Yves Daccord, Internationella Röda korsrörelsens generalsekreterare, i en talarpose på Sidas seminarium.

Yves Daccord, Internationella rödakorskommitténs generaldirektör, talade om de utmaningar som det humanitära arbetet ställs inför och vikten av bredare samarbeten på Sidas seminarium den 6 november.

Foto: Kerstin Becker/Sida

Nyhet

Humanitärt stöd under press

Uppdaterad: 13 november 2015

82 miljoner människor behöver idag någon form av humanitär hjälp. Aldrig förr har behovet varit så stort vilket sätter systemen under hård press. I en värld där inget tyder på att behoven minskar och resurserna är begränsade är utmaningen enorm för att få ut hjälpen dit den bäst behövs konstaterade deltagarna i Sidas seminarie "Humanitarian response under pressure".

Det är inga små utmaningar som de humanitära hjälporganisationerna står inför. För varje minut som går ökar behoven av mat, boende och sjukvård i krigshärdar som Syrien, Jemen och Sydsudan. Eller till de människor i de andra 33 andra länder som mer eller mindre är beroende av humanitär hjälp utifrån. Årsbudgeten för att täcka dessa humanitära kostnader är 19,5 miljarder dollar (cirka 170 miljarder kronor) men fram till i november har bara knappt hälften av behovet täckts. För humanitär hjälp inne i Syrien har endast 37 procent av utlovade pengar hittills betalats ut.

– Situationen är mycket kritisk men vi måste anpassa oss till verkligheten. Vi prioriterar de mest behövande, sade Raul Rosende, FN:s samordnare för humanitär hjälp till Syrien på en länk från turkiska staden Gaziantep nära gränsen till Syrien.

Han konstaterar att mycket hjälp nu går vid sidan av FN:s kanaler och han önskar därför ökat fokus på koordinerade humanitära operationer och större transparens i finansieringsbeslut från givarna.

Krav på mer samarbete

Yves Daccord, Internationella rödakorskommitténs generaldirektör, har på nära håll i över tjugo år följt utvecklingen av det humanitära biståndet.

– Bra humanitär hjälp bygger på relevans, på tillit, på förståelse av behoven och närhet till människor som berörs. Men, och nu kommer jag kanske chocka några av er, koordinering är inte enda lösningen på våra gemensamma problem i världen, det är mer samarbete som krävs, och då menar jag också samarbete över gränserna, samarbete med privata sektorn och med individer som representerar diasporan.

Enligt Yves Daccord innebär samarbete även kontakter med makthavare på marken och inte enbart i regeringsbyggnader och på olika kontor i huvudstäder, utan i fält, därför är närvaro på marken ytterst viktigt

– Det kan innebära att man måste tala, med för oss, icke bekväma aktörer, som syriska militärer i Homs eller Aleppo, eller med Hizbollah i Libanon.

Även Sveriges humanitäre ambassadör Per Örneus, fokuserade på humanitär hjälp som når den drabbade befolkningen snabbt och talade därför om vikten av lätta på administrativt arbete och rapporteringskrav som dränerar anslagen på vägen fram till de behövande.

– Nu har vi en värld där hjälporganisationer konkurrerar med varandra och är ogina med att dela på information och på risker. Man sitter på sin egen kammare och gör egna behovsbedömningar, till exempel för Syrien trots att flera andra redan gjort jobbet tidigare.

Rubriken på detta tema är brister i finansiering, det borde kanske varit brister i systemen, menade Örneus.

Säkerhet har blivit ett stort problem

Yves Daccord tycker även att man inom biståndsbranschen ska fundera över om det är rätt personer som styr verksamheten.

– Man kan till exempel fråga sig om en schweizisk man alltid är rätt person att leda Röda Korset. Förhoppningsvis är jag den sista i den stammen. Nu måste vi se mer till kön och kulturell bakgrund, och där är Sverige ett föredöme.

Realiteterna på marken är förstås avgörande om hjälpen ska nå ut. I Södra Sudan krävs dyr logistik för att få ut förnödenheter. Detta kan bero på begränsad eller obefintlig infrastruktur såsom vägar och flygförbindelser. Dyr logistik kan även bero på bristande säkerhet som kräver omfattande säkerhetsåtgärder för humanitära operationer.

– När jag som ung tjej för trettio år sedan arbetade i Afghanistan fanns ingen oro för att man skulle bli utsatt. Då respekterades FN och dess representanter på plats, berättade Yasmina Sherif, Director om International Humanitarian Law Resource Center på Diakonia i JerusalemYasmine talade även om de unika svårigheter med att applicera den humanitära rätten på ockuperad mark i Palestina, och behoven av att finna praktiska sätt att förstärka dessa principer i själva genomförandet. Efterlevnad av den humanitära rätten är en nyckel för ett framgångsrikt humanitärt arbete.

Nan Buzard från ICVA (International Council of Voluntary Agencies) betonade att utan det civila samhällets medverkan skulle hjälpverksamheten i princip avstanna.

– Jag hör tyvärr signaler om att man vill ge mer pengar till några få stora. Det är i så fall en tråkig utveckling, man måste sprida resurser även till små kreativa organisationer som befinner sig i frontlinjen.

Men hennes huvudbudskap är att prata mindre pengar och istället rikta fokus på politikerna.

– Vi har nu en situation där Europa måste städa upp efter det som bland annat USA och Ryssland ställt till med. Sätt press på dessa länder och fram med de politiska lösningarna.

För Ulrika Modeér, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, är pengafrågan dock nu central. Hon fick avslutningsvis frågan om hur det blir med anslagen till bistånd i framtiden. En budget som enligt uppgifter hotas av halvering.

– Vi kämpar om det och jag vet lika lite som ni hur det blir. Men enligt vår budgetproposition så vill vi öka det humanitära biståndet.

Sidas sammanfattning

Sammanfattningsvis och gemensamt för alla deltagare var det starka fokuset på nödvändigheten av politiska lösningar då det humanitära samfundet inte mäktar med de omfattande humanitära behoven. Framförallt inte när de humanitära behoven enbart är till hälften finansierade. Ett annat gemensamt budskap var nödvändigheten att säkerställa att humanitära koordineringsmekanismer fokuserar på facilitering av det operationella genomförandet  i fält.

Koordinering är ej ett mål i sig, utan en förutsättning för att nå målet – operationell effektivitet på marken. Ett tredje gemensamt budskap var nödvändigheten för givare att prioritera organisationer som är nära den drabbade befolkningen och som inte har alltför många mellanled, och som kan röra sig med hög grad av flexibilitet och snabbhet för att säkerställa humanitär hjälp i enlighet med de humanitära principerna. 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />