Berättelser om biståndet
Klimatsmart jordbruk ökar inkomster för småbrukare
Klimatförändringar drabbar människor som lever i fattigdom extra hårt. Därför behövs klimatanpassning inom jordbruket. Tack vare forskning om nya grödor och smarta metoder för odling har lantbrukare i Afrika och Asien kunnat fördubbla sina skördar. Sida har stöttat forskningsnätverket CGIAR sedan 1973.
Småskaliga bönder - i klimatets frontlinje
Dr Aditi Mukherji
– Vi gör verklig skillnad för de människor som står i klimatförändringens frontlinje, säger Dr Aditi Mukherji, chef för forskningsnätverket CGIAR:s plattform för påverkan och samarbeten inom klimatområdet.
CGIAR är är världens största offentligt finansierade partnerskap för jordbruksforskning för människor som lever i fattigdom. Genom forskning utvecklar CGIAR nya innovativa metoder för odling, till exempel genom förädling av tåliga och mer näringsrika grödor och genom smartare bevattningsmetoder. Målet är att minska fattigdomen på landsbygden, öka tillgången till mat och förbättra människors näringsintag och hälsa, samtidigt som naturen används på ett hållbart sätt. Sida har stöttat nätverket sedan 1973.
Över 80 procent av världens jordbruk är småskaliga och bidrar till 30 – 40 procent av världens livsmedelsförsörjning. Klimatförändringarna drabbar människor som lever i fattigdom hårdast. Bönder och andra småbrukare är till stor del beroende av regn för att kunna odla. Det gör dem extra sårbara för vattenbrist, översvämningar och höga temperaturer. Forskning och innovation inom mat-, mark- och vattensystem är avgörande för att världens växande befolkning ska få tillräckligt med mat utan att miljön och klimatet tar skada.
Dr Aditi Mukherji
Sötpotatis med apelsinkött
Felistus Chipungu, är forskare på International Potato Center (CIP) och förädlar sötpotatis med apelsinkött på anläggningen i Blantyre, Malawi. Foto: C.de Bode/CGIAR
Inte lika känsligt för extremväder
Sedan 1970-talet har CGIAR utvecklat grödor som majs, vete och potatis – så att de klarar till exempel torka, värme och översvämningar bättre. På så vis blir inte jordbruket lika känsligt för extremväder. Forskningsnätverket har också uppfunnit nya metoder för bevattning och byggt upp den största genbanken som är öppen för alla. Forskning pågår just nu, om hur ojämlikhet och näringsbrist hänger ihop – för att i nästa steg påverka hälso- och klimatpolitik.
Nästan allt vete som sås i världen kommer direkt eller indirekt från CGIAR:s forskning
Dr Aditi Mukherji är nytillträdd i sin roll som chef för påverkansplattformen för klimatanpassning och utsläppsminskning. Hon har arbetat nära nätverket de senaste 20 åren i sin roll som forskare och expert inom vattenfrågor bland annat för International Water Management Institute, med säte i Indien.
Hon har publicerat många vetenskapliga artiklar i internationell press och gett ut böcker inom sitt expertområde: förvaltning av grundvatten och vattenresurser, klimatvänlig bevattning och klimatanpassning. Hon var även redaktör och huvudförfattare till kapitlet om vatten och klimat i rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), som gavs ut i februari 2022. Hon berättar:
– Mina kollegor och forskningen är en stor drivkraft för mig.
Dr Mukherji berättar att nästan allt vete som sås i världen är sorter som kommer direkt eller indirekt från forskning som genomförts av CGIAR. Och att 11 miljoner människor (80 procent av hushållen) på den etiopiska landsbygden använder metoder som har utvecklats av forskare knutna till nätverket.
Ett pågående pilotprojekt i Gujarat i Indien kopplar solenergidrivna pumpar till elnätet. Genom att sälja överskottsenergin har inkomsterna för lantbrukarna ökat. Samtidigt används grundvattnet smartare och utsläppen av koldioxid minskar då solenergin ersatt diesel.
Solenergi har ersatt diesel
I byn Chakhaji i Bihar, Indien har solenergi ersatt diesel för att driva bevattning av grödor och till hushållet. Det är renare, snabbare och billigare. Överskottsenergin säljs och inkomsterna ökar. Foto: C.de Bode/CGIAR
Vårt arbete med att utveckla moderna grödor har minskat spädbarnsdödligheten med en tredjedel i låginkomstländer.
– Vårt arbete med att utveckla moderna grödor har minskat spädbarnsdödligheten med en tredjedel i låginkomstländer. Det förhindrar mellan tre och sex miljoner spädbarnsdödsfall varje år, berättar hon.
Vid sidan om henne är nästan 10 000 forskare och personal knutna till CGIAR och finns representerade i 89 länder.
CGIAR
EXEMPEL PÅ VAD SOM GÖRS
NÅGRA FRAMSTEG
Utsläppen måste minska snabbt
De länder som är mest klimatdrabbade behöver anpassa sig snabbt. För att det ska vara möjligt behövs tekniköverföring och finansiering, menar Dr Mukherji. Men det är svårt att anpassa grödor och odlingssätt, om den globala uppvärmningen fortsätter. Ett exempel är när hennes hemland Indien drabbades av extremt höga temperaturer våren 2022.
– När det är 50 grader varmt går det inte att odla. Då fungerar ingenting. Det går inte att vattna för vattnet dunstar bort. Då är det omöjligt med klimatanpassning, säger Dr Mukherji.
För att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader och som allra högst 2 grader måste utsläppen av växthusgaser minska med 50 procent under det här årtiondet, enligt IPCC:s senaste rapport.
– Vi är inte i närheten av att klara av det. Nu måste världens rika länder minska utsläppen av fossila bränslen snabbt. Och de måste betala för de förluster och skador som klimatförändringarna orsakar för de människor som lever i fattigdom, avslutar Dr Mukherji.