Panelen på Development talks om kvinnors roll i utvecklingen i Österuopa

Representanter från de östliga partnerskapsländerna Armenien, Georgien, Moldavien, Belarus, Ukraina och Azerbajdzjan reflekterade kring sina länders åtgärder och prioriteringar när det gäller handelsavtal och jämställdhet.

Foto: Sida/Ludvig Stendahl

nyhet

Jämställdhet för ökad tillväxt

Uppdaterad: 28 april 2016

Länder i Östeuropa som en gång tillhörde Sovjetunionen har öppnat upp för mer handel tack vare frihandelsavtal med EU. Avgörande för dessa länders tillväxt är att kvinnor och män får en aktiv roll inom näringsliv och politik.

Att hålla kvinnor utanför arbetsmarknaden, ledande positioner eller att inte förse kvinnliga entreprenörer med kapital är inte smart ekonomi. Under ett seminarium på Sida med temat handelspolicys i Östeuropa och jämställdhet är alla deltagare rörande överens om att för att åstadkomma ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling behövs både kvinnor och män såväl på arbetsmarknaden som inom politiken. Eller som Torbjörn Becker, chef för SITE (Stockholm Institute of Transition Economics) vid Handelshögskolan i Stockholm, uttrycker det:

– Får man in tjugo procent fler kvinnor i arbetskraften är det ju inte så svårt att begripa att det kommer gynnar alla.

EU har sedan 2014 frihandelsavtal med de gamla sovjetrepublikerna Georgien, Moldavien och Ukraina i det som kallas DCFTA, The Deep and Comprehensive Free Trade Areas. För att få en bättre bild av hur kvinnor och män i dessa länder kan komma att påverkas av genomförandet av en rad policys och riktlinjer som handelsavtalet innebär, har konsultföretaget Indevelop på uppdrag av Sida tagit fram en rapport för att belysa ämnet.

Andrea Spear, expert på handel och jämställdhet och huvudförfattare i rapporten, berättar att de sektorer som troligtvis kommer att tjäna mest på handelsavtalet, är sektorer där kvinnor har stark närvaro i, som till exempel livsmedelstillverkning, textilindustri, kemisk industri och i tjänstesektorn.

– Tillväxten i dessa sektorer gynnas mer om kvinnor får bättre förutsättningar och det förbättrar förstås hela ekonomin i slutändan, säger Andrea Spear.

Viktigt att särskilt stödja kvinnors entreprenörsskap

Små och medelstora företag i länderna är de som förutses tjäna mest på handelsavtalet med EU. Eftersom det är ett gap mellan antalet företag som ägs av kvinnor och män, finns det behov av att särskilt stödja företag som ägs och drivs av kvinnor.

– Det vi sett är att mindre företag som ägs av kvinnor faktiskt har bättre produktivitet än de som ägs av män, säger Andrea Spear.

Samtidigt möter små företag som ägs av kvinnor diskriminering och kvinnor har generellt sämre tillgång till kapital, land, nätverk och teknik vilket försämrar deras möjlighet att fullt ut åtnjuta möjligheterna som handelsavtalet kan erbjuda.

Därför stödjer Sida EBRDs initiativ ”Women in Business” vars syfte är att öka kvinnors tillgång till kapital, nätverk, kompetens och andra nödvändiga resurser för att öka produktivitet och verksamhet så att företagen som ägs och drivs av kvinnor ska nå internationell standard för att bli mer attraktiva på EUs marknad.

Utmaningar finns det många, och då handlar det inte bara om ökad jämställdhet. I många av länderna, inte minst i Ukraina är korruptionen utbedd och i princip alla de länder som är med i rapporten finns brister i infrastruktur och en instabil elförsörjning.

Förändring av attityder nödvändigt

Verktygslådan för att komma till rätta med ojämställdhet handlar enligt Andrea Spear bland annat om att göra det enklare för kvinnor att söka kapital till entreprenörskap och start av bolag, satsningar på mer utbildning och förstås förändringar av sociala attityder.

– Flickor uppmuntras inte att söka vissa utbildningar som nu domineras helt av män. Den synen måste ändras.

Oscar Stenström, statssekreterare hos närings- och innovationsminister Mikael Damberg, berättar att han för några veckor sedan var i Ukraina och besökte nya så kallade start-ups inom IT-sektorn.

– Till min glädje kunde jag se att man i den branschen inte satt upp några gränser mellan män och kvinnor. Det handlar om att förändra attityder. Jag är glad att se så många män deltar på mötet idag. Jag tänker på hur det såg med jämställdheten när jag föddes 1975. Då var en procent av männen pappalediga, idag är det 25 procent – förändringar tar tid, menar Oscar Stenström.

Hur ser då perspektiven ut om man frågar kvinnor som representerar länderna i öst? Thea Kunchilia som arbetar på Finansdepartementet i Georgien betonar att det finns en agenda för jämställdhet i hennes hemland och att man aktivt inom regeringen arbetar för att få fler kvinnor att bli entreprenörer.

– Det är inte inom lagstiftning och regelverk som förändringarna behövs, det är i vår kultur. Vi har våra traditioner med en stark familjestruktur där kvinnans roll fortfarande till stor del är att ta hand om hem och barn.

Hennes kollega Diana Russo från Moldavien, även hon verksam på Finansdepartementet, håller med.

– Vi har alla samma rättigheter vare sig man är man eller kvinna. Problemet är det patriarkala systemet i vårt land där kvinnor inte släpps fram. En man som äger ett företag kommer till största delen välja andra män som chefer. Och en gift kvinna utan barn är arbetsgivarna skeptiska till eftersom de räknar med att hon snart kommer vara borta från jobbet.

Men, tillägger hon med ett leende, du ska veta att de mest framgångsrika företagen just nu i Moldavien drivs av kvinnor.

Elsa Håstad är chef för avdelningen Europa och Latinamerika på Sida. Hon har vuxit upp i Sovjetunionen där hennes mamma arbetade som korrespondent.

– Det är med männen man måste arbeta med för att få till förändringar. Med attityder, med frågor om våld mot kvinnor och att man släpper in kvinnor till höga positioner och utbildningar.

Hon ser det som positivt att även fler män i regionen börjar ta upp jämställdhet nämner att Sida därför aktivt stödjer mansrörelser i Östeuropa för att påskynda en förändring.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />