Kvinna med solhatt ute vid det vattenreningsverk som hon förestår.

Foto: Paul Andìa

Människan i centrum

Francisca Villca Bonifacio i Bolivia

Uppdaterad: 13 september 2018

Tidigare rann 570 000 liter avloppsvatten rakt ut i floden - varje dag. Francisca Villca Bonifacio arbetar på det reningsverk i Cliza, Bolivia som ser till att allt vatten nu renas och används av de lokala bönderna för att bevattna sina åkrar.

– Nu är byn ren, varje hus har sitt eget avloppssystem och folk kan sköta sin hygien hemma.

Det säger Francisca Villca Bonifacio som bor i Cliza, en liten stad i de centrala delarna av Bolivia.

Sedan ett år tillbaka är hon ansvälld vid det reningsverk som ligger i Villa del Carmen i utkanten av Cliza och som renar invånarnas avloppsvatten. Tidigare rann 570 000 liter avlopp rätt ut i den närliggande ån varje dag. Under torrperioden var vattnet i floden nästan svart och luktade illa.

Nu passerar avloppsvattnet istället i ett rör under floden. År 2018 renades 75 procent av vattnet i Cliza och man siktar på att till år 2020 bli den första kommun i Bolivia som uppnår 100 procents rening.

Francisca underhåller reningsverket

Francisca Villca Bonifacio är ansvarig för att underhålla reningsverket. Ofta börjar hon klockan fem på morgonen, när temperaturen ännu inte är så hög, och börjar med att klippa gräset. Under resten av dagen rensar hon systemet och ser till att allting fungerar.

Hon visar vattnets väg genom olika filter och rötkammare, som tar bort eller bryter ned skräp, sand, fetter och organiskt material. Hela processen tar 72 timmar.

– Vi får besök från kommunkontor från olika delar av Bolivia och jag har hört flera gånger när ingenjörerna berättar hur allt fungerar. När det kommer besök från universitet kan jag förklara hur det, säger Francisca, som själv inte hade möjlighet att gå i skolan som barn.

Hon berättar att besökarna blir förvånade att en kvinna arbetar på reningsverket – själv har hon endast träffat män på de verk hon har besökt.

Byn är renare och fälten grönare

Att byn har blivit renare är inte den enda förbättring hon har sett i närområdet. Hon sveper med handen över de intilliggande åkrarna.

– När jag kom hit för första gången var omgivningarna inte lika gröna som idag. Jag odlar själv majs här på området.

Det renade vattnet och slammet återanvänds nämligen i jordbruket, bland annat av Severino Vásquez som har sin åker precis bredvid.

– Det här vattnet gör att vi kan så lite tidigare på säsongen och det har gett oss bra resultat. Med större skörd tjänar vi lite mer pengar och det räcker för att försörja våra familjer.

Tidigare var bönderna helt och hållet beroende av regn för sina grödor. Men på senare år har klimatet förändrats och det regnar färre månader per år. Och när det väl regnar, regnar det ofta så mycket att det leder till översvämningar.

– Förr räckte det med bara regnvatten och majsen gav jättegod skörd. Men nederbörden har blivit allt mindre på senare år, säger Severino.

Han var den förste i trakten som började med konstbevattning och varje år var det fler bönder som följde i hans fotspår. Nu är de ett tjugotal.

Lokalt reningsverk byggt med svensk teknik

Reningsverket har byggts av den Sida-stödda organisationen Agua Tuya, som är specialiserad på konstruktion och förvaltning av vatten- och avloppstjänster. Cliza är en av de 15 kommuner där Agua Tuya verkar och man har byggt flera liknande reningsverk i regionen, bland annat med svenskt stöd.

För reningsverket i Cliza har man använt svensk teknik som med relativt enkla medel och begränsade resurser renar vattnet så pass mycket att det kan användas i jordbruket. Det är avsevärt billigare än att producera dricksvatten. Kostnaden för reningsverket delas mellan kommunen och Sida.

– Små, decentraliserade reningsverk har många fördelar. Du använder mindre rör, mindre pumpar och de kräver mindre energi. Vattnet kan återanvändas lokalt istället för att hamna långt borta, säger Gustavo Heredia, chef för Agua Tuya.

När avtalet med Agua Tuya löper ut finns en långsiktig plan för hur kommunen ska finansiera vattenreningen med hjälp av avgifter.

– Även om den politiska ledningen byts ut kommer arbetet att fortsätta. Invånarna har sett fördelarna och vi kan inte blunda för ett så viktigt behov, säger borgmästaren

Innan reningsverket byggdes ägnades ett halvår åt samråd med invånarna i Cliza. I början var många tveksamma. De hade sett tidigare misslyckade projekt med öppna bassänger som inte sköttes utan luktade illa och drog till sig flugor. Efter att ha deltagit i informationsmöten, workshops och studiebesök vid andra reningsverk, så ändrade majoriteten inställning.

Det är första gången den här tekniken används i Bolivia och planen är att reningsverket i Cliza ska kopieras i andra delar av landet.


Utmaning

Brist på vatten och på reningsverk är ett enormt problem i Bolivia, och problemet växer i takt med klimatförändringarna. Ungefär 50 procent av bolivianerna har något slags avlopp, men bara 11 procent av spillvattnet renas. Det skapar miljöproblem och bidrar till att sprida sjukdomar.

Vad?

Projektets syfte är att sprida kunskap, utbyta erfarenheter och utveckla effektiva sanitetslösningar, för att påverka den bolivianska statens politik på området och öka tillgången till sanitetslösningar.

Hur mycket?

10,2 miljoner kronor under perioden 2012-2016.

43 miljoner kronor under perioden 2018-2020, bland annat för att bygga och renovera reningsverk i Santa Cruz, Tarija och Montero.

Exempel på resultat

  • Designa, bygga och sätta vattenverken i Villa El Carmen, Tolata och Punata i drift.
  • Design och teknisk rådgivning till två andra vattenverk i regionen.
  • Rening av drygt 900 000 liter avloppsvatten/dag från Cliza och Tolata, som tidigare gick rakt ut i floden.
  • Jordbrukare har organiserat sig för att använda vattnet till bevattning.
  • Sanitetslösningar i bostäderna i Cliza och Tolata
  • Hållbara förvaltningsmodeller för vattenverk.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />