Biståndsminister Isabella Lövin talar ifrån scenen.

Biståndsminister Isabella Lövin inledningstalar på Stockholm Forum om Security & Development.

Foto: Sida

nyhet

Stockholmsdeklaration ska stärka konfliktförebyggande

Uppdaterad: 8 april 2016

Ledare för ett 40-tal länder träffades under veckan i Stockholm för att diskutera hur bistånd kan användas mer effektivt i konfliktdrabbade och sköra stater. Tillsammans enades man om en Stockholmsdeklaration om hur arbetet för att förebygga konflikter och bygga varaktig fred ska stärkas.

Militärutgifterna i världen stiger igen för första gången på fem år. Under 2015 nådde de 1 676 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 14 000 miljarder kronor, eller om man så vill hela Sveriges statsbudget under 16 år. Det är gigantiska tal som förstås inte är i närheten av de pengar som läggs på att förebygga krig och konflikter, eller till katastrofbistånd.

De nya siffrorna om militära utgifter som fredsforskningsinstitutet Sipri tagit fram presenterades på konferensen Stockholm Forum on Security&Development. På konferensen deltog ledare för ett 40-tal länder genom nätverket Internationella Dialogen för freds- och statsbyggande. Tillsammans enades man om en handlingsplan för hur sköra stater i framtiden ska skyddas från krig och konflikter.

– Vi har inte råd att låta fler länder kollapsa som Syrien, Afghanistan eller Somalia,säger Isabella Lövin, svensk biståndsminister och ordförande i Internationella Dialogen för freds- och statsbyggande.

Planen, som kallas för Stockholmsdeklarationen är i första hand en aktionsplan för att undanröja grundorsaker till krig och konflikt och prioritera fredsbyggande. Deklarationen bygger på det som kallas New Deal, vilket inte ska sammanblandas med USA:s president Franklin D. Roosevelts reformprogram år 1933. Denna New Deal är i fem punkter en väg för att implementera de globala målen i Agenda 2030 som togs i FN förra året.

En stark drivande kraft i samarbetet om the New Deal är Emilia Pieres, särskilt sändebud för g7+-länderna och tidigare finansminister i Östtimor. Hon poängterar att vi nu lever i en globaliserad värld där länderna är sammanlänkande till varandra mer än någonsin.

– En konflikt i en del av världen påverkar andra länder och folk flyttar av säkerhetsskäl. Det är därför viktigt att vi alla samverkar över gränserna för att komma åt grundorsakerna till konflikter, och då talar jag även om att inkludera det civila samhället, inte minst de yngre, säger Emilia Pieres.

Stockholmsdeklarationens fem punkter innebär att de deltagande länderna bland annat ska öka insatserna för att undanröja grunderna till våld och krig, utveckla en sammanhållen och inkluderande politik och använda bistånd mer koordinerat och effektivt. Deklarationen är också tydligt kopplad till FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Både biståndsminister Isabella Lövin och utrikesminister Margot Wallström som också deltog på forumet, underströk att en process utan att kvinnor är med och utan att kvinnors rättigheter tillgodoses aldrig kan leda till en stabil fred.

Förebygga konflikter en viktig del i Agenda 2030

New Deal antogs i Busan 2011 utifrån erfarenheter från bland annat Afghanistan, Somalia, Sierra Leone och Östtimor. Stockholmsdeklarationen som antogs den 5 april bekräftade behovet av att fortsatta genomföra the New Deal.

– Vi lever i en annan värld idag där de humanitära behoven tredubblats på kort tid. Världen har inte råd med mer flyktingar och därför finns det ett nytt momentum mot att jobba långsiktigt och seriöst med fredsbyggande åtgärder. Det kommer att krävas politisk vilja och vi har en uppgift att få med oss fler aktörer i andra länder, säger Isabella Lövin.

Även Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN och tidigare utrikesminister i Sverige, deltog på mötet i Stockholm. Han underströk att förebyggande av krig och konflikter är grunden i det som FN byggt sitt ramverk på.

– Redan i punkt ett i artikel ett i FN:s stadgar står det om prevention.  Den formuleringen ska sitta i ryggmärgen på alla inom FN, inte minst de fasta fem medlemmarna i säkerhetsrådet, menar Jan Eliasson.

Han anser att målen i Agenda 2030 inte bara är en fråga för de fattiga länderna utan lika mycket för de rika nationerna.

– Olof Palme berättade för mig att han en gång frågat statsminister Tage Erlander hur man mäter kvaliteten på ett samhälle. Erlander svarade att man ska titta på hur situationen är för de fattigaste – svårare än så är det inte, säger Jan Eliasson.

Stockholmsdeklarationen

Stockholmsdeklarationen är en aktionsplan för att stärka arbetet med att förebygga konflikter och bygga varaktig fred. Deklarationen bygger på det som kallas the New Deal on Engagement in Fragile States som innebär att de 40 deltagande länderna åtar sig att nå följande mål:

  1. Legitimate Politics - Foster inclusive political settlements and conflict resolution
  2. Security - Establish and strengthen people’s security
  3. Justice - Address injustices and increase people’s access to justice
  4. Economic Foundations - Generate employment and improve livelihoods
  5. Revenues & Services - Manage revenue and build capacity for accountable and fair service delivery  

I Stockholmsdeklarationen framhölls särskilt att deltagarna ska:

  • Öka insatserna för att undanröja grunderna till våld och krig.
  • Stärka kvinnors och yngre personers delaktighet i fredsbyggandet.
  • Utveckla en sammanhållen och inkluderande politik.
  • Använda bistånd mer koordinerat och effektivt.
  • Bygga starkare partnerskap.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />