Finansiering av biståndet

Riksdagen fattar beslut om statsbudgeten, och därmed också om exakt hur mycket av budgeten som ska gå till bistånd. Biståndets syfte är att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor.

Regeringen anger hur mycket pengar Sida har till sitt förfogande i det årliga regleringsbrevet. Brevet anger också hur pengarna ska fördelas mellan Sidas olika verksamheter, till exempel till landsamarbeten, regionsamarbeten, humanitärt bistånd, specifika ämnesfrågor och förvaltning.

• Så styrs Sida
• Regleringsbrevet för budgetåret 2023 på Ekonomistyrningsverkets webbplats

I början av varje år lämnar Sida in sitt budgetunderlag till regeringen, med beräkningar av hur stora utgifterna väntas bli de kommande tre åren.

Sida sammanställer årligen resultat i sin årsredovisning. Där framgår hur mycket som utbetalats till olika länder och verksamheter samt en beskrivning av utvecklingssamarbetet och myndighetens övriga verksamhet.

Äldre årsredovisningar i Sidas publikationsdatabas

Utvecklingen går framåt inom flera områden i världen, men för att uppnå de Globala målen för hållbar utveckling krävs resurser från många fler håll än från det statliga biståndet. För att målen ska kunna finansieras räknar FN med att det behövs många tusentals miljarder kronor årligen fram till 2030 – en summa som långt överstiger hela världens bistånd. För att frigöra mer resurser engagerar Sida, vid sidan om biståndet, samarbetsländer, banker, företag, entreprenörer och investerare. Resurserna kan vara både pengar och kunskap.

Detta kallas ofta för utvecklingsfinansiering, eller additionella resurser.

Nedan kan du läsa om de olika sätten som Sida arbetar med utvecklingsfinansiering.

Länder som inte får in tillräckligt med skattepengar har svårt att bedriva en fungerande välfärd. Därför arbetar Sida med att utveckla länders skattesystem – för att öka deras möjlighet att få in skattepengar som kan finansiera välfärd, skapa jobb och bidra till en hållbar utveckling.

Sida samarbetar exempelvis med Skatteverket i ett program i södra och östra Afrika. Syftet är att öka allmänhetens vilja att betala skatt genom att stärka förtroendet för skattemyndigheterna och skattesystemen i de deltagande länderna. Skatteverket ger även expertstöd till det internationella initiativet Tax Inspectors Without Borders (TIWB).

Sidas arbete för välfungerande samhällsinstitutioner inom området demokrati och mänskliga rättigheter

I Sidas samarbetsländer har ofta små och medelstora företag svårt att få tillgång till finansiering. Investerare vill ofta inte investera i företag som de anser vara riskfyllda, exempelvis om de saknar erfarenhet, kredithistoria eller säkerheter eller verkar i instabila miljöer.

Sidas garanti-instrument liknar en försäkring. Investerare får, mot en avgift, tillbaka en del av sin förlust om de utlånade pengarna inte återbetalas. På så sätt kan investerare våga investera i utvecklingsprojekt.  Ett exempel är Sidas samarbete med Trine, en svensk plattform för gräsrotsfinansiering, som med hjälp av en garanti mobiliserar finansiering av satsningar på förnybar energi och lån till energiföretag i Afrika.

Sidas arbete med garantier

Challenge Funds riktar sig till entreprenörer som saknar kapital för att starta eller utöka sin verksamhet. Genom en Challenge Fund tar Sida en del av risken och ger företag som vill driva hållbara projekt en chans att prova sina idéer och i förlängningen kunna bli självgående. Företagen som får stöd bestäms i öppen konkurrens i en tävling. De vinnande projekten får både finansiellt stöd och teknisk support för att kunna genomföra sina projekt

Challenge Funds

Sida arbetar även med så kallade Public Private Development Partnerships (PPDP). I sådana partnerskap finansierar Sida och en eller flera aktörer från den privata sektorn utvecklingsprojekt som genomförs av en tredje part, ofta en multilateral eller en enskild organisation. 

PPDP

Resultatbaserad finansiering är en finansieringsmetod som går ut på att betalning sker när överenskomna resultat är uppnådda.

Metoden används bland annat i projektet Beyond the Grid Fund for Africa. Här samarbetar Sida med företag som erbjuder tjänster som förbättrar livet för människor som lever i fattigdom, exempelvis el-anslutningar. Sida och företagen kommer överens om vad som ska levereras. När resultaten är uppnådda betalar Sida ut en delsumma för produkterna eller tjänsterna.

Finansieringsformen minskar risken för företag och investerare så att de vågar satsa på projekt och marknader som de annars inte hade gjort. I Beyond the Grid Fund for Africa ger Sidas stöd en hävstångseffekt på fyra gånger det egna bidraget och förser samtidigt miljontals människor med tillgång till el.

Beyond the Grid Fund for Africas webbplats

De länder i världen där fattigdomen är som mest utbredd står också i hög grad utanför världshandeln. Sida stödjer insatser som bland annat förenklar regelverk för handel och ger företag kunskap om internationell handel. På så vis kan fler människor i låginkomstländer dra nytta av att vara en del av världsekonomin.

Sidas utvecklingssamarbete på handelsområdet

Sidas forskningssamarbete stärker universitet i låginkomstländer och global, regional och nationell forskning samt skapar förutsättningar för innovation som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

Genom att öka kapaciteten hos universitet, ofta i samarbete med svenska universitet, bidrar Sida till att göra det möjligt för länderna själva att hitta lösningar påproblem som påverkar både de egna invånarna och världen. Sida samarbetar även med forskningsråd, både i Sverige och i andra länder, för att mobilisera medel som kommer forskare från Sidas samarbetsländer till del.

Sidas forskningssamarbete