Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka

Foto: Kerstin Becker/Sida

nyhet

Avräkningar leder till omfördelningar av svenskt bistånd

Uppdaterad: 15 februari 2016

Ökade kostnader för flyktingmottagande i Sverige finansieras delvis genom avräkningar från biståndet. Samtidigt har Sida fått i uppdrag att öka Sveriges stöd i Mellanöstern, särskilt för Syrienkrisen. Sammantaget innebär detta omfördelningar av det stöd Sida förmedlar.

Regeringen meddelade under hösten 2015 att avräkningar från biståndet skulle bli aktuellt för att finansiera de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige. För 2016 beräknas avräkningarna bli omkring 30 procent (13 miljarder) av den totala biståndsramen på 43 miljarder.

För Sida betyder det att myndighetens totala anslag för biståndsverksamhet i stort sett är oförändrad jämfört med 2015, men att det sker omfördelningar mellan anslag för att få genomslag för regeringens politiska prioriteringar.

– Eftersom det totala anslaget till Sida är i stort sett oförändrat jämfört med 2015 men regeringen ökar volymen till Syrienkrisen blir konsekvensen minskade anslag inom andra områden, säger Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Anslaget för Mellanöstern ökar alltså, liksom anslaget för humanitärt bistånd. Stödet via svenska civilsamhällesorganisationer är oförändrat. Syrienkrisen är ett prioriterat område där Sverige bidrar med både humanitärt och långsiktigt stöd för att stärka motståndskraften och återhämtningsförmågan både för människor i landet och för dem som flytt till närområdet.

– Sverige fortsätter att vara en av världens fem största givare av humanitärt bistånd runtom i världen. Parallellt med detta ska ett långsiktigt bistånd bidra till att sköra stater utvecklas i rätt riktning, säger Charlotte Petri Gornitzka.

För vissa verksamhetsområden är årets anslag betydligt lägre än förra året.

– Förändringen märks mest i det globala tematiska biståndet och forskningssamarbetet där anslagen i år är cirka 20 procent lägre än de var 2015, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Som exempel kommer Sidas stöd till globala utbildnings- och hälsoinsatser minska. Globala forskningsinsatser får mindre stöd 2016 än året innan. För Sidas stöd till bilateralt forskningssamarbete kan det minskade anslaget bland annat innebära att planerade doktorandutbildningar får skjutas på framtiden.

Även för en del andra verksamhetsområden som nu hanterar anslagsminskningar kommer Sida att behöva förhandla om avtal och just nu pågår en process där Sida ser över en rad samarbetsavtal. Charlotte Petri Gornitzka betonar att Sida så långt det är möjligt tar hänsyn till samarbetsparterna och om dem som får nytta av organisationens arbete är särskilt beroende av vårt svenska stöd.

– Det svenska biståndet kännetecknas av ett gott och brett partnerskap. Därför gör vi allt för att värna goda relationer när vi genomför förändringar av det här slaget. I de fall vi nu måste sänka bidragen för vi en dialog med vår avtalspart för att hitta bästa sättet att göra det, ibland kan det vara att skjuta på betalningar till nästa år och ibland kan det vara att välja bort delar i ett projekt, berättar Charlotte Petri Gornitzka.

Sverige är en av världens största givare

Syftet med svenskt bistånd är att stödja människor att ta sig ur i fattigdom, i länder som saknar egna resurser. Sverige är ett av de länder som under en lång tid har levt upp till FN:s rekommendation om att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd, vilket också är EU-ländernas gemensamma åtagande.

– Avräkningar för flyktingkostnader räknas som officiellt bistånd, men även om man räknar bort den delen ligger svenskt bistånd över 0,7 procent av BNI. Sverige följer alltså FN:s rekommendationer oavsett hur man ser på att använda medel från biståndsramen för att finansiera flyktingmottagandet, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Storleken på biståndsramen, hur den fördelas på anslagsposter och vilka prioriteringar Sida ska ha är alla politiska beslut från riksdag och regering.

