Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Rekordstora behov av humanitärt stöd under pandemin

Antalet människor i behov av humanitärt stöd har nått nya rekordnivåer. På bara ett år har behoven av humanitärt stöd och skydd ökat med 40 procent, från 168 miljoner människor under 2020 till 235 miljoner människor i år.

Fler drabbas av konflikt och naturkatastrofer men ökningen beror kanske framför allt på covid-19 som drabbat människor hårt över hela världen. Däremot följer inte finansieringen denna branta behovskurva, under förra året var bara hälften av FN:s appeller finansierade. Sida fördelar nu stöd till drabbade ur en rekordstor humanitär budget på 4,2 miljarder kronor.

Kvinnor och barn hämtar vatten

Viktigt vatten

För människor som tvingats fly är tillgång till rent vatten livsnödvändigt. Genom stöd från bistånd kunde NRC Flyktinghjälpen förse flyktingar i Nigeria med ständig tillgång till vatten, med hjälp av solenergi.

Mat, hälsa, vatten och skydd

– Vi på Sida följer världens kriser och utvecklingen mycket noga, och i år kan vi tack vare en rekordstor budget bistå de många drabbade med bland annat tillgång till mat, hälsa, vatten, skydd, nutrition och skolgång för barn vilket är alla väsentliga för att överleva en kris, säger Jakob Wernerman, chef för humanitära enheten på biståndsmyndigheten Sida.

Sidas budget för de humanitära stöden ökar för varje år och ligger nu på drygt 4,2 miljarder kronor (4 225 miljoner).

– Behoven är enorma och med en rekordstor budget kan vi göra en stor skillnad för de människor som är mest i behov av humanitärt stöd och skydd. Men detta är trots det långt ifrån tillräckligt, nu måste andra och fler givare bidra i högre utsträckning.

2021 ser ut att bli ett svårt humanitärt år. Under många år i rad har antalet flyktingar och andra som är i stort behov av humanitära stöd och skydd ökat stadigt och trenden fortsätter. I år räknar man med 235 miljoner drabbade i 56 länder, enligt FN:s Global Humanitarian Overview 2021.

Hungern ökar

Allt fler är beroende av stöd från andra för att överleva och få sina basala behov tillgodosedda. Under 2020 behövde 1 av 45 människor i världen humanitärt bistånd och i år kommer enligt FN:s prognoser behoven att öka ytterligare, till 1 av 33 personer. Redan utsatta människor har drabbats hårdast på grund av ökad arbetslöshet, matbrist och stigande matpriser och den extrema fattigdomen har ökat kraftigt.

Hungern ökar i världen, med konflikt som en av de huvudsakliga orsakerna till akut hungersnöd. Enligt en rapport av FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) och Food and Agriculture Organization (FAO) larmar man om att 174 miljoner lider av akut hunger i 58 länder. I 20 av dessa kriser är risken högre då situationen är så pass allvarlig att om tillräckligt humanitärt stöd inte ges kommer man att få svältliknande tillstånd i flera länder såsom Sydsudan, Nigeria och Jemen.

Behoven är underfinansierade

Finansieringen har inte följt med i samma takt som behoven ökat, och under 2020 var knappt hälften, 49,6 procent, av appellerna täckta. För 2019, var 63,5 procent finansierade. För att hjälpen ska nu ut så snabbt som möjligt till behövande, har Sida som rutin att betala ut stöden så tidigt på året som möjligt.

– Situationen är oerhört tuff för de många redan utsatta. De som tvingats fly sina hem på grund av krig och konflikt, drabbats av naturkatastrofer och som inte har några resurser kvar för sin överlevnad, säger Jakob Wernerman.

De fem största stöden går till Syrienkrisen, Jemen, Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Etiopien.

Sida har nu beslutat om stöd till 33 kriser världen över, 17 större och 16 medelstora kriser. De större kriserna får ett sammanlagt stöd på cirka 2,6 miljarder och de medelstora får 225 miljoner kronor nu i början av året. Dessa så kallade medelstora kriser, inkluderar även ”bortglömda kriser” då de inte rapporteras om i media och får sällan den uppmärksamheten och finansiering som behövs.

En fjärdedel av anslaget, cirka 1,1 miljarder, behålls i beredskap för hastigt uppkomna eller förvärrade kriser under året som exempelvis jordbävningar, översvämningar, torka, uppblossande eller förvärrade konflikter.

De fem största stöden går till Syrienkrisen, Jemen, Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Etiopien.

Några exempel från de 33 kriserna som får stöd under 2021 är:

  • Etiopien: Pandemin och den värsta gräshoppsinvasionen på 25 år har kraftigt försämrat försörjningsmöjligheter och livsmedelstrygghet försämrats kraftigt. Upptrappade konflikter har tvingat människor på flykt i flera delar av landet, vilket lett till omfattande skyddsbehov. 23,5 miljoner människor beräknas vara i behov av humanitärt bistånd i landet under 2021. Den pågående konflikten i Tigrayregionen riskerar att ytterligare förvärra den humanitära situationen.
  • Afghanistan: Den pågående konflikten och den svåra torkan har lett till en svår matbrist för 11 miljoner människor. Efter år av krig, återkommande naturkatastrofer, ökad fattigdom och covid-19 är en stor del av befolkningen i Afghanistan mycket sårbar för kriser och katastrofer. Över 18 miljoner människor bedöms vara i behov av humanitärt bistånd i år, en siffra som är dubbelt så hög som i början av 2020. Samtliga av landets 34 provinser anses vara i stort eller extremt behov av humanitärt stöd och mer än hälften av regionerna bedöms befinna sig i en extrem situation.
  • Moçambique: Sedan 2017 har den humanitära krisen i Cabo Delgado-provinsen i norra i Mocambique eskalerat kraftigt. Ett ökat väpnat våld resulterade i att antalet internflyktingar ökade med över 700 procent under 2020 – från 90 000 människor i januari till 668 000 i december, där nära hälften, 45 procent, är barn. I början av året beräknades 1,3 miljoner människor vara i behov av humanitär assistans under 2021, men situationen har fortsatt förvärrats under året, bland annat på grund av väpnade attacker i Palma-distriktet. Den tryggade livsmedelsförsörjningen väntas också försämras i år med ytterligare 103 000 människor som kan komma att lida av akut hunger.

Publicerad: 28 april 2021