Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Human Rights Based Approach – rättighetsperspektivet

Denna verktygslåda ger dig kunskap, verktyg och inspiration för att tillämpa rättighetsperspektivet i svenskt utvecklingssamarbete. Den är viktig i arbetet för demokratisk utveckling i världen.

Verktygslådan är framtagen för att stödja Sidas medarbetare men den är också användbar för Sidas partner och andra.

HRBA handlar om egenmakt och kapacitetsutveckling

Rättighetsperspektivet innebär att du sätter de mänskliga rättigheterna i centrum när du arbetar för personer som lever i multidimensionell fattigdom och under förtryck. Metoden fokuserar särskilt på de mest marginaliserade och diskriminerade personerna, och målet är att göra det möjligt för människor att själva förbättra sin situation.

Rättighetsperspektivet gör det tydligt vilka aktörer som har ansvar för att respektera, skydda och uppfylla deras mänskliga rättigheter.

HRBA inkluderar alltid:

  • Att stärka rättighetsbärarna – det vill säga kvinnor, män, flickor, pojkar och icke-binära personer som lever i fattigdom och under förtryck – så att de får till exempel självförtroende, kunskap, färdigheter, verktyg, nätverk, kommunikationskanaler och tillgång till rättvisa för att kunna förverkliga och hävda sina rättigheter, såväl individuellt som kollektivt.
  • Kapacitetsutveckling av ansvarsbärarna – det vill säga de aktörer som har ansvar för att respektera, skydda, främja och uppfylla de mänskliga rättigheterna - genom till exempel ökad kunskap, rätt verktyg, personalresurser och ekonomiska resurser.

Använd verktyget PLANET

Sida använder verktyget PLANET för att strukturera de principer och aspekter som du behöver ta hänsyn till när du tillämpar rättighetsperspektivet. PLANETs olika delar hör ihop och du måste tillämpa dem som en helhet.

  • Participation
  • Links to human rights obligations
  • Accountability
  • Non-discrimination and equality
  • Empowerment
  • Transparency

Ställ dig följande nyckelfrågor:

Deltagande (Participation)

Engagerar sig alla relevanta aktörer och gör det möjligt för rättighetsbärarna att bidra på ett meningsfullt sätt och påverka resultatet?

Koppling till de mänskliga rättigheterna (Link to human rights)

Hur identifieras och används såväl relevanta mänskliga rättigheter som rekommendationer från de internationella och regionala människorättsmekanismerna för att formulera mål och främja både processer och resultat?

Ansvarstagande och ansvarsutkrävande (Accountability)

Vilka är ansvariga på olika nivåer och har de tillräcklig kapacitet och intresse för att kunna stå till svars inför rättighetsbärarna? Finns mekanismer för deltagande och klagomål så att rättighetsbärare, civilsamhälle och andra kan utkräva ansvar från ansvarsbärarna?

Icke-diskriminering och jämlikhet (Non-discrimination and equality)

Har du identifierat rättighetsbärarna och tagit hänsyn till orsakerna till att deras mänskliga rättigheter inte förverkligas? Detta gäller särskilt de som är mest utsatta för diskriminering och marginalisering.

Egenmakt och kapacitetsutveckling (Empowerment)

Hur bidrar insatsen till att rättighetsbärare får det stöd de behöver för att kunna hävda sina rättigheter? Har ansvariga aktörer möjlighet att stärka sin kapacitet så att de kan uppfylla sina skyldigheter och bidra till positiva resultat?

Öppenhet och insyn (Transparency)

Vilka åtgärder har genomförts för att säkerställa att alla aktörer har tillgång till relevant information och kunskap om insatsen?

Lär dig grunderna i PLANET

Gå Sidas e-utbildning om HRBA och följ med på en resa genom PLANET:s olika delar.

Förhindra oavsiktliga negativa effekter

När du använder rättighetsperspektivet kan du bidra till positiv förändring. Men när du arbetar för att öka människors kapacitet och förändra makt- och intressedynamiken finns det också en risk att du kan göra skada.

Om du redan från början identifierar vilka dessa risker är och sedan planerar och genomför verksamheten på ett sätt som förebygger eller minimerar negativa effekter så kan det få stor betydelse för slutresultatet. Detta kallas konfliktkänslighet och hjälper dig också att identifiera vilka möjligheter som finns att hantera orättvisa maktstrukturer och snäva intressen på ett konstruktivt och fredligt sätt, så att de inte står i vägen för svåra förändringsprocesser.

Tematiska verktyg

Rättighetsperspektivet kan tillämpas inom alla tematiska områden och sektorer. Dessa dokument ger dig vägledning i hur du tillämpar rättighetsperspektivet i utvecklingssamarbetet.

Kommande tematiska verktyg

  • Fredsbyggande
  • Miljö och klimat
  • Multidimensionell fattigdomsanalys
  • Privatsektorutveckling
  • Hållbar försörjning på landsbygden

En rättslig grund för utvecklingssamarbetet

Rättighetsperspektivet utgör en rättslig grund som vägleder Sidas arbete för människor som lever i fattigdom och under förtryck.

Rättighetsperspektivet bygger på normer och principer för mänskliga rättigheter som FN:s medlemsländer har kommit överens om, och som ingår i såväl internationella som regionala rättsligt bindande överenskommelser samt i nationell lagstiftning.

FN-fördragen inkluderar människliga rättigheter som samverkar med varandra och som är odelbara. Det betyder att ingen rättighet är viktigare än någon annan. De gäller alla kvinnor, flickor, män, pojkar och icke-binära personer. Exempel på de mänskliga rättigheterna är rätten till utbildning, yttrandefrihet och vatten och sanitet. Genom att ratificera ett fördrag om mänskliga rättigheter tar en stat på sig ansvaret att integrera de mänskliga rättigheterna i sina lagar.

Rättighetsperspektivet är ett av de fem perspektiv som Sidas arbete ska utgå från och genomsyras av. Det framgår av den förordning från regeringen som styr Sidas arbete. Sveriges engagemang för rättighetsperspektivet utgår också från:

  • Politik för global utveckling (PGU), som antogs av riksdagen 2003 och uppdaterades 2016
  • Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
  • European Consensus on Development genom vilket EU och medlemsstaterna åtar sig att tillämpa rättighetsperspektivet i utvecklingssamarbetet
  • UN Common Understanding om rättighetsperspektivet

Använd granskningar för att söka information

Det finns flera olika övervakningsorgan som granskar världens länder och hur de lever upp till de mänskliga rättigheterna. Här ingår till exempel FN:s och regionala kommittéer av experter, FN:s särskilda rapportörer och oberoende experter, medlemsstaters granskningar av varandra, nationella institutioner för människliga rättigheter och civilsamhällets organisationer.

Du hittar resultaten från de olika undersökningar som övervakningsorganen genomför i till exempel rapporter, observationer och rekommendationer. De är en guldgruva fulla med information som du kan använda i utvecklingssamarbetet – i såväl kontextanalys, policy och strategi, som planering, genomförande och uppföljning av program.

Det finns en mängd internationella överenskommelser som inte är juridisk bindande men som bygger på de mänskliga rättigheterna. Ett exempel är Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 Globala målen för hållbar utveckling är sammanlänkade med de mänskliga rättigheterna.

Uppdaterad: May 2, 2022

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning