Återplanterar nedhuggen skog för försörjning och biologisk mångfald

Shabani S. Kulinyangwa visar på en liten tanig planta med gröna löv i den torra marken. Man kan inte tro att den ska bli ett högt träd, med det är vad han hoppas. Han planterade den själv förra året, och eftersom det är en inhemsk art med hård och tålig ved växer den långsamt. De som planterar behöver tålamod.

Skogen Kazimzumba strax utanför Tanzanias största stad Dar er Salaam har blivit nästan helt nedhuggen av människor på jakt efter bränsle och byggmaterial. Nu är den mer ett busklandskap än en skog, och hettan och torkan från solen är påtaglig. Shabani S Kulinyanga bor i en av byarna i utkanten av skogen, som är engagerade i arbetet med att återplantera.

Han berättar om sina egna odlingar av mango och apelsin, och hur han för många år sedan planterade rader av träd som ger skugga och svalka. Nu står han i byns plantskola där tusentals små skott håller på att växa upp.

– Jag och min familj får en liten inkomst av plantskolan och jobbet med att plantera skog. Och så får vi ta plantor till våra egna odlingar, säger han. Men i två års tid har vi haft problem med vatten, byn behöver en ny brunn.

Världsnaturfonden WWF stöttar genom WWF i Tanzania flera projekt där man knyter ihop återplantering och skydd av skog med människors rätt att kunna försörja sig och att ha en rimlig levnadsnivå. Ofta handlar det om att jobba med byarna i utkanten av skogen och att engagera de som bor där i arbetet. Shabani S Kulinyangwa arbetar i hembyns ekologiska råd, och förklarar hur skogen påverkar både temperatur och fuktighet. Skog och träd spelar en stor roll för att hålla balans mellan fukt i luften och i marken, och vissa trädarter kan dra ner vatten djupt med sina rotsystem. Nu väntar alla på regnen, som kommer sent i år, och de små plantorna torkar bort.

– I år har vi lyckats plantera 48 000 plantor. Men vi hade planerat för 100 000, säger han.

Tanzania är ett av de tre länder i världen som har den största skogsarealen, mer än 48 miljoner hektar skog. Det är ungefär lika stort som hela Sverige. Men skogarna försvinner också i snabb takt, kanske så mycket som en tiondel under de senaste femton åren. Det handlar om skog som bränns och tas i anspråk för odling, bränsle för att laga mat och timmer som säljs. När skogen försvinner påverkas klimatet både lokalt och globalt, jord och mark eroderar och förstörs, och den biologiska mångfalden utarmas.

Mussa Said arbetar som skogvaktare. Han och hans fru och deras fem barn bor i en av byarna i kanten av skogen. Han patrullerar i skogen för att sätta stopp för olaglig avverkning och för att larma vid skogsbränder.

– Det viktiga med skogen är regnet, vattenkällorna och den friska luften. Finns det ingen skog kommer inget regn, säger Mussa Said. Han tjänar lite pengar på skogvaktarjobbet, lönen är OK men räcker ändå inte, säger han.

Mussa Said hoppas att livet ska bli bättre, och precis som många fler av människorna i byarna försöker han hitta sätt att kunna leva och försörja sig i samklang med skogen, på ett hållbart sätt.

Ungefär tre mil utanför storstaden Das es Salaam finns Vikindu-skogen, där träden vuxit sig höga runt några porlande floder och sjöar. Luften är sval och behaglig, en markant skillnad på hettan på fälten utanför skogens kant. Här växer 65 olika arter av träd, de allra flesta inhemska arter. Det finns en rik fauna av fjärilar, insekter och fisk, ormar som svart och grön mamba och några mindre däggdjursarter. Vildsvin och två familjer svartvita colobus-apor lever också i skogen. Skogen är både en kolsänka och ett utflyktsmål på helgerna för Dar es Salaam-borna.

– Vi planerar att bygga ut för ekoturism, med en campingplats, en liten restaurang, utsiktstorn och fler vandringsleder, berättar Anna Lawou på Tanzanias skogsstyrelse.

Runt Vikindu-finns sju byar, och skogens status som naturreservat är en ständig källa till friktion. Trots förbud kommer människor till skogen för att ta ved och trä till byggmaterial. Anna Lawuo hoppas att man kan se fördelarna med Vikindu, där man kan hitta örter som kan användas till mediciner och alldeles rent vatten i floderna. Med planerna på eko-turism hoppas hon också att det kan skapas arbetstillfällen, och möjligheter att sälja mat och hantverk till besökare.

– Jag har alltid velat arbeta med skogen, det är min dröm. Luften är ren och sval här, det är alltid grönt. Jag vill bevara detta så att fler människor kan komma ut i naturen, säger Anna Lawuo.