbaka sitt engagemang i Palestina skulle det gynna extrema och kompromisslösa krafter och dessutom undergräva Sveriges aktörsroll, i Palestina men också i regionen, säger Göran Holmqvist.

I rapporten betonas att om det inte inom en snar framtid sker framsteg i fredsprocessen kan detta resultera i mer fattigdom, fler flyktingar och dessutom skapa en grogrund för terrorism och våldsbejakande extremism. Det finns nu oroväckande tecken på en ekonomisk kollaps i Palestina. En sådan utveckling ligger varken i Palestinas, Israels eller omvärldens intresse.

Sidas underlag till ny Palestina-strategi vilar bland annat på följande principer:

• Stödet ska bidra till demokratiska krafter som värnar en fredlig lösning och motverkar all form av terrorism och våldsbejakande extremism, samtidigt som palestiniers rätt erkänns att inom ramen för folkrätten verka för en fredlig tvåstatslösning.
• Satsningarna ska skapa förutsättningar för människor att kunna påverka sin egen utveckling, få jobb och en möjlighet att stanna kvar där de bor. Detta gäller särskilt för de många unga palestinier som behöver få en framtidstro.
• Samarbetet ska komplettera det humanitära biståndet genom att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling som minskar beroendet av humanitär hjälp och förebygger risken för nya humanitära kriser.
• Omfattningen av ett eventuellt stöd till återuppbyggnaden av Gaza bör kopplas till att en politisk process inleds som på ett trovärdigt sätt skapar möjligheter så att kriget inte återupprepas och till att tydliga steg tas för att Gaza får ett legitimt styre.

Sidas förslag till ny strategi har därför en tydlig utgångspunkt i folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. Följande tre målsättningar föreslås där insatser kan anpassas till en föränderlig politisk och humanitär kontext:

1. Ökad respekt för mänskliga rättigheter, stärkt demokrati och jämställdhet, samt minskad korruption.
2. Förbättrade förutsättningar för ekonomisk utveckling och jobbskapande.
3. Ökad tillgång till miljö- och klimatmässigt uthålliga samhällstjänster, samt hållbart nyttjande av naturresurser inklusive jordbruk.