Genomförs av Sida och UD
Sida ger stöd till stora internationella organisationer tillsammans med andra medlemsländer och givare. Det kallas för multilateralt stöd. Stöd direkt från en stat till en annan kallas för bilateralt stöd. Det multilaterala samarbetet sker främst via olika FN-organisationer, Världsbanken och genom EU. De multilaterala organisationerna samordnar och fördelar pengarna mellan länder och regioner – där de behövs allra mest.
Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete genomförs av både Sida och Utrikesdepartementet (UD), men också av andra departement och myndigheter. Sveriges samarbete med multilaterala organisationer styrs av regeringens strategi.
Svenskt bistånd via FN
Förenta Nationerna (FN) grundades när andra världskriget tog slut 1945. Syftet var och är att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter, upprätthålla internationell lag, och bidra till utveckling och internationellt samarbete. FN-organisationerna har en viktig roll både inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.
Ungefär en tredjedel av Sidas totala bistånd genomförs av FN-organisationer som till exempel FN:s utvecklingsfond UNDP, FN:s barnfond Unicef och FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA.
Löser globala utmaningar
Sida samarbetar med FN för att lösa globala utmaningar som exempelvis klimatförändringar, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring. Sida ger även stöd till olika FN-organisationer inom det bilaterala utvecklingssamarbetet.
Genom FN kan Sida nå de mest utsatta människorna med humanitär hjälp, även i länder där Sverige saknar bilateralt utvecklingssamarbete. FN har lång erfarenhet av att arbeta i konfliktområden och med fredsbyggande.
FN-organisationer som får mest svenskt stöd
- FN:s utvecklingsfond UNDP. Jobbar med fattigdomsbekämpning inom exempelvis samhällsstyrning, fred och säkerhet samt miljö och klimat.
- FN:s barnfond Unicef. Jobbar för barns rättigheter och humanitärt stöd, exempelvis ökad tillgång till vatten och sanitet, undervisning och skydd av barn.
- FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA. Samordnar och förmedlar humanitärt bistånd.
- FN:s befolkningsfond UNFPA. Arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
- FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women. Arbetar för jämställdhet mellan könen.
Svenskt bistånd via Världsbanken
Världsbanken ägs av sina 189 medlemsländer, bland annat Sverige. Världsbanken stödjer låginkomstländers ekonomiska utveckling och skapar sysselsättning och möjligheter för människor att ta sig ur fattigdom.
Banken investerar i infrastruktur och bygger vattenkraftverk, renoverar vägar och hamnar, samt ökar tillgången till energi och rent vatten. Den bidrar även till att utveckla länders utbildnings- eller hälsosektor och bygga upp rättsväsenden.
Sida stödjer Världsbankens fonder som kallas för Trust Funds. Under 2020 bidrog Sida med 2,4 miljarder kronor.
Sida bidrar också med expertkunskap inom olika frågor. Det görs genom att svenska experter erbjuds tillfälliga tjänster inom banken. På senare år har Sida arbetat nära Världsbanken för att stärka bankens arbete med till exempel jämställdhet.
Svenskt bistånd via EU
Sverige bidrar till EU:s gemensamma bistånd. EU har biståndsprojekt i runt 150 av världens 195 länder. När många länder bidrar tillsammans kan stödet få större genomslag och ge bättre resultat. EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens bistånd.
Sida och UD samarbetar
För att driva Sveriges prioriterade frågor deltar både Sida och Utrikesdepartementet (UD) i olika kommittéer och expertgrupper inom EU:s utvecklingssamarbete. Där driver Sida särskilt på för att göra biståndet ännu mer effektivt och för att öka fokus på mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och biologisk mångfald.
EU ger också humanitärt bistånd till människor som drabbas av naturkatastrofer, väpnade konflikter och sjukdomar.
Sveriges bistånd via EU är cirka 3 miljarder kronor varje år. Av detta går 2,5 miljarder kronor till EU:s gemensamma bistånd (som finansieras av medlemsavgiften) och runt 500 miljoner kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
EU granskar biståndet
EU:s utvecklingssamarbete granskas varje år av den europeiska samarbetsorganisationen Concord Europe i återkommande rapporter.
Svenskt bistånd via OECD-DAC
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation med 38 medlemsländer. Tillsammans arbetar medlemmarna för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet runt om i världen.
OECD:s biståndskommitté heter OECD Development Co-operation Directorate (DAC) och har 30 medlemsländer. Bland dem finns många hög- och medelinkomstländer som till exempel Sverige, Japan och Kanada.
OECD-DAC utvecklar och granskar biståndet
OECD-DAC ser till att utvecklingssamarbetet håller god kvalitet och försvarar biståndets grundläggande principer: att samarbetsorganisationen har huvudansvaret i samarbetet, att ansvaret delas mellan samarbetsorganisation och givare med fokus på resultat och att det finns insyn i arbetet. OECD-DAC granskar också hur medlemsländerna genomför biståndet genom så kallade DAC Peer Reviews. Den senaste granskningen av Sverige gjordes 2019 och gav ett gott betyg.
UD ansvarar för stödet till OECD
Utrikesdepartementet har huvudansvaret för Sveriges samverkan med OECD. Det svenska stödet till OECD uppgick 2020 till drygt 15 miljoner kronor.
Sida bidrar också till att utveckla OECD:s arbete, genom att driva på för frågor som jämställdhet, miljö, anti-korruption samt fred och konflikthantering.