Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Nya Sida-stöd till Nobels fredsprisvinnare WFP mot matbrist

Pandemin, väpnade konflikter och klimatförändringar har under året drivit på matbristen rejält. Under året har antalet människor som inte har tillräckligt att äta fördubblats till 272 miljoner, och biståndsmyndigheten Sida ger nu flera stora stöd till bland andra World Food Program, som i dag tar emot Nobels Fredspris för sitt arbete med att säkra tillgången till mat, och till FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och till IFAD som ger stöd till urfolk, för att stärka upp det långsiktiga arbetet med att öka livsmedelstryggheten och motståndskraften mot matbrist.

Pandemin har lett till enorma problem; många förlorat sina inkomstmöjligheter, fler och utvidgade väpnade konflikter har lett till att många flytt från sina hem och småjordbruk, grödor som förstörts av gräshoppsinvasioner och kraftiga översvämningar. Detta har lett till att allt fler behöver humanitärt stöd för att överleva. På samma gång har de rikare ländernas ekonomier drabbats hårt av pandemin vilket lett till att finansieringen av nödvändiga hjälpinsatser har minskat rejält.

Sida är en stor humanitär givare och har nu fått en extra tilldelning av pengar från regeringen som till stor del går till stöd till människor som inte har tillräckligt med mat.

– Det handlar om att både hantera det akuta läge vi ser nu med matbristen som ökar i en rasande takt och att mer långsiktigt bygga upp en motståndskraft mot klimatförändringar. Vi vill samtidigt stärka kvinnor som har en nyckelroll inom jordbruket och som ekonomiska aktörer när de säljer produkter på marknaden, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin.

– Kvinnor och män drabbas olika av pandemin och vi har sett att kvinnors obetalda omsorgsarbete har vuxit under den här tiden och påverkat på deras möjlighet till inkomster negativt. Detta är något vi också lyfter fram i våra stöd och i diskussion med FN och andra, säger Carin Jämtin.

Akut humanitärt stöd till WFP, 115 miljoner kronor

Sida beslutar nu om 115 miljoner kronor till de kriser som uppstått eller förvärrats under året utöver de 251 miljoner kronor som organisationen fått tidigare under året för insatser. Stöden fördelas på sex olika kriser i främst Afrika och Mellanöstern.

Burkina Faso, där en miljon människor är på flykt inom landet undan väpnad konflikt och där översvämningar och Covid-19 förvärrar läget. Enligt FN lider 3,2 miljoner människor av matbrist av olika allvarlig art, med alarmerande undernäring och i en provins är 11 000 människor i svältliknande tillstånd. De närmaste månaderna kommer WFP att ge akut mathjälp till 800 000 konfliktdrabbade människor.

Etiopien, som drabbats av flera humanitära kriser med pandemin, väpnad konflikt i Tigray men också värsta gräshoppsinvasionen på 25 år där stora arealer av grödor förstörts. Sammanlagt beräknas drygt 21 miljoner människor vara i behovs av stöd nästa år. WFP kommer att ge humanitärt stöd till 8,5 miljoner människor under nästa år.

Jemen, hotas av en svältsituation sedan matbristen är värre än på över två år och finansieringen för att göra insatser är otillräcklig. WFP befarar att situationen kommer att förvärras och att under första halvåret 2021 kommer halva befolkningen, drygt 16 miljoner, att vara i en sämre matbristsituation är 2017-2018 då senast en svält hotade en del av landets befolkning. WFP planerar att dela ut mat till 13 miljoner människor på kontinuerlig basis, vilket saknar motstycke i om fattning och behovsläge.

Mocambique, en upptrappad väpnad konflikt i området Cabo Delgado har lett till att 330 000 människor nu är på flykt inom landet, vilket satt press på värdbefolkning i byar där man redan har matbrist. WFP planerar därför att varje månad ge stöd till 400 000 personer i detta område. FN räknar med att totalt 1,3 miljoner människor i Mocambique behöver humanitärt stöd.

Nigeria, antalet hungriga i nordöstra delen av landet är nu 4,3 miljoner människor varav 300 000 är barn som lider av svår akut undernäring. Beräkningar visat att under nästa sommar kan drygt fem miljoner vara i behov av mat med fickor i befolkningen som riskerar svält. Den senaste attacken av Boko Haram mot civila som arbetade på fälten och över 80 personer dödades riskerar att ytterligare begränsa möjligheterna för människor att arbete med jordbruk. Stödet går till akuta livsmedelsinsatser ska nå 1,9 miljoner människor.

Sudan, lokala väpnade konflikter, flyktingar, sjukdomsutbrott och översvämningar har förvärrat ett redan allvarligt läge och enligt beräkningar kommer 12,8 miljoner människor att vara i behov av humanitärt stöd under nästa år. Under 2020 drabbades nästan 900 000 människor av de värsta översvämningarna på ett hundra år vilket förstörde helt eller delvis 166 000 hem. WFP planerar att ge stöd till 2,5 miljoner internflyktingar och flyktingar, samt näringsrikt skolmat till 1,7 miljoner elever.

Långsiktiga stöd, 50 miljoner:

WFP, ett stöd på 10 miljoner kronor ska gå till arbetet inför FNs högnivåmöte Food Systems Summit (FSS) med syfte att förändra och förbättra livsmedelssystem (produktion, handel, värdekedjor, hänsyn till biodiversitet) för en mer hållbar matförsörjning för fler människor och se till att man tar tillvara på fattiga människors perspektiv och tillämpar ett brett rättighetsperspektiv. Stödet till FSS kommer särskilt fokusera på hur producenter kan engageras i toppmötets förberedande process, med fokus på småskaliga lantbrukare och fiskare, urfolk, kvinnoorganisationer, unga och andra utsatta grupper i dessa länder, eftersom de är några av de viktigaste aktörerna i livsmedelssystemet samtidigt som de är de mest marginaliserade.

Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS), får via FAO ett stöd på två miljoner för att bättre ta tillvara på kvinnornas perspektiv genom att utveckla riktlinjer gällande jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt i relation till livsmedelstrygghet och nutrition Kvinnor utgör en stor del av jordbrukets arbetskraft och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden vad gäller att ta hand om barn, äldre och sjuka. De har också begränsad tillgång till mark, insatsvaror i jordbruk och finansiering och krediter, rådgivningstjänster och teknik som i sin tur begränsar produktionen av mat. Kvinnor måste också få vara med och fatta beslut i större utsträckning i frågor som rör landsbygds- och jordbruksutveckling där man kan ta hänsyn till deras behov och prioriteringar.

IFAD får ett stöd på 38 miljoner för programmet Indigenous Peoples Assistance Facility som syftar till att bygga livsmedelstrygghet och motståndskraft hos urfolk och lokala samhällen. Detta genom ett stärkt jordbruk, stärkta rättigheter till mark och naturresurser samt stärka småskaliga ekonomiska aktiviteter och inkomstmöjligheter. Urfolk och lokala samhällen är bland de som är i störst risk, då de är särskilt sårbara gentemot klimatförändringar, störningar i ekosystem och ekonomiska kriser.

Uppdaterad: 17 december 2020