The Volvo Environment Prize 2015

The Volvo Environment Prize 2015

Foto: The Volvo Environment Prize Foundation

Nyhet

Volvos miljöpris går till en sann pionjär

Uppdaterad: 5 november 2015

Svenska forskaren Henning Rodhe har ägnat stor del av sitt liv till att kartlägga hur luftföroreningar sprids och påverkar klimat, ekosystem och människors hälsa. För det får han Volvo Environment Prize 2015. Hans forskning har tidigare erhållit Sidastöd genom FN-organet UNEP.

Henning Rodhe, i dag professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, är verkligen en pionjär inom området luftföroreningar. Nu tilldelas han Volvo Environment Prize 2015, ett av de mest respekterade internationella utmärkelserna inom miljö och hållbar utveckling.

Han var en av de första att uppmärksamma hur utsläpp från kolkraftverk ute i Europa bidrog till försurning av sjöar och skogsmark i Skandinavien. Resultat som från början mottogs med skepsis men som sedan lett till krav och nya lagar.

– Partiklar skördar många liv men är också relativt lätta att få bort, menar Henning Rodhe.

Därefter har han ägnat stor del av sin tid till det som kallas ABC, Atmospheric Brown Clouds – partiklar som sprids från förbränning av biobränslen, och som utgör ett hot mot människors hälsa. Uppskattningsvis tre miljoner människor dör i förtid varje år på grund av luftföreringar, även i Europa och i Sverige skördas liv – här hemma dör cirka 5 000 människor i förtid på grund av partiklar, framför allt från trafiken. Forskningen som bedrivs om partiklars effekt på hälsan och miljön har i olika omgångar, från 2004 till 2012, fått 30 miljoner kronor i stöd från Sida, då främst genom UNEP, United Nations Environment Programme.

Stort fokus är det som bekant på koldioxidutsläppen och effekterna på klimatet, utsläppen av partiklar är inte lika ofta ett ämne i media eller på miljökonferenser.

– Nu ska man hålla isär två typer av partiklar: de så kallade vita partiklarna (framför allt svavel) reflekterar ljus och kyler ner medan de svarta (sot) absorberar solstrålning och värmer klimatet. Klimatpåverkan av dessa två typer av partiklar motverkar delvis varandra, säger Henning Rodhe, men nettoeffekten är sannolikt en avkylning som i sin tur maskerar en del av koldioxidens uppvärmning.

Bra för människors hälsa, bra för klimatet

Han betonar att huvudskälet till att få bort partiklar i luften är människors hälsa, finns det positiva klimateffekter blir det en bonus.

– Det tar mycket lång tid för en minskning av koldioxidutsläppen att ge en reducering av halten av koldioxid eftersom den ackumuleras i atmosfären och stannar kvar. Får man däremot bort källan till partiklarna är effekterna på hälsa och på klimatet omedelbara, påpekar Henning Rodhe.

De främsta källorna till partiklar är dieselmotorer som saknar bra filter, fabriker utan rening och inte minst eldning för matlagning i primitiva eldstäder. I västländerna har vi lyckats undanröja många av dessa källor men i stora delar av Asien och Afrika finns inte resurserna till ny miljövänlig teknik.

– Man kan med någorlunda enkla medel förbättra situationen. Sopor som i dag deponeras helt öppet alstrar metan som skulle kunna användas till bränsle istället för att förorena luften, säger Henning Rodhe.

Han hoppas att klimatkonferenser, som COP 21 i Paris, även lyfter partikelfrågan, men han poängterar samtidigt att det ena inte får ställas mot det andra.

– Vi kan inte enbart luta oss mot de enklaste lösningarna. Det är farligt om vi börjar fokusera för mycket på reduktion av svarta partiklar på bekostnad av åtgärder mot koldioxiden.

Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />