Andelen människor som lider av hunger har sedan 2015 ökat, och lantbruket står inför stora utmaningar för att kunna försörja en växande befolkning. Sida arbetar för att fler människor ska kunna försörja sig på ett lantbruk som inte skadar miljön och klimatet.
Så går utvecklingen framåt
Färre människor går hungriga
Hungern i världen minskat avsevärt sedan 1970-talet, trots de senaste årens bakslag.
Innovation gör lantbruk mer produktiva
Teknologi och innovationer har gjort lantbruk mer produktiva och mer miljömässigt hållbara världen över. Det handlar exempelvis om digitala lösningar för att sprida information om moderna jordbruksmetoder och teknik som mäter jordkvalitet.
Mer motståndskraftiga lantbruk
På många platser i världen görs stora ansträngningar för att lantbruket ska bli mer hållbart och motståndskraftigt mot klimatförändringar. Ett exempel är agroekologi, en metod som kan minska påverkan på klimatet och miljön och öka tillgången till mat och försörjning. Ekologisk odling blir också allt vanligare.
Många utmaningar kvarstår
Miljontals går hungriga
Över 820 miljoner människor i världen lider enligt FAO av hunger. Ännu fler får inte sitt dagliga behov av mat och näring uppfyllt.
Klimatet påverkar och påverkas av jordbruket
Jordbrukssektorn både bidrar till och påverkas negativt av klimatförändringarna. Torka och översvämningar förstör skördar och hotar människors försörjning och biologisk mångfald. Samtidigt bidrar det industriella jordbruket till utsläpp av växthusgaser och föroreningar.
Orättvis tillgång till mark
I utvecklingsländer utgör kvinnor enligt FAO hälften av arbetskraften inom lantbruket men jämfört med män äger de mer sällan marken de brukar. Kvinnor får också lägre lön för sitt arbete och har svårare att få lån för att utveckla sina verksamheter.
För 20 år sedan började Vaska Mojsovska odla på en liten bit mark – i dag exporterar hon sina vindruvor till hela Balkan. Hon är också den första kvinnliga ordföranden för National Federation of Farmers i Nordmakedonien. På så sätt hjälper hon andra kvinnor att utveckla sina jordbruk.
Sidas arbete med lantbruk och livsmedelsförsörjning
Sedan 2015 har andelen människor i världen som inte har tillräckligt med mat ökat, enligt FAO. Klimatförändringar och miljöförstöring drabbar både natur, hav, artrikedom och människors försörjning. Särskilt utsatta är samhällen som redan har knappa ekonomiska resurser och som är direkt beroende av fiske, lantbruk (jord och skogsbruk) och tillgång till vatten för sin dagliga överlevnad.
Tryggad livsmedelsförsörjning
Två miljarder människor vet inte varifrån deras nästa mål mat kommer att komma ifrån. Jordens befolkning växer, vilket är en stor utmaning för lantbruket. Mer mat måste produceras, men utan att skada klimat och miljö.
Rehabilitering av odlingsmark
I Tanganyikaprovinsen i Demokratiska republiken Kongo har över hälften av alla hushåll brist på mat. Sida stödjer där WFP och FAO:s arbete med att rehabilitera jordbruksmark för att trygga tillgången till mat. Insatsen gör bland annat att utsatta småbönder kan sälja sina grödor, vilket också minskar risken för konflikter i området.
Kvinnor som arbetar med lantbruk har mindre tillgång till resurser, teknologi och ekonomiska möjligheter jämfört med män. Sida stödjer exempelvis insatser i Kenya, Uganda och Guatemala som hjälper kvinnliga småföretagare att organisera sig. Det gör att de får bättre tillgång till finansiella tjänster och marknader för sina produkter.
Lantbruk
Runt 65 procent av vuxna som lever i fattigdom försörjer sig genom lantbruk, enligt Världsbanken. Klimatförändringar, miljöförstöring och exploatering av naturresurser hotar både lantbruket och människors försörjning.
Stöd för ett hållbart jordbruk
Lantbruk bidrar till klimatförändringarna genom exempelvis avskogning och utsläpp av växthusgaser. International Fund for Agriculture Development (IFAD) and Forest Farm Facility stödjer bland annat jord- och skogsbrukare att själva ställa om sin verksamhet till att bli mer hållbar och motståndskraftig.
I Moçambique är 70 procent av hushållen direkt beroende av landets naturresurser, men avskogning och exploatering av resurserna skapar stora problem för människor och miljö. Världsbankens program Mozambique’s Integrated Landscape and Forest Management bidrar till att landets skog, jordbruksmark, vilt och fiske tas om hand på ett hållbart sätt.
Överfiske, klimatförändringar och miljöförstöring drabbar den biologiska mångfalden i hav, sjöar och floder. Det drabbar också de miljontals människor som är beroende av fiske för sin överlevnad och försörjning.
Gör fiskerisektorn mer öppen och transparent
Under de senaste årtiondena har det industriella fisket ökat. Det har lett till utfiskning av haven och att många fiskebestånd i dag är hotade. Världsbankens havsfond ProBlue verkar bland annat för att göra fiskerisektorn mer transparent och rättvis, så att fiskesamhällen och kustbefolkningen ska få ökat inflytande i beslut som gäller dem.
Olagligt, oreglerat och icke-rapporterat fiske är ett stort hinder för de insatser som görs för att hålla våra hav friska. Detta drabbar lokala fiskesamhällen hårt. De regionala organisationerna Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA) och Southeast Asian Fisheries Development Center (SEAFDEC) bidrar till att samla kunskap från regionen och använda den som underlag för fiskepolitik.
Enligt Världsbanken har endast tredjedel av världens befolkning laglig rätt till den mark de brukar. I många länder har kvinnor varken rätt att äga, ärva eller bruka mark.
Stärker rätten till mark
Urfolk och lokala samhällen brukar runt 65 procent av världens jordbruksmark. Trots detta äger de endast 18 procent av marken. The Tenure Facility arbetar för att stärka urfolks rätt till jordbruksmark och skog i Afrika, Asien och Latinamerika och för att människors brukarrätt ska erkännas i lag.
Även Regional Community Forestry Training Centre for Asia and the Pacific (RECOFTC) arbetar för att de människor som bor vid och lever av skogen ska ha laglig rätt att bruka den. Centret har särskilt fokus på kvinnor och minoriteter. De stöttar bland annat initiativ kring så kallade byskogsbruk, där skogsnära samhällen har gemensamt ansvar att bruka skogen på ett hållbart sätt.
Sidas stöd till lantbruk, vattenbruk och fiske uppgick till närmare 1,4 miljarder kronor 2019. En tredjedel av stödet hade miljö som huvudsyfte, och drygt 40 procent av stödet gick till jordbruksutveckling. Sida fokuserar på småskaligt lantbruk.
Inom Sidas forskningssamarbete går även en stor del av stödet till jordbruksforskning.