Löser konflikter i byar för att bidra till fred i Sudan

Ranjita Mohanty är chef för FN-fonden Darfur Community Peace and Stability Fund, som jobbar med lokal konflikthantering i Darfur i västra Sudan. När hon tillträdde började hon med att göra en fältresa och besöka byar i projektområdet.

– Jag besökte en by med flera folkgrupper. Alla delade på samma vattenkälla, men vattenbristen i området var enorm, och vattnet räckte inte till alla. Det här hade lett till svåra konflikter, berättar Rajita Mohanty.

Byn hade en kommitté för konfliktlösning som träffades regelbundet för att lösa konflikterna. Kommittén föreslog ett system där scheman gav de olika grupperna tillträde till vattenkällorna vid olika tider. Dessutom skulle alla börja betala – om än en väldigt liten summa – för vattnet. "Vattenskatten" skulle förhindra överkonsumtion och sinande vattenkällor, och de insamlade pengarna kunde sedan användas till underhåll av pumparna och andra gemensamma investeringar.

Kommittén hade bildats och fått utbildning i konflikthantering genom en lokal organisation, som kunde arbeta i området tack vare finansiering från FN-fonden. Organisationen kunde också hjälpa byn med två vattenpumpar för invånarna, och en vattenkälla för boskapen.

Det är FN:s utvecklingsprogram UNDP som hanterar fonden. Fonden fungerar som så att UNDP varje år gör en konfliktanalys över Darfur-regionen. Därefter får organisationer komma in med projektansökningar som fonden bedömer. Totalt har den gett medel för konflikthantering i Darfur till cirka 15 nationella och internationella organisationer. Sida är en stor givare.

– Fonden bidrar till att lösa konflikter på lokal nivå i Darfur. De handlar ofta om tillgång till naturresurser som betesmark eller vatten. Många konflikter sker mellan bönder och nomadfolk. Men ibland handlar det också om att lösa sociala konflikter inom eller mellan familjer och grannar, berättar Ranjita Mohanty.

I Sudan lever hundratals folkgrupper med olika språk och kultur. Landet har levt med olika väpnade konflikter alltsedan självständigheten 1956.

År 2011 delades landet efter en folkomröstning och Sydsudan bildades, men detta löste endast delar av landets konflikter. Trots försöken till fredsavtal, vapenvilor, försvagade rebellgrupper och en pågående avväpningskampanj, så fortsätter det väpnade våldet mellan grupper på lokal nivå i Darfur och andra delar av landet.

– Att lösa konflikter på gräsrotsnivå spelar en mycket viktig roll för arbetet med att lösa den nationella konflikten i Sudan, eftersom lokala konflikter ofta eskalerar och blir en del av den nationella konflikten, säger Ranjita Mohanty.

Att det är invånarna själva som hanterar och löser konflikterna anses vara avgörande för att bidra till varaktig fred och utveckling i Darfur. Kommittéer på bynivå är inget som biståndet uppfunnit, utan bygger ofta på traditionella sätt att lösa konflikter i byarna. De kallas för CBRM – Community Based Reconciliation Mechanisms.

– Den här mekanismen förstördes med krigen. Vi hjälper egentligen bara till att återuppväcka människornas egna sätt att lösa konflikter. Kommittéerna har ofta större respekt i byarna jämfört med det formella rättsväsendet, som i Sudan är svagt och ineffektivt, medan kommittéerna på ett direkt sätt kan bidra till att lösa människors problem och upprätthålla en fredlig samlevnad i lokalsamhället.

Förr bestod de traditionella konfliktlösningskommittéerna oftast av äldre män. Byarna som deltar i projekten som stöds FN-fonden har fått hjälp att utse kommittéer som representerar olika folkgrupper, åldrar och kön. Lokala organisationer följer och stöttar kommittéerna, till exempel genom att utbilda dem i konflikthantering och i att utvärdera hur det går.

Siffror för 2017 visade att 85 procent av de konflikter som hanterades av kommittéerna fick en lösning. 75 procent av de deltagande byarna tyckte att de fått bättre relationer och större förtroende för andra samhällen i regionen. 86 procent tyckte att FN-fonden har bidragit till ökad fred och stabilitet i regionen.

– Brist på jämställdhet är ett mycket stort problem i regionen, vilket bland annat yttrar sig i ett utbrett våld mot kvinnor. Min högsta prioritet är att stärka fondens arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnorna är representerade i kommittéerna, men deras röster respekteras inte i lika stor utsträckning som männens, och det vill vi ändra på, säger Ranjita Mohanty.

Fonden visar bättre resultat än många andra program i Darfur. Ranjita Mohanty tror att framgångarna bland annat beror på fondens noggranna konfliktanalyser, som visar vilka områden som har störst behov av konfliktlösning. Hon är också noga med att poängtera människors egen förmåga.

– Jag har träffat många människor under mina resor, och jag förvånas och fascineras över förmågan och viljan att lösa konflikter. Och att de klarar att göra det med respekt för varandra, trots att Darfur är ett extremt svårt sammanhang.