Arbetslösa ungdomar får karriärstöd och hjälp att starta eget

Gbarnga är Liberias tredje största stad med cirka 40 000 invånare. Här, precis som i andra delar av Västafrika, är andelen barn och unga stor. Trycket på arbetsmarknaden är stort. Men var finns jobben? Och hur skapar man nya arbetstillfällen?

Det är varmt och trångt i salen där över 200 ungdomar sitter samlade. Längst fram håller lokala entreprenörer och experter korta presentationer, sen får de ungdomar som vill komma fram och ställa frågor. Någon undrar hur man gör för att få jobb i IT-sektorn. Anthony Siakor, IT-chef vid Cuttington-universitet och en av de inbjudna talarna, förklarar att IT är ett brett område och att man först måste bestämma sig för vad man vill jobba med. Men, konstaterar han:

– Allt handlar idag om IT så arbetsmöjligheterna är många. Men för att lyckas måste du vara passionerad, fokuserad och engagerad.

Karriärmässan i Gbarnga är en del av ett större program som genomförs av organisationen Mercy Corps med stöd från Sverige.

– Vi hjälper ungdomarna att hitta fram till vad de själva vill göra. Det viktigaste är att ge dem redskap så att de kan gå vidare, oavsett om det är en anställning eller om de vill starta eget, säger Nyema Richards från Mercy Corps.

Efter många år av inbördeskrig har Liberia sedan 2006 utvecklats i en positiv, demokratisk riktning med fria val. Men spänningarna finns kvar under ytan.

– Att stärka ungdomar är något av det viktigaste vi kan göra. Om ungdomar har jobb får de också ökad självkänsla. Om de känner att de betyder något och har inflytande över sina liv kommer de också att kunna bidra till samhället i stort. Motsatsen är unga, arga och frustrerade män som lätt manipuleras av krigsherrar. Därför är fler ungdomsjobb nyckeln till framtiden, fortsätter Nyema Richards.

Många program för ungdomar och arbete handlar om att ungdomar ska lära sig ett lämpligt hantverksyrke. Men vilken nytta har man av att utbilda sig till skomakare eller skräddare om alla skor och kläder ändå importeras från Kina? I det program Mercy Corps genomför ligger fokus därför snarare på karriärplanering och att matcha företag och unga arbetssökande.

Det handlar om att bli anställningsbar och lära sig vad som krävs för att kunna få ett riktigt jobb. Här ingår grundläggande saker som att hålla tider och hur man klär sig för ett arbete, men också hur man gör för att skriva en jobbansökan och hur man beter sig på en anställningsintervju.

Friendship Gonkpala har själv gått programmet och idag är hon en av de volontärer som arbetar för att stödja ungdomarna:

– Utbildningen har hjälpt mig att börja utveckla mig själv som person. Så jag vill uppmuntra andra unga människor att utbilda sig så att de får kunskaper som gör att de kan få riktiga arbeten. För din framtid ligger i dina egna händer, säger hon.

På Passion Hotel arbetar Kou Lami som är 19 år och Alfred Wampali som är 26 år. De började båda som praktikanter, med de tre första månadslönerna finansierade genom programmet. Nu har de jobb på riktigt.

– Jag gillar service och att träffa olika människor varje dag så hotelljobbet är verkligen perfekt för mig. Det är också väldigt självständigt och jag försöker hela tiden lära mig mer om vad jag kan göra, berättar Kou Lami.

Alfred Wampali fyller i:

– För mig handlar jobbet om just passion – om att göra rätt saker och jag är glad över att jag fick möjlighet att lära mig så mycket att jag sen kunde få ett riktigt jobb.

En annan del av programmet stödjer ungdomar som har egna affärsidéer. Det har gått elva månader sedan Peter Kollie startade sin affärsverksamhet och så här långt har det gått långt över förväntat. Dieselgeneratorn brummar för fullt utanför hans fotostudio.

– Allt började med att jag var på ett bröllop där en person som tog bilder inte vill dela dem vidare. Då tänkte jag att man borde kunna fotografera bröllop och sälja bilderna till alla som var där.

Peter startade en fotostudio med stöd från den svenskfinansierade fonden. Idag är han bland annat ute på skolor och tar examensbilder och till den lilla studion kan man komma för att ta sitt porträtt och få bilden utskriven på glansigt papper. Förutom bilder gör hans lilla studio också enklare formgivning, för flygblad och inbjudningar.

Och det går bra. Så bra att Peter fått ta in två egna praktikanter som han räknar med att snart kunna anställa på riktigt.

– Nästa steg är att investera i en riktigt bra kamera, men de är dyra här i Liberia, konstaterar han.

Vi fortsätter en bit utanför Gbarnga. Här har en grupp unga kvinnor startat ett gemensamt företag som dessutom är en sparkassa. Tillsammans köper de in sandaler, kläder och annat som säljs på marknaden. Var och en sparar också regelbundet pengar i den gemensamma sparkassan.

– Att spara själv är mycket svårare så därför är det här så bra, säger Josephine Kerkulah och får medhåll av de andra. Tillsammans planerar de nu för fullt hur verksamheten ska utvecklas.