FAKTA –anslagsnivåer Sida disponerar vid inledningen av 2016, jämfört med 2015

Anslagspost (belopp i mkr)

2015

2016*

Förändring

Biståndsverksamhet

17 422

17 275

-0,8%

Humanitära insatser och konflikthantering

2 778

2 958

6,5%

Informations- och kommunikationsinsatser

91

108

18,7%

Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället

1 625

1 625

0,0%

Asien

1 370

1 466

7,0%

Latinamerika

510

510

0,0%

Afrika

4 819

4 654

-3,4%

Mellanöstern och Nordafrika

735

1 044

42,0%

Särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokrati

810

640**

-21,0%

Globala insatser för miljö och klimat

700

667

-4,7%

Globala insatser för socialt hållbar utveckling

1 132

887

-21,6%

Globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling

600

488

-18,7%

Globala insatser för mänsklig säkerhet

180

200

11,1%

Kapacitetsutveckling och utbyten

453

406

-10,4%

Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan, Turkiet

1 042

987

-5,3%

Forskningssamarbete

786

635

-19,2%

 * Tillgängligt belopp enligt regleringsbrev till Sida för 2016.
Beloppen i budgetpropositionen för 2016 är i många fall högre.

** Verksamhet som motsvarar 57 miljoner kr har övergått till andra myndigheter. 

Frågor och svar:

 

Det ser väldigt olika ut. För några anslag är det ökningar, eller smärre sänkningar som betyder hanterbara förändringar, med begränsade konsekvenser. För de anslagsposter som får störst minskning är konsekvenserna stora och betyder att vi behöver omförhandla avtal, säga upp avtal och sänka bidragen till viktiga projekt och program. Totalt sett berörs mellan 50 och 100 samarbeten.

Vilka områden är det som har fått störst sänkning av anslagen?

Jämför man 2015 med 2016 så är det tre områden som får ungefär 20 procent lägre anslag 2016: forskningssamarbetet, globala insatser för socialt hållbar utveckling och globala insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. Även den globala strategin för ekonomiskt hållbar utveckling har två år i rad fått kraftiga minskningar.

Vilka områden är det som får ökningar?

Framförallt är det Mellanöstern och Nordafrika som får en stor ökning och det beror på att regeringen styr om resurser till att stödja freds- och säkerhetsarbetet i den regionen. Särskilt handlar det om Syrienkrisen där den svenska utvecklingspolitiken både handlar om humanitärt stöd och om långsiktigt stöd.  

Varför är det denna fördelning som gäller?

Hur anslagen fördelas är politiska beslut och den svenska regeringen har bedömt att den här fördelningen mellan anslagsposterna är den som bäst speglar de svenska prioriteringarna för närvarande. Biståndets roll under de kommande åren kommer till stor del att handla om att stödja länder som är i konflikt eller på väg ur en konflikt. 

Kommer dessa nivåer att gälla även nästa år?

Nivån på avräkningar för flyktingmottagandet 2017 påverkas av hur många som söker asyl i Sverige under 2016 och det kan tänkas att anslagen till biståndsverksamheten ökar igen 2017. Hur regeringen då väljer att fördela den ökningen kan inte Sida svara på. Biståndets roll under de kommande åren kommer till stor del att handla om att stödja länder som är i konflikt eller på väg ur en konflikt så att Sverige kommer att ha ett fortsatt fokus på fred- och säkerhetsarbete är dock troligt

Fakta:
Avräkningar 
 Statens budget är indelad i olika utgiftsområden. Med avräkningar menas kostnader som klassificeras som bistånd av OECD/DAC men som finns på andra delar av statens budget än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Avser exempelvis kostnader för mottagande av asylsökanden från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige, det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget, utrikesförvaltningens förvaltningskostnader för biståndet, bidrag till vissa FN-organs reguljära budget som belastar anslag inom andra utgiftsområden och hanteras av andra departement än UD, m.m.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />