Caroline Wamala Larsson, Spider, var moderator på lanseringen och berättade hur ICT kan bidra till samtliga av de globala målen.

Fotograf Sida

Caroline Wamala Larsson, Spider, modererade dagen och berättade hur ICT kan bidra till att uppnå samtliga av de globala målen.

Omslaget till WDR Report 2016

Fotograf Världsbanken

Världsbankens årliga rapport om den globala utvecklingen fokuserar i år på riskerna med den ökande digitala klyftan.

Biståndsminister Isabella Lövin närvarande under lanseringen

Fotograf Sida

Biståndsminister Isabella Lövin lyfte särskilt vikten av en jämlik och rättvis tillgång till den nya teknologin.

nyhet

Det är inte magi - det är teknologi

Uppdaterad: 26 januari 2016

Världsbankens årliga rapport om den globala utvecklingen har 2016 fått namnet Digital Dividends (Digital utväxling). Rapporten lanserades i Stockholm tillsammans med Sida och Spider.

Antalet internetanvändare har tredubblats på ett decennium - till hela 3,2 miljarder i slutet av 2015. Internet har vuxit snabbt, men är inte universellt. För varje person som har tillgång till bredband, är det fem personer som inte har det. Rapporten förklarar att den största risken med den digitala teknologin är att den bidrar till en större inkomstklyfta än den rådande, även om teknologin kan bidra till att länder kan hoppa över delar av utvecklingen, så kallad leapfrogging.

Världsbankens chefsekonom, Kaushik Basu, var en av talarna under lanseringen och var noga med att poängtera att rapporten inte fokuserar på teknologin.

- Rapporten handlar om teknologins effekt på utvecklingen i världen, snarare än teknologin som sådan.

Den digitala klyftan växer

Tillgången till modern informationsteknologi har haft en positiv inverkan på många platser i världen. ICT har bland annat bidragit till att långivare kan kontrollera kreditvärdigheten genom mobiltelefonen och att kostnaden för information också blir allt lägre. Aktiviteter blir billigare, snabbare och mer bekväma när transaktionskostnaderna sänks.

- Att inte ha tillgång till den digitala världen med uppkoppling är en ny sorts analfabetism, menar Kaushik Basu och syftar på den digitala klyfta som växer sig allt större.

Inom EU till exempel är det tre gånger så många som använder sig av tjänster online i de rikaste länderna jämfört med de fattigare. De som får ut mest av teknologins framfart är de som har tillgång till en bra uppkoppling, något som saknas på många platser idag.

Detta till trots är mobiltelefonen något väldigt många håller kär och det finns lika många mobilabonnemang på den afrikanska kontinenten som det finns människor - 900 miljoner. På framsidan av rapporten Digital Dividends går det att finna ett praktexempel som Uwe Deichman expert och co-director för rapporten, gärna berättar mer om.

- De står på stranden i Djibouti och försöker hitta signal till telefonerna genom de somaliska nätverken som fungerar bättre. Somalia må vara fattigare än Djibouti, men de har bättre nätverk för telefonerna på grund av högre konkurrens på telekom-marknaden.

På plats under lanseringen av rapporten var även Spider (The Swedish Programme for ICT in Developing Regions) som bland annat visade hur ICT kan kopplas samman med alla de nya globala målen. Något som även biståndsminister Isabella Lövin pekade på.

- ICT kan vara behjälpligt vid många av de globala målen. Den kan hjälpa till att stärka kvinnor (Mål 5) så länge det är en jämlik och rättvis tillgång till teknologin. Teknologi som kan användas för bland annat kapacitetsbyggnad och politiskt och socialt deltagande.

Öppet och fritt internet en prioritet 

En stor och komplex fråga, som också fick avsluta dagen, är hur internet ska kunna vara öppet och säkert. I länder där den offentliga sektorn kan vara både korrupt och instabil, kan den digitala teknologin kontrollera, snarare än att stärka befolkningen.

Den digitala klyftan bör, enligt rapporten, åtgärdas genom konkurrens på marknaden, offentlig-privata partnerskap och en effektiv reglering av Internet och telekomsektorn. Detta så att monopol inte utnyttjas på fel sätt och då hämmar demokrati och yttrandefrihet. För att motverka ännu större digitala klyftor måste vi tillsammans arbeta för en högre läs- och skrivkunnighet i världen. Skolan och samhället måste även förbereda eleverna för karriärer snarare än specifika jobb - detta då nästan hälften av dagens skolbarn med stor sannolikhet kommer att ha ett yrke som inte existerar idag.

Kerstin Borglin, föreståndare på Spider, avslutade dagen med att skicka med en fråga till alla deltagare – Bör ICT vara en mänsklig rättighet?

- Utvecklingen för ICT har många utmaningar framöver. Vi måste se till att det finns nätverk i alla delar av världen men även vidta åtgärder så att folk med olika behov kan utnyttja de möjligheter ICT erbjuder inom bland annat utbildning och hälsovård. Utvecklingen inom den digitala kommunikationen måste beaktas för att uppnå de 17 Globala målen.

På seminariet medverkade bland andra Uwe Deichmann, expert och co-director för rapporten, Kaushik Basu, chefsekonom på Världsbanken, Isabella Lövin, biståndsminister, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida och Kerstin Borglin, föreståndare på Spider (The Swedish Programme for ICT in Developing Regions). Lanseringen modererades av Caroline Wamala Larsson från Spider.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />