Berättelser om biståndet
När mangroveskogen skyddades fick Merling framtidshopp
Havsfåglar, sköldpaddor och människor som lever vid Colombias kust har fått det bättre genom det Sida-stödda bevarandeprojektet La Minga. Nu drömmer musselproducenten Merling García om att öppna en egen restaurang och servera de hållbart producerade piangua-musslorna som hon samlar i mangroveskogen.
Merling Garcia
Varje eftermiddag går Merling García och 14 andra kvinnor hemifrån för att ta sig djupt in i den gyttjiga mangroveskog som växer vid Stillahavskusten. Till myggornas pipande och grodornas kväkande böjer kvinnorna sig ned och samlar in musslor.
Tack vare ett projekt stöttat av Sida har de lyckats öka sina inkomster från försäljningen av musslor med 45 procent.
Området där skogen ligger anses ha ett av de rikaste växt- och djurliven på hela planeten. Här finns gott om groddjur, 70 arter havsfåglar och två arter havssköldpaddor. Och här finns den exklusiva lokala musslan, piangua. Trots sin litenhet är den viktig för Merling García och de andra musselproducenterna.
Området är välförsett med naturresurser men lider brist på andra sätt.
– Stillahavskusten är väldigt rik på biologisk mångfald, men väldigt fattig när det gäller sociala och ekonomiska förhållanden, säger Oscar Orrego på organisationen Fondo Acciòn som arbetar med natur och hållbarhet i Colombia.
Merling Garcia
Colombias svarta befolkning särskilt utsatt
Oscar Orrego berättar att drygt 90 procent av invånarna längs med Colombias Stillahavskust har afrikanskt ursprung, som är en särskilt utsatt grupp i Colombia. Merling García tillhör den gruppen. Hon är också engagerad i den lokala kvinnoorganisationen Fuvipia, där medlemmarna lever av inkomsterna som musslorna ger.
Musslan ses som en delikatess och efterfrågan är stor, inte minst från grannlandet Ecuador. Så stor att den ett tag höll på att utrotas.
Men det har inte alltid varit enkelt. Piangua (Anadara tuberculosa) är en del av det traditionella köket för tusentals colombianer med afrikanskt ursprung. Idag ses den som en utsökt gourmeträtt, populär bland turister.
I närliggande länder som Ecuador värderas pianguan högt och används flitigt. Den stora efterfrågan ledde nästan till utrotning. Detta tillsammans med orättvis betalning gjorde att inkomsterna minskade för Merling och hundratals andra kvinnor.
Löser utmaningarna tillsammans
Invånarna i regionen reagerade starkt på att pianguan höll på att försvinna, men saknade resurser för att göra något åt situationen. Nu har utvecklingen vänt. Musslorna har återhämtat sig och Merling García får bättre betalt. Allt tack vare bevarandeprojektet La Minga.
Hållbar musselproduktion
Tack vare La Minga har Merling och de andra kvinnorna i kollektivet lärt sig hur man producerar musslor hållbart. Foto: Hanz Rippe
La Minga - alla tillsammans
Exempel på vad som görs
Exempel på framsteg
La Minga betyder ”Alla tillsammans” och att lösa utmaningarna tillsammans är kärnan i arbetssättet. Programmet drivs av Fondo Acciòn och finansieras av Colombias regering, Sida och andra organisationer.
– Vi hade inte kunnat genomföra projektet utan stöd från Sida. De gick in med precis den summa som saknades för att det skulle kunna sjösättas, berättar Oscar Orrego på Fondo Acciòn.
Därför är mangroveskogen viktig
Skyddar
kusten mot stormar
Barnkammare
för fiskar, musslor och andra vattenlevande djur
Lagrar
koldioxid, bidrar till bättre vattenkvalitet
900 hektar skog skyddas
Oscar Orrego
Foto: Fondo Acciòn
Genom projektet har 900 hektar (nio kvadratkilometer) mangroveskog fått skydd. Och musslorna produceras numera på ett mer hållbart sätt. Merling och de andra musselproducenterna låter olika områden i mangroveskogen vila i tre månader så att musslorna får tid att växa till sig. Vilka områden som vilar växlar.
– Det finns alltid möjlighet att samla in musslor, även om de kan behöva gå lite längre. Då måste de också få mer betalt för sina ansträngningar, förklarar Oscar Orrego.
De som samlar in musslorna håller också noga koll på musslornas tillväxt genom att mäta dem. Bara mogna piangua får tas upp. De har också fått hjälp att hitta marknader som värdesätter att musslorna produceras på ett hållbart sätt och är beredda att betala för det. På så vis har de kunnat öka sin inkomst med 45 procent.
– Jag drömmer om att starta en restaurang där piangua-musslan används i delikata rätter. Och jag vill dela med mig av det som jag har lärt mig – till både lokalbefolkningen och turister. Jag hoppas att nyttan av att producera och samtidigt bevara pianguan inte bara ska nå kvinnorna i vår egen organisation, utan också hela lokalsamhället, säger Merling García.
Oscar Orrego
Foto: Fondo Acciòn
Sköldpaddsmätning
Att bevara den biologiska mångfalden, som havssköldpaddan på bilden, är ett av projekten inom La Minga. Vanessa Moreno och Yoselin Sinisterra får hjälp av en fiskare från den lokala organisationen Los Esteros. Senare ska sköldpaddan mätas och släppas tillbaka i havet. Foto: Los Esteros Artisanal Fishermen Association
Musselprojektet är bara en av flera aktiviteter i La Minga. Andra är hållbart fiske, ekoturism, återvinning av plast och att hållbart förvalta djur och natur. Både män och kvinnor är med i satsningen, men kvinnorna prioriteras.
30 000+
Så många människor i Bahía Malaga och Northern Choco drar nytta av projektet.
1 400
... djur- och växtarter finns i området.
8 av 10
... av regionens knölvalar håller till och förökar sig i området.
Intervjuerna i artikeln har gjorts av organisationen Fondo Acción.