En grupp män i vita skjortor på en utomhusscen. En av dem är framåtböjd och skriver under ett dokument.

Colombias president Juan Manuel Santos skriver under fredsavtalet vid en ceremoni i Cartegena den 26 september 2016. Till höger om honom står Farcgerillans ledare Rodrigo Londoño, även kallad Timochenko.

Foto: Annika Otterstedt/Sida

Nyhet

Nu krävs dialog för att nå fred i Colombia

Uppdaterad: 13 oktober 2016

Den 26 september undertecknade Colombias president Juan Manuel Santos och FARCs ledare Rodrigo Londoño ett historiskt fredsavtal som skulle innebära slutet på en 50-årig intern konflikt. Men i söndagens folkomröstning sade en knapp majoritet nej till det framförhandlade avtalet. Nu måste det omförhandlas för att få in nejsidans aspekter. Sida fortsätter sitt arbete för en bärkraftig fred.

När fredsavtalet mellan regeringen och FARC undertecknades i Cartagena förra måndagen, fanns bland annat Sveriges utrikesminister Margot Wallström och 26 andra utrikesministerar på plats. Även Annika Otterstedt, chef för utvecklingssamarbetet med Colombia och baserad vid ambassaden i Bogotá, var där för att bevittna det historiska ögonblicket.

– Det var mycket speciellt att befinna sig så nära handslaget men också att vända sig om och se svenska samarbetsparter överallt: det civila samhället inklusive kvinno- och fredsrörelser, borgmästare, myndigheter och representanter för privata sektorn. Vi har haft nära relationer med så många av dem som varit med och byggt freden och spelat en strategisk roll under lång tid.

President Santos lovade i början av förhandlingarna att de skulle underställas folkets godkännande i en folkomröstning, vilket ägde rum den 2 oktober då det colombianska folket med en mycket knapp marginal oväntat röstade nej till fredsavtalet.

Annika Otterstedt tog emot nyheten när hon landade i Bogotá efter samtal med FARC-ledningen i Havanna. Hon säger att risken för ett nej ständigt funnits där, även om förhoppningen förstås varit att colombianerna skulle rösta för att godkänna avtalet. En omständighet som kan ha påverkat negativt var den begränsade tiden mellan undertecknandet och folkomröstningen – endast en vecka. Många colombianer har inte i detalj hunnit sätta sig in i det långa och komplexa avtalet utan snarare röstat på känsla – eller inte alls.

– En del av dem som drabbats av konflikten, men också andra, har upplevt att FARC måste straffas hårdare. Colombianer som har det dåligt ställt och samtidigt saknar direkta erfarenheter av konflikten ser återetableringsstödet till före detta FARC-medlemmar som orättvist. En del resursstarka grupper har snarare röstat nej för att de historiskt har kämpat för en mer konservativ politik och är rädda för FARCs agenda. Utmaningen har varit att få människor i alla samhällsgrupper att se avtalet som ett verktyg för att komma ur konflikten. Definitiv rättvisa kommer aldrig att uppnås. Men vad är alternativet?

Vägen framåt

Det positiva är att såväl president Santos som FARC-ledaren Rodrigo Londoño (även kallad Timochenko) har sagt att de står fast vid freden och är öppna för fortsatta samtal. Veckan efter folkomröstningen meddelade dessutom den norska Nobelkommittén att Santos tilldelas årets fredspris. Sida kommer att arbeta vidare för att snart få ett omförhandlat fredsavtal på plats, genom stöd till den politiska dialogen och bistånd till dem som arbetar för en fredlig lösning.­

– I det här skedet är det viktigt att stödja arbetet med mänskliga rättigheter och de människor som lever i de mest konfliktdrabbade regionerna. Vi kommer att behöva spela en aktiv roll i arbetet med att skapa plattformar för social dialog i landet - mellan kvinnor och män, mellan olika politiska läger och mellan människor från olika samhällsgrupper. Även de företagsorganisationer som är för fredsavtalet är viktiga aktörer för fred, säger Annika Otterstedt.

Sverige har hög trovärdighet

Sverige och Sida har uppmärksammats för sin framträdande roll i försoningsarbetet i Colombia både inom landet och internationellt. Torgny Svenungsson, enhetschef på Sida, säger att arbetet i Colombia är känsligt och ständigt innebär svåra avvägningar och en förmåga att anpassa sig till sammanhanget. Han menar att en viktig framgångsfaktor för Sveriges och Sidas arbete har varit öppenheten och de breda kontaktnäten.

– Vi har varit långsiktiga i vårt arbete med att bygga en roll som uppfattas som trovärdig av alla samhällsaktörer och vi är öppna med vilka vi har kontakt med. Samtidigt har vi hela tiden varit tydliga med våra värderingar och vårt budskap.

Genusfrågor och kvinnors roll i fredsprocessen är en av grundpelarna i svenskt utvecklingsarbete i Colombia. En konsekvent hållning är att inte framställa kvinnor som offer utan istället se dem som en del av lösningen och aktörer för fred och utveckling. Det arbetet kommer att fortsätta. Sverige var först ut med att arbeta med de här frågorna, även om man nu har stöd av flera andra givare, och ger det enskilt största bidraget till UN Womens aktiviteter i Colombia.

– Kapacitetsutveckling och möjligheten att påverka jämställdhetsaspekterna i fredsavtalet har haft betydelse för många kvinnor. Starka kvinnor syns i högre grad i media och i kongressen. Det är även tydligt att kvinnor ur diskriminerade grupper på landsbygden vet vad de tycker och att de tänker vara med och påverka. Utan det svenska stödet hade de inte blivit så synliga och haft resurserna för att samlas, säger Annika Otterstedt.

Generell utveckling viktig

Sveriges är ordförande för givarnas samordningsgrupp under 2016. Annika Otterstedt menar att det är viktigt att givarna blir ännu bättre på att inkludera olika aktörer. De måste också ständigt förhålla sig till konfliktens grundorsaker, bland annat ekonomisk och social orättvisa och hur naturresurser hanteras och fördelas.

– Sveriges erfarenhet av att arbeta med många aktörer runt om i landet gör att vi kan spela en viktig medlande roll så att olika grupper kan förstå varandra, förklara och komma ur en låst situation. Vi måste jobba för en bärkraftig fred i hela Colombia och förstå att det finns olika synsätt. Vi måste också se till den övergripande utvecklingen så att alla människor känner att förbättringar kommer dem till del.

I den nya strategin för Sidas arbete i Colombia ligger fokus bland annat på landsbygdsutveckling, hållbara samhällstjänster och ungdomssysselsättning – centrala delar för att få de yngre att tro på ett bättre liv och en framtid utan konflikt.

– Utmaningen är att vara så flexibel som möjligt för att stödja processen framåt, säger Annika Otterstedt. Det är nu klart att det kommer att vara tre parter vid förhandlingsbordet: regeringen, FARC och nej-sidan. Fredsförhandlingen blir därmed lite mer komplicerad men vi tror att Colombia når ända fram.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />