Mobil klinik

Femåriga Rama bor med sin familj i Tariq Al-Bab i östra Aleppo. Hon har fått behandling mot halsont på en mobil klinik.

Foto: UNICEF/Khudr Al-Issa

Nyhet

Krisen i Syrien går in på sitt åttonde år

Uppdaterad: 15 mars 2018

Krisen i Syrien har nu pågått i sju år. De humanitära behoven är större än någonsin och konflikten har lett till världens största flyktingkris. Samtidigt bidrar Sveriges bistånd till att rädda människors liv och stärka deras motståndskraft.

De folkliga protester som senare kom att kallas den arabiska våren startade i Tunisien och Egypten i början av 2011. I mars samma år nådde protesterna Syrien. Den syriska regimen mötte protesterna med våld och situationen eskalerade snabbt.

Nu går Syrienkrisen in på sitt åttonde år. Aktörerna i konflikten är många och krisen är politiserad, vilket både gör det svårare att bygga fred och för de hjälporganisationer som arbetar i området. Det humanitära behovet i Syrien och dess grannländer har ökat avsevärt under de senaste åren.

  • 18,4 miljoner människor behöver humanitärt stöd.
  • 11,6 miljoner har tvingats fly från sina hem.

Femåriga Rama bor med sin familj i östra Aleppo där tillgången till sjukvård är mycket begränsad. Hon är ett av de barn som fått vård i en mobil klinik som finansieras av Unicef, en av Sidas partnerorganisationer. Varje morgon klockan 9 inleder 25 sjukvårdare i sju bilar sin färd genom östra Aleppo. För att nå så många människor som möjligt parkerar de nära platser där man delar ut bröd. Varje dag vårdar de 400 personer för mindre åkommor och de utför dessutom vaccinering och behandlar undernäring.

– De vanligaste problemen handlar om undernäring, diarré och vattenburna sjukdomar. Hygienen förvärras av att människor bor i ruiner, kombinerat med brist på rent vatten. Det gör att fler barn blir sjuka, säger doktor Kamal som arbetar i en av de mobila klinikerna.

Konflikten gör många områden svåråtkomliga

Det finns många utmaningar för biståndet i Syrienkrisen. Många av de människor som i dag är i störst behov av humanitärt stöd lever i svåråtkomliga områden, till exempel i de områden som FN definierar som belägrade. Säkerhetssituationen är ytterligare en utmaning för biståndet, brist på finansiering likaså.

– Dessutom är givarkåren splittrad. Ibland drivs givarna av en egen politisk agenda eller så är de själva inblandade i konflikten. Det gör det ibland svårt att koordinera insatser, säger Axel Nyström, Sidas handläggare för det långsiktiga utvecklingssamarbetet i Syrienkrisen.

Sidas stöd i Syrienkrisen har ökat varje år i takt med att behoven har vuxit. 2017 uppgick det svenska biståndet till 855 miljoner kronor*. Stödet går både till insatser i Syrien, till regionala insatser och till grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet.

Humanitärt stöd räddar liv

Det akuta, humanitära stödet har fokus på att rädda liv och att ge skydd till de mest utsatta. Dit hör till exempel flyktingar, kvinnor och barn. Det svenska humanitära stödet är strikt behovsbaserat och styrs inte av en politisk agenda.

– Vi ser att behoven av hälsotjänster och vård växer i Syrien. Därför har vi ökat vårt stöd till just hälsosektorn, säger Sara Kitabwalla, handläggare för Sidas humanitära stöd till Syrienkrisen.

Hälsostödet går bland annat till Världshälsoorganisationen (WHO), som till exempel vaccinerar barn, arbetar mot psykisk ohälsa och finansierar mobila kliniker som lättare kan nå människor i svåråtkomliga områden. WHO ger även akutvård och evakuerar sjuka och skadade människor från konfliktzoner.

Läs mer: Sidas humanitära stöd för Syrienkrisen

Långsiktigt arbete för fred och återuppbyggnad

Förutsättningarna för det svenska biståndet till Syrienkrisen har förändrats under konfliktåren. År 2015 beslutade regeringen om en regional strategi för Syrienkrisen som sträcker sig från 2016 till 2020. Den handlar bland annat om att förbättra förutsättningarna för en framtida fred och för en hållbar återuppbyggnad av landet.

– Strategin är unik i sitt slag. Det är en långsiktig strategi med fokus på att stärka både individers och samhällens motståndskraft och att komplettera och avlasta den humanitära responsen. Istället för att området endast ska vara en passiv mottagare av bistånd vill vi stärka lokala strukturer, civilsamhället, tillgången till samhällsservice och människors möjlighet att försörja sig, säger Axel Nyström.

Det långsiktiga utvecklingsarbetet i Syrien och dess grannländer är fortfarande i startsfasen men det har redan gett resultat. Till exempel så har oberoende medier fått bättre förutsättningar och fler barn har börjat skolan.

– Konflikten har gjort att en hel generation barn har missat flera års skolgång. Vårt stöd har gett barnen möjlighet att gå i speciella klasser för att komma ikapp, och även underlättat praktiskt, till exempel med bussbiljetter, säger Axel Nyström.

Syriens ekonomi har länge varit centraliserad, vilket har lett till stora problem när staten har försvagats. En del av Sidas långsiktiga stöd går därför även till att stärka lokala marknader och värdekedjor.

Läs mer: Sidas långsiktiga utvecklingsarbete i Syrien

Jobba akut och långsiktigt samtidigt

Samverkan mellan det långsiktiga och det humanitära biståndet är viktigt för att stödet ska bli så effektivt som möjligt. Nu ökar Sida sin närvaro på ambassaden i Beirut, Libanon, där även Sveriges ambassad för Syrien är lokaliserad. Det gör det möjligt för Sida att ha en närmare kontakt med sina partnerorganisationer.

En annan aspekt som utmärker det svenska humanitära stödet till Syrienkrisen är flexibilitet. En stor del av stödet är inte öronmärkt för specifika projekt, berättar Sara Kitabwalla.

– Läget i Syrien ändras från en dag till en annan, och därför är det väldigt viktigt att vara flexibel. Vi har en väl utvecklad relation med våra partners, och vi litar på dem. Det gör att stödet hamnar där det behövs som mest.

*Svenskt bistånd inom ramen för det humanitära arbetet samt Syrienkrisstrategin. Det finns även visst annat bistånd som inte ingår i den här siffran.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />