nyhet

Avräkningarna från biståndet kan öka

Uppdaterad: 3 november 2015

Kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige ökar kraftigt till nästa år och regeringen överväger nu att detta delvis ska betalas genom att ytterligare öka avräkningarna från biståndet. Detta kan innebära att Sida får sänkta anslag till nästa år.

-Vi räknar med att regeringen tittar på fler alternativ för att finansiera ökade kostnader för flyktingmottagandet, men är förstås beredda att genomföra det regeringen beslutar, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Idag är det cirka 20 procent (8 miljarder) av en total biståndsram på 40 miljarder som används för att betala för flyktingkostnader i Sverige. Syftet med svenskt bistånd är att stödja människor att ta sig ur i fattigdom, i länder som saknar egna resurser. Biståndet stimulerar en långsiktigt hållbar utveckling, och förhindrar att nya kriser uppstår.

-Enligt uppgifter i media överväger regeringen att räkna av uppemot 50 procent av biståndet. Om de nivåerna blir verklighet får det allvarliga konsekvenser för den verksamhet vi stödjer, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Sidas ledning har bett avdelningarna ta fram exempel på konsekvenser om anslagen skulle skäras ned kraftigt.

Ett exempel är det globala stödet för mödrahälsovård via FN-organet UNFPA. Om det avslutas så skulle 16 000 färre barnmorskor utbildas nästa år, vilket drabbar mammor som är gravida och ska föda barn. Ett annat exempel är det globala utbildningsstödet via Global Partnership for Education. Om det svenska stödet avslutas är det 100 000 färre flickor och pojkar som får gå i grundskola.

Stora delar av biståndet 2016 är redan utlovat genom avtal och därmed är det besvärligt att spara på anslagen från ett år till nästa. 

-Vi jobbar med olika scenarier och har skickat underlag till UD som visar konsekvenser och alternativa vägval om anslagen ska sänkas, säger överdirektör Bo Netz.

Sverige är ett av de länder som under en lång tid har levt upp till FN:s rekommendation om att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd, vilket också är EU-ländernas gemensamma åtagande. Tar man bort flyktingkostnaderna ligger vi idag på knappt 0,8 procent.

Frågor och svar:

Om regeringen bestämmer sig för att minska Sidas anslag för att finansiera flyktingmottagandet, vilka konsekvenser får detta för verksamheten på kort sikt?

De nivåer man nu diskuterar skulle få allvarliga konsekvenser för organisationer och personer som idag kan skapa utveckling tack vare svenskt bistånd. Sida räknar med att regeringen tittar på fler alternativ för att finansiera ökade kostnader för flyktingmottagandet, men är förstås beredda att genomföra det regeringen beslutar.

Vilka blir konsekvenserna på lång sikt?

Sverige är ett av de länder som under en lång tid har levt upp till FN:s rekommendation om att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd, vilket också är EU-ländernas gemensamma åtagande. Tar man bort flyktingkostnaderna ligger Sverige idag på knappt 0,8 procent. Om Sverige nu gör så stora avräkningar att vi går under den nivån är det en historisk sänkning. Sverige är ett litet, men betydelsefullt land och det skulle kunna leda till att världens totala bistånd minskar. Det gör det svårare att utrota den extrema fattigdomen till år 2030.

Hur stora besparingar kan Sida genomföra?

Myndigheten genomför förstås det regeringen beslutar, men det skulle få allvarliga konsekvenser för verksamheten. Dessutom är det väldigt arbetskrävande om vi behöver bryta och omförhandla avtal med hundratals organisationer som idag får stöd.

Sverige är ett av få länder i världen som ger mest bistånd och då 1 procent av BNI, hur går det nu med det åtagandet och ledarskapet?

Sverige gjorde tillsammans med andra OECD-länder ett åtagande år 2000 att fortsätta använda minst 0,7 procent av BNI till bistånd, vilket sågs som viktigt för att nå milleniemålen. I år har Sverige uttalat att vi är beredda att ta ledarskap kring de nya globala målen för hållbar utveckling, och även om det handlar om så mycket mer än bistånd så är fortsatt bistånd viktigt. Särskilt i sviktande stater. 

Att Sverige använder avräkningar för att kunna upprätthålla enprocentmålet kan de flesta länder förstå när Sverige tar ett så stort ansvar för flyktingkrisen, men om den del som faktiskt bidrar till andra länders utveckling går under den internationellt överenskomna gränsen 0,7 procent kan det få konsekvenser för hur andra länder agerar och därmed minska den rika världens totala bidrag till låginkomstländerna.

Hur går ökade avräkningar ihop med åtagandet av arbetet med de Globala Målen för hållbar utveckling som världens länder beslutade om för bara en månad sedan, om biståndet satsas på hemmaplan och inte i våra samarbetsländer?

Det är enligt reglerna att räkna av flyktingkostnaderna från biståndet, men det bidrar väldigt lite till målen för utvecklingspolitiken. Det bidrar till vår utveckling här i Sverige. Vad man prioriterar är en politisk fråga, men det är viktigt att konsekvenserna av en sådan prioritering är tydliga för alla. På kort och lång sikt.

Vart tycker Sida att regeringen ska ta pengarna man behöver för flyktingmottagandet?

Myndigheten har ingen åsikt om det, utan vill helt enkelt förklara konsekvenserna om man väljer att minska biståndet. Vårt förslag till regeringen är också, om man beslutar att skära i anslagen, att ge Sida uppdrag att göra en grundligare analys av hur man kan sänka anslagen på ett sätt som följer svenska prioriteringar. Det kommer då att vara en kombination av att spara "där det går" och att omförhandla eller bryta avtal för att spara där vi ser att det gör minst skada. Men det betyder mindre utveckling i några av världens minst utvecklade länder.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />