COP21_logo

Foto: COP21

nyhet

COP21 måste visa vägen

Uppdaterad: 27 november 2015

Budskapet från FN:s klimatvetenskapliga panel IPCC är tydligt: tiden håller på att rinna ut för att hålla den globala temperaturökningen under två grader. Världen är på väg mot en temperaturökning på cirka tre till åtta grader. Klimatförändringarna och dess negativa effekter är redan påtagliga, inte minst för de allra fattigaste människorna och länderna.

Om bara några dagar väntas världens länder enas om ett nytt globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal under FN:s klimatkonferens COP21 i Paris. Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet och gälla från 2020. Sara Gräslund, ämnesföreträdare och Sidas representant i förhandlingarna, ser en stor skillnad nu jämfört med när Kyotoprotokollet förhandlades fram:

– Mycket har hänt sedan 90-talet. Vi har nu betydligt bättre kunskap