Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Volontärer förbättrar sjukvården i Demokratiska republiken Kongo

I stora delar av Demokratiska republiken Kongo saknas hälsovård. Samtidigt brottas landet med återkommande epidemier av kolera, mässling och ebola, och mödradödligheten är bland de högsta i världen. Nu organiserar sig människor på lokal nivå för att förbättra vården.

Sjukvårdaren Alain står framför en upphängd griffeltavla som visar hälsocentralens prislista. I dörröppningen bakom honom syns kaklade väggar.

Sjukvårdare

Alain arbetar som sjukvårdare på hälsocentralen i N'sele i utkanten av Kinshasa. Hälsocentralen samarbetar med en lokal hälsokommitté som representerar invånarna i byn. Tillsammans har de bland annat bestämt patientavgifterna för olika typer av vård. Foto: Camilla Lindström / Världsbanken

Fler söker sig till hälsocentralen

Alain arbetar som sjukvårdare på hälsocentralen i N'sele i utkanten av Kinshasa. Den samarbetar med en lokal hälsokommitté, som representerar invånarna i byn. Syftet är att människor ska kunna påverka hur hälsovården utformas. Medlemmarna i kommittén har fått utbildning i vad det innebär att vara byns representant i hälsofrågor, och har fått lära sig olika metoder för att engagera befolkningen, prioritera mellan olika hälsoåtgärder, och vikten av att arbeta med aktivt deltagande.

Människor litar mer på oss och vi kan lättare möta deras behov.

Alain Sjukvårdare på hälsocentralen i N'sele

– Innan gjorde vi på hälsocentret prioriteringarna vad gäller hälsovård i byn. Nu gör vi det tillsammans med hälsokommittén, vilket gör att människor litar mer på oss och vi kan lättare möta deras behov. Därför söker sig fler personer till oss idag. Vi har bland annat bestämt patientavgifterna för olika typer av vård tillsammans med hälsokommittéerna, och försöker också hitta lösningar för dem som inte har råd att besöka hälsocentralen, säger Alain.

Hälsocentralerna löser problem i byarna

Marie-Therese Yaba är ordförande i hälsokommittén i N'sele som nyligen fått stöd av projektet. Hon berättar att kommittén har bidragit till att lösa flera praktiska problem i byn, som att få hjälp med att rena vattnet med enkla medel. Detta förväntas minska problemet med diarréer, som är en vanlig dödsorsak bland barn i landet.

Hälsokommittéer skapades i Demokratiska republiken Kongo (DRK) redan på 1970-talet då man stärkte sjukvården på lokal nivå. På den tiden betraktades hälsosektorn i DRK som en modell för många andra afrikanska länder. Men under de senaste decennierna har kommittéerna fört en tynande tillvaro på många ställen i landet.

För att förbättra hälsosystemet har den kongolesiska regeringen återupplivat hälsokommittéerna och hälsoministeriet har utfärdat nya riktlinjer för deras arbete. Världsbanken och Nordic Trust Fund for Human Rights hjälper till att bygga upp och förstärka kommittéerna.

Vård till urfolk och personer med funktionsnedsättning

Det är viktigt att kommittéerna representerar hela befolkningen, och de utbildas i vikten av att inkludera kvinnor, etniska minoriteter och personer med fysiska och mentala funktionsnedsättningar i arbetet. Även personalen vid de lokala hälsocentren utbildas i projekten.

Nu har diskrimineringen minskat i vissa byar och människor från ursprungsfolk har bättre tillgång till hälsovård.

Paterne Kalegemire Murhimanya Utbildare i projektet

Paterne Kalegemire Murhimanya har arbetat som utbildare i projektet under fyra år och har sett positiva effekter på utsatta grupper:

– Jag har blivit mer medveten om behovet av att inkludera grupper som länge diskriminerats och varit osynliga i vårt samhälle. I Kongo finns en utbredd stigmatisering av till exempel ursprungsfolk, och många sjukvårdare vägrar att behandla dem. De har oftast ingen röst i lokala kommittéer. Vi vill försäkra oss om att deras behov tas med när man bestämmer om prioriteringar för sjukvården i byn. Nu har diskrimineringen minskat i vissa byar och människor från ursprungsfolk har bättre tillgång till hälsovård.

Att det är viktigt att engagera lokalbefolkningen i sjukvårdsarbetet blev extra tydligt i samband med utbrottet av ebola i östra DRK 2018-2019. Misstroendet mellan lokalbefolkningen och sjukvårdspersonal, inklusive hjälparbetare, gör bland annat att personer som smittats inte alltid uppsöker vård. Ett närmare samarbete mellan lokala organisationer, hälsokommittéer och sjukvårdspersonal kan bidra till att få bukt med utbrottet.

Kommittéerna skapades på 1970-talet

Lokala hälsokommittéer (Les Comités de Développement de l'Aire de santé, CODESA) väljs av befolkningen och är hälsopersonalens förlängda arm ut i samhället.

Kommittéerna består av volontärer som förser befolkningen med hälsoråd, som till exempel vikten av att rena vatten, tvätta händerna och uppmuntrar dem att söka vård när de är sjuka. De informerar också om stora vaccinationskampanjer.

Kommittéerna skapades på 1970-talet men i takt med att Kongo blev allt fattigare minskade den nationella hälsobudgeten och på 1990-talet gick endast en procent av statsbudgeten till hälsovård. Det fick stora konsekvenser och sjukvården bröt mer eller mindre samman. I dag är hälsosystemet mycket underfinansierat och många får ingen vård alls.

Human Rights and Development Trust Fund

Human Rights and Development Trust Fund är en del av Världsbanken och skapades av de nordiska länderna 2008. Fonden ska stärka Världsbankens arbete med mänskliga rättigheter, framför allt i form av kapacitetsstärkande åtgärder inom banken. Sedan fonden startade har över 130 projekt fått stöd med att integrera mänskliga rättigheter i Världsbankens projekt i olika delar av världen.

Pengarna går till ett pilotprojekt för att integrera ett rättighetsperspektiv i insatsen. Det innebär bland annat särskilt fokus på diskriminerade grupper.

Uppdaterad: 1 juli 2021

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning