FN:s Världslivsmedelsprogram, World Food Programme (WFP) distribuerar mat till internflyktingar i östra DR Kongo.

FN:s Världslivsmedelsprogram, World Food Programme (WFP) distribuerar mat till internflyktingar i den Demokratiska Republiken Kongo.

Foto: UN Photo/Marie Frechon

nyhet

Över 65 miljoner människor på flykt

Uppdaterad: 20 juni 2016

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt som idag. Enligt UNHCR har drygt 65 miljoner människor, varav hälften barn, tvingats lämna sina hem på grund av konflikt. Den 20 juni varje år lyfter UNHCR flyktingarnas situation genom World Refugee Day – Världsflyktingdagen – och i år är det viktigare än någonsin att uppmärksamma människor på flykt och behovet av skydd.

Antalet människor som tvingas fly sina hem på grund av nya och utdragna konflikter fortsätter att öka. De konflikter som genererat flest flyktingar är Syrien, Afghanistan, Somalia, Sudan, Sydsudan och den Demokratiska Republiken Kongo, vilka alla pågått under mer än fem år. I Jemen har nästan en miljon människor tvingats på flykt sedan inbördeskriget bröt ut i mars 2015. Hela 80 procent av världens flyktingar flyr till grannländerna. Turkiet är det land som hittills tagit emot flest flyktingar, följt av Pakistan och Libanon.

En annan grupp är de internflyktingar som flyr inom landet, en siffra UNHCR uppskattar till 40,8 miljoner människor. Några av de största internflyktingsituationerna finns i Syrien, Colombia, Irak och Sudan. Syrienkrisen har genererat 4,9 miljoner flyktingar och 6,6 miljoner internflyktingar sedan konflikten började för sex år sedan.

Vem är flykting?

Flyktingkonventionen definierar vem som är flykting och vilka rättigheter denna person har. Konventionen skrevs under 1951 och kompletterades med ett protokoll 1967. Enligt flyktingkonventionen är en flykting en person som “flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, och som befinner sig utanför det land vari han är medborgare och som på tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet.” I Sverige får en person statusen flykting efter en asylprövning. En sådan prövning, där en person beviljas asyl, är en exklusiv rätt som tillkommer den stat vars territorium den person som söker asyl befinner sig på.

Personer som flyr undan klimat- och miljöförändringar eller migrerar av enbart ekonomiska skäl räknas inte som en flykting enligt FNs definition.

Den genomsnittligen tiden på flykt är 17 år

Trenden visar även att flyktingsituationer blir allt mer långvariga. Då politiska lösningar på utdragna konflikter ofta saknas i de länder som genererar flyktingar och internflyktingar, lever de flesta människor på flykt i mer än 5 år. Nästan 50 procent av alla flyktingar och internflyktingar lever i utdragna kriskontexter på grund av brist på fredliga lösningar. Under 2014 levde 86 procent av världens flyktingar i låginkomstländer vilket skapat enorm press för människor på flykt och deras värdländer, regeringar och lokalsamhällen.

Idag är den genomsnittliga tiden på flykt 17 år vilket för ett barn innebär att hela skol- och utbildningsperioden går förlorad. Samma tid för en vuxen person innebär att nästan hälften av det yrkesprofessionella livet gått förlorat. Utan utvecklingsmöjligheter under tiden på flykt undermineras flyktingars och internflyktingars chanser att bli självförsörjande och de riskerar att fastna i biståndsberoende och i en utsatt situation.

Sidas stöd till arbetet med flyktingar och internflyktingar

– Sida arbetar med att stödja flyktingar och internflyktingar både i den akuta fasen och mer långsiktigt. Gemensamt för både flyktingar och internflyktingar är att de är i behov av skydd, stöd och utvecklingsmöjligheter, förklarar Ingela Winter-Norberg, programansvarig för det humanitära stödet på Sida.

Sidas humanitära bistånd syftar till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Sidas humanitära stöd till UNHCR bidrar till att flyktingar och internflyktingar i väpnade konflikter så att dessa får skydd mot förföljelse och våld, tak över huvudet och basförnödenheter, samt möjligheter till varaktiga lösningar när situationen så tillåter. UNHCR ansvarar för att leda flyktingresponsen och samordna flyktingläger. Stödet till flyktingarna innefattar både juridiska skyddsinsatser och att tillgodose basbehov som tak över huvudet, hälsovård, nutrition, livsmedel, utbildning, vatten och sanitet.

Sidas stöd till Syrien och dess grannländer

En stor del utav det humanitära biståndet på 300 miljoner kronor som allokerats till Syrienkrisen i början på 2016 går till skydd och stöd för internflyktingar i Syrien och till de på flykt i grannländerna.

Exempel på resultat som Sidas humanitära bistånd bidragit till för flyktingar i Syrien:

  • 255 000 syriska och irakiska flyktingbarn fick förbättrade utbildningsmöjligheter i Syrien, Irak och Libanon
  • 470 790 palestinska flyktingar i Syrien mottog kontantstöd.
  • 500 000 flyktingar och andra krisdrabbade människor mottog kontantbaserat stöd i Syrien.
  • 13 500 syriska flyktingar i Jordanien fick logi.

Sida stödjer även FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNWRA med stöd till de mest grundläggande behoven. Efter att konflikten i Syrien förvärrats kan inte längre runt en tredjedel av de läger som UNWRA driver i Syrien användas och situationen för de hundratusentals palestinska flyktingarna där är akut.  Genom Sidas stöd förser UNWRA de palestinska flyktingarna, som drabbats av kriget i Syrien, med kontantstöd för att täcka deras basbehov.

Sidas humanitära stöd och framtiden

En stor del av Sidas årliga humanitära budget, som totalt uppgår till cirka 3 miljarder kronor, går till att möta flyktingars och internflyktingars humanitära behov runt om i värden. Detta innefattar relativt stort stöd till organisationer med specifikt skyddsmandat såsom den Internationella Rödakorskommittén (ICRC), FNs flyktingkommissariat (UNHCR), FNs Barnfond (Unicef) och FNs hjälporgan för palestinska flyktingar (UNRWA). Flera andra av Sidas humanitära partnerorganisationer såsom Norska flyktingrådet, Internationella Organisationen för Migration (IOM), humanitära landfonder, Islamic Relief och Läkare utan gränser (MSF) arbetar också till stor del med att möta flyktingars och internflyktingars behov i samband med  olika flyktingsituationer.

- Den nu aktuella globala dialogen i flyktingfrågan innebär nya möjligheter att ta hand om både grundorsakerna, den akuta responsen och de långsiktiga lösningarna, förklarar Ingela Winter-Norberg.

Det humanitära toppmötet – World Humanitarian Summit (WHS) – som hölls i Istanbul i maj lyfte flera rekommendationer för att förebygga och lösa våldsamma konflikter samt att hantera människor på flykt. Samtidigt specificerar de nya Globala utvecklingsmålen att ingen ska lämnas utanför (”No one left behind”). Detta innebär att flyktingar och internflyktingar ska ses som produktiva individer och aktörer med kunskap som kan bidra till lokal utveckling i värdländerna. Hanteringen av flyktingresponsen ska även diskuteras på UNGA mötet i New York i september med förhoppningen om att hitta en global ansvarsfördelning för människor på flykt och i behov av skydd.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />