Fyra personer står bredvid varandra och tittar in i kameran, bakom dem en rollup som det står Development Talks på

Några av seminariets talare: Ilot Muthaka Alphonse, Congo Men´s Network, Madeleine Rees, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Rosa Emilia Salamanca, Colectivo de Pensamiento y Acción Mujeres, Paz y Seguridad, Colombia, och Samar Muhareb, ARDD- Legal Aid.

Foto: Sida

development talks

Långt kvar till erkännande av kvinnors roll i fredsarbetet

Uppdaterad: 16 september 2015

För 15 år sedan antog FN:s säkerhetsråd den banbrytande resolutionen 1325 som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Sida är den största finansiären av genomförandet av resolutionen men när jubileet uppmärksammades med ett halvdagsseminarium var det tydligt att mycket arbete återstår.

Resolution 1325:s syfte är bland annat att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser och att ta vara på kvinnors erfarenheter i fredsarbetet. Inför 15-årsjubileet har FN:s generalsekreterare beställt en studie som tittar på hur genomförandet av resolutionen har gått hittills.

Madeleine Rees är generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och har dessutom suttit i en expertgrupp som varit rådgivare till studien. När Sida bjöd in till ett Development Talk med rubriken "Gender, peace and security" var hon inbjuden som huvudtalare. Hon lyfte flera positiva resultat ur studien, till exempel från kriget i Kosovo som var den första konflikt där kvinnor använde 1325 för att kräva deltagande i fredsarbetet. Ett annat exempel är de kvinnor i Nigeria som har använt 1325 för att kräva sexuella och reproduktiva rättigheter enligt devisen att kvinnor inte kan delta på lika villkor om de inte har kontroll över sin egen kropp.

Men hon betonade också att de konflikter där man inte har tagit hänsyn till resolutionen är mångfalt fler än de positiva exemplen.

– Endast nio procent av de formella fredsprocesserna har kvinnligt deltagande. Inte minst i Syrien är det stora svårigheter att få med kvinnor vid förhandlingsborden. Det finns också en massiv brist på finansiering för att genomföra resolutionen.

Konfliktförebyggande arbete måste prioriteras

Studien betonar bland annat vikten av att jobba ihop med civilsamhället långt innan en konflikt bryter ut. På så sätt kan man hantera de djupt liggande normer om till exempel maskulinitet som finns i samhället. När konflikten redan är ett faktum är det oftast för sent.

Just det konfliktförebyggande arbetet är en av Sidas prioriteringar. Elsa Håstad, chef för Sidas avdelning för Europa och Latinamerika, nämnde Sidas arbete i Ukraina i slutet av 1990-talet som ett exempel. Efter Sovjetunionens sammanbrott steg våldsnivåerna i regionen vilket föranledde Sida att starta ett samarbete med militär, polis och civilsamhälle. Syftet var att förändra attityder om våld och maskulinitet.

– I dag kan vi se en stark koppling mellan detta tidiga förebyggande arbete och minskade våldsnivåer i Ukraina, även om vi tyvärr inte har någon statistik. När du arbetar förebyggande krävs perspektiv på 10 eller 20 år, sade Elsa Håstad.

Män och pojkar är viktiga aktörer

Vid seminariet deltog representanter från några av Sidas partnerorganisationer som arbetar med att förebygga konflikter. Ilot Muthaka är chef för Congo Men's Network, en organisation som arbetar med män och pojkar för att odla en positiv maskulinitet. De driver bland annat mentorsprogram där mansgrupper möts för att diskutera frågor som maskulinitet och könsbaserat våld.

– Män i DR Kongo är rädda för att förlora sina privilegier om kvinnor blir deras jämlikar. Vem kommer att duka fram mat och vatten, vem kommer att ta hand om barnen? Vi berättar om fördelarna med jämställdhet, till exempel för ett hushåll där både kvinnor och män är utbildade och kan arbeta. Ett patriarkat gynnar inte heller män utan leder till en våldscykel där även män är offer.

Viktigt att tänka långsiktigt från början

Samar Muhareb, som har varit med och grundat den jordanska organisationen ARDD-Legal Aid, vittnade om hur man även mitt under en pågående konflikt kan stärka civila krafter och bana väg för långsiktig utveckling. Organisationen ger bland annat rättshjälp till syriska flyktingar och informerar dem om hur det jordanska rättsväsendet fungerar.

En av de syriska flyktingar de kommit i kontakt med är en ung kvinna - Um Aghiad. Hon var aktiv i flyktinglägret där hon delade ut flygblad till nyanlända och spred information. Efter ett par år hade hon blivit hon en nyckelfigur i lägret och var bland annat en drivande kraft i de informella skolor som drevs där. Därför blev alla chockade när hon och hennes familj tidigare i år deporterades till Syrien. ARDD-Legal Aid rannsakade sin verksamhet och funderade på om deras arbetssätt fungerade.

Men inom ett par veckor hörde Um Aghiad av sig. Det visade sig att hon kunde använda den kompetens hon fått med sig från lägret i Jordanien inne i Syrien, där hon nu arbetar för att föräldrar ska skicka sina barn till skolan några timmar om dagen.

– Vi hade trots allt inte misslyckats, hon fortsatte att använda de kunskaper som hon hade fått med sig. Det är kvinnor som Um Aghiad som kan lägga grunden för ett starkt civilsamhälle, sade Samar Muhareb.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />