Klimatsmart jordbruk ökar inkomster för småbrukare

Sedan 1970-talet har CGIAR utvecklat grödor som majs, vete och potatis – så att de klarar till exempel torka, värme och översvämningar bättre. På så vis blir inte jordbruket lika känsligt för extremväder. Forskningsnätverket har också uppfunnit nya metoder för bevattning och byggt upp den största genbanken som är öppen för alla. Forskning pågår just nu, om hur ojämlikhet och näringsbrist hänger ihop – för att i nästa steg påverka hälso- och klimatpolitik.

Dr Aditi Mukherji är nytillträdd i sin roll som chef för påverkansplattformen för klimatanpassning och utsläppsminskning. Hon har arbetat nära nätverket de senaste 20 åren i sin roll som forskare och expert inom vattenfrågor bland annat för International Water Management Institute, med säte i Indien.

Hon har publicerat många vetenskapliga artiklar i internationell press och gett ut böcker inom sitt expertområde: förvaltning av grundvatten och vattenresurser, klimatvänlig bevattning och klimatanpassning. Hon var även redaktör och huvudförfattare till kapitlet om vatten och klimat i rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), som gavs ut i februari 2022. Hon berättar:

–  Mina kollegor och forskningen är en stor drivkraft för mig.

Dr Mukherji berättar att nästan allt vete som sås i världen är sorter som kommer direkt eller indirekt från forskning som genomförts av CGIAR. Och att 11 miljoner människor (80 procent av hushållen) på den etiopiska landsbygden använder metoder som har utvecklats av forskare knutna till nätverket.

Ett pågående pilotprojekt i Gujarat i Indien kopplar solenergidrivna pumpar till elnätet. Genom att sälja överskottsenergin har inkomsterna för lantbrukarna ökat. Samtidigt används grundvattnet smartare och utsläppen av koldioxid minskar då solenergin ersatt diesel.

– Vårt arbete med att utveckla moderna grödor har minskat spädbarnsdödligheten med en tredjedel i låginkomstländer. Det förhindrar mellan tre och sex miljoner spädbarnsdödsfall varje år, berättar hon.

Vid sidan om henne är nästan 10 000 forskare och personal knutna till CGIAR och finns representerade i 89 länder.

De länder som är mest klimatdrabbade behöver anpassa sig snabbt. För att det ska vara möjligt behövs tekniköverföring och finansiering, menar Dr Mukherji. Men det är svårt att anpassa grödor och odlingssätt, om den globala uppvärmningen fortsätter. Ett exempel är när hennes hemland Indien drabbades av extremt höga temperaturer våren 2022.

– När det är 50 grader varmt går det inte att odla. Då fungerar ingenting. Det går inte att vattna för vattnet dunstar bort. Då är det omöjligt med klimatanpassning, säger Dr Mukherji.

För att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader och som allra högst 2 grader måste utsläppen av växthusgaser minska med 50 procent under det här årtiondet, enligt IPCC:s senaste rapport.

– Vi är inte i närheten av att klara av det. Nu måste världens rika länder minska utsläppen av fossila bränslen snabbt. Och de måste betala för de förluster och skador som klimatförändringarna orsakar för de människor som lever i fattigdom, avslutar Dr Mukherji.