Poster for ending inpunity foe crimes against journalists 2015

Foto: UNESCO

Nyhet

Det fria ordet måste vara just fritt

Uppdaterad: 2 november 2015

Idag, på den Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister lanseras Unescos rapport ”World Trends on Freedom of Expression and Media Development: Special Digital Focus 2015”. Hot och våld mot journalister i sin yrkesutövning ökar, värst utsatta är de som verkar i konfliktländer där det också är som svårast att få upprättelse.

Under det senaste decenniet har 700 journalister dödats – det är en var femte dag. Journalister som gjorde sitt jobb genom att rapportera nyheter via tv, radio eller tryck. Siffran har stigit samtidigt som mörkertalet är stort. Fram till september bara i år har över 70 journalister och mediearbetare mördats. Till det ska läggas de journalister som dagligen möter icke-dödliga attacker, tortyr, kidnappningar, trakasserier eller hot i olika situationer.

Uppgifterna står att läsa i den Sidafinansierade Unesco-rapporten World Trends on Freedom of Expression and Media Development: Special Digital Focus 2015. Rapporten som publiceras idag på den Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister fokuserar på hatbrott som sker på internet, skyddande av journalistiska källor, internets roll som förmedlare i främjandet av yttrandefrihet samt journalisters säkerhet.

En koppling mellan länder i konflikt och antalet mördade journalister i landet är tydlig. Syrienkonflikten krävde i fjol 10 journalisters liv och i Irak mördades 15 journalister 2013 vilket gjorde det till det farligaste landet för journalister det året.

Samtidigt är hälften av de som dödats lokala journalister som rapporterat om korruption och oegentligheter i länder som inte befinner sig i konflikt.

Gemensamt för brotten är bristen på upprättelse. Endast ett av tolv eller cirka åtta procent av fallen slutar med fällande dom mot förövarna. Utsikterna att klara sig undan straff visar på vikten av att stärka rättsystemen i svaga och icke-demokratiska stater och att motarbeta all form av extremism.

Viktig del i det svenska biståndet

Att stödja det fria ordet, utbilda journalister och civilsamhällesorganisationer samt bygga demokratiska institutioner är en viktig del i det svenska biståndet. Till exempel stödjer vi bättre medielagar, en pluralistisk och demokratisk medieutveckling och ökad kunskap och bättre arbetsvillkor för journalister.  Den digitala utvecklingen har skapat ökade möjligheter för yttrandefrihet, och vi stödjer människor att använda de nya verktygen på ett säkert sätt. På många platser är kvinnliga journalister särskilt utsatta och har särskilda behov.

- Att som journalist kunna rapportera om frågor som är obekväma för makthavarna utan att riskera hot, trakasserier, fängelse  eller i värsta fall döden är något vi aldrig får ge vika för, säger Maria Arnqvist, Programansvarig specialist på Sidas enhet för demokrati och mänskliga rättigheter och som bland ansvarar för stödet till Unesco på yttrandefrihetsområdet.

Förutom att stödja enskilda länder är det viktigt att öka kunskapen och forskningen om de här frågorna. Sida bidrar därför till Unescos arbete, som i sitt mandat har till uppgift att försvara pressfriheten.

- Unesco går i spetsen för att motverka brott mot journalister och stoppa straffriheten. World Trends Report är ett sätt att belysa frågorna och mobilisera krafter mot straffriheten. Ett annat viktigt verktyg är FN:s handlingsplan för säkerhet för journalister för samordnande åtgärder mellan FN:s organ världen över. Unesco tar upp frågan med regeringar, civilsamhället, den akademiska världen och inte minst med media, säger Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.

Det saknas inte initiativ; åtta olika resolutioner på området yttrandefrihet har antagits bara de senaste tre åren av Unesco, FN:s general­församling, MR-rådet, Europarådet och FN:s säkerhetsråd. Utmaningen är att göra dem kända och se till att de efterlevs.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />