EU

Foto: European Communities

Internationellt samarbete

Svenskt bistånd via EU

Uppdaterad: 5 juni 2018

EU:s medlemsstater står tillsammans med EU-kommissionen för mer än hälften av allt bistånd i världen. Under åren 2014–2020 kommer drygt 80 miljarder euro att fördelas till program i runt 150 länder. Sverige står för cirka 3 procent av EU:s bistånd.

Syftet med EU:s bistånd är att bekämpa fattigdomen i världen, att främja demokrati och mänskliga rättigheter samt att bidra till en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Under åren 2014–2020 uppgår EU:s bistånd till sammanlagt drygt 80 miljarder euro. Det gör EU och dess medlemsländer till världens största biståndsgivare.

EU:s bistånd betalas ut från två håll:

  • Den generella EU-budgeten
  • Europeiska utvecklingsfonden (EUF)

En andel av den medlemsavgift som varje land betalar går till EU:s bistånd. Medlemsländerna ger också bidrag direkt till EUF, som hanteras av EU men inte ingår i EU:s budget.

Svenskt bidrag till EU:s utvecklingssamarbete

Sverige bidrar varje år runt 3 miljarder kronor, ungefär 3 procent av EU:s totala bistånd. Hälften av det svenska bidraget betalas genom medlemsavgiften till EU och hälften genom bidrag till EUF.

Därtill betalar Sverige varje år 28 miljoner kronor till EU:s fond för Syrien (Madad-fonden) och lika mycket till den så kallade Valletta-fonden (EU Emergency Trust Fund for Africa).

Utrikesdepartementet och Sida deltar i flera olika kommittéer och expertgrupper inom EU:s utvecklingssamarbete för att driva Sveriges prioriterade frågor.

Stödet går till de fattigaste länderna

75 procent av EU:s bistånd går till världens fattigaste länder och länder som drabbas hårt av naturkatastrofer och militära konflikter. Det humanitära biståndet har under de senaste åren ökat avsevärt, eftersom de humanitära behoven i världen har blivit större.

I EU:s bistånd finns både tematiska och geografiska program. De tematiska handlar bland annat om klimat och miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, medan de geografiska riktas till länder och regioner. Till det sistnämnda hör till exempel EU:s program för stöd till länder i Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika.

Biståndet från den Europeiska utvecklingsfonden fokuserar på 79 länder i södra Afrika, Karibien och i Stillahavsregionen. Troligtvis kommer de att integreras i EU:s geografiska biståndsprogram efter 2020.

Samordning av biståndet

Grunden för EU:s bistånd är

Målet med dessa överenskommelser är att skapa samstämmighet mellan handel, bistånd och säkerhet, och stödja en utveckling som är både ekonomiskt och socialt hållbar. De används också för att samordna EU och medlemsländerna, till exempel genom gemensamma strategier för biståndsinsatser (EU Joint Programming).

Concord granskar

EU:s utvecklingssamarbete granskas av den europeiska samarbetsorganisationen Concord Europa i de återkommande AidWatch-rapporterna.

Positiva EU-medborgare

Europeiska kommissionen undersöker i Eurobarometern inställningen bland medlemsländerna till bland annat biståndet. Enligt en mätning som presenterades 2017 framgår att 88 procent av EU-medborgarna ser biståndet som viktigt.

Så styrs EU:s bistånd

EU:s utrikestjänst (European External Action Service, EEAS) ansvarar för det strategiska arbetet och samarbetar med EU-kommissionen om utformningen av EU:s geografiska och tematiska program för utvecklingssamarbete. Arbetet leds av EU:s utrikesrepresentant.

Beslut om policys och inriktning fattas av Ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag från kommissionen. Samordning och genomförande sköts framför allt av EU-kommissionens Generaldirektorat för utveckling och samarbete (DG DEVCO).

Bistånd hanteras också av generaldirektoraten med ansvar för humanitärt stöd (DG ECHO) och ges även till länder som omfattas av grannskapspolitiken och EU:s utvidgning (DG NEAR).


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />