Sida har stött Tanzanias forskningsinstitutioner i över 30 år. Dr Donatha Tibuthwa forskar på svamp som en viktig näringskälla.

Sida har stött Tanzanias forskningsinstitutioner i över 30 år. Dr Donatha Tibuthwa forskar på svamp som en viktig näringskälla.

Foto: Edwin Mjwahuzi

arbetssätt och metoder

Stöd till forskning

Publicerad: 10 juni 2015 Uppdaterad: 10 juni 2015

Forskning som låginkomstländerna själva prioriterar löser lokala problem och bidrar till att minska fattigdomen. Svenskt forskningssamarbete har lång tradition och står på tre ben; kapacitetsuppbyggnad, internationellt forskningsstöd och innovation.

En grundbult i svenskt bistånd är att det ska utgå från fattiga människors verklighet. Varje lands regering och befolkning måste ha huvudansvaret för en rättvis och hållbar utveckling. Höginkomstländer dominerar dock världens samlade kunskapsproduktion. Därför hörs inte allas prioriteringar och perspektiv lika starkt.

Östafrikanska forskare tar fram ett klimatsmart gräs som tål torka och är mer näringsrikt för betesdjur. Och vid universitet i Cochabamba, Bolivia, undersöks hur människor på landsbygden kan rena sitt vatten från tungmetaller med hjälp av lera. Detta är bara två exempel på hur låginkomstländer löser sina egna problem genom forskning.

Forskning bygger på långsiktighet

Svenskt forskningsstöd syftar till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Detta innefattar tre viktiga fokusområden för Sida:

  1. Kapacitetsuppbyggnad för forskning, främst i låginkomstländer och -regioner.
  2. Global, regional och nationell forskning av relevans för låginkomstländer och -regioner.
  3. Främjande av forskning som genom innovation kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

    Dessutom ansvarar Vetenskapsrådet för ett fjärde fokusområde:
  4. Svensk forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer.

Genom att stödja forskning av relevans för låginkomstländer kan vi på ett mer direkt sätt främja skapandet av kunskap som kan användas för att förbättra situationen i fattiga länder.

Målet att stärka forskningskapacitet har att göra med forskningens natur. For att fungera väl behöver forskningskapaciteten stärkas på nationell, institutionell och individuell nivå. Det innebär att vi behöver stödja nationella forskningsstrategier, kvalitetssäkrande forskningsråd, utbildningar som kan frambringa en ny kader av forskare och lärare, samt en fungerande infrastruktur för kommunikation av resultat.

Alla pusselbitar behövs och det kan ta lång tid, ibland decennier, innan ett fungerande system finns på plats. Denna insikt om helhetens betydelse uppskattas ofta i mottagarlandet.

– Sverige ger stöd till både forskningsinstitutioner och individuella projekt, i stället för att bara ge projektstöd och försvinna. På så sätt stärks vårt universitetssystem. Jag gillar det bakomliggande strukturella tänket, berättar Volga Iniguez, professor i molekylärbiologi vid UMSA, Bolivia.

Utveckling på egna villkor

"Utveckling kan aldrig skapas utifrån. Utveckling skapas av människor i det egna samhället." Så står det i propositionen "Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling" från 2003. Ingen vet bättre vilka lokala problem som behöver forskas om, eller vilka lösningar som är praktiskt genomförbara, än låginkomstländerna själva.

Universitet kan spela en viktig utvecklingsroll. Särskilt när de bedriver forskning på områden som har relevans för deras egen befolkning. Men även genom att bidra med kompetent personal till både privat och offentlig sektor. Universitet kan också hjälpa politiker att basera sina beslut på evidens, att utbilda lärare till skolväsendet, och ta fram innovationer som kan hjälpa ekonomin. I höginkomstländer är privat och offentlig finansiering av forskning en självklarhet.

– Vi lever i en kunskapsekonomi. Länder som inte deltar i utbytet av idéer kommer att förbli fattiga, säger Nick Perkins, chef på SciDev.net och en av Sidas samarbetspartners.

Genom att stödja universitetsväsendet sätter vi låginkomstländerna själva i förarsätet. Sverige har gett stöd till forskningssamarbete sedan 1975 och idag ligger budgeten på strax under en miljard kronor per år.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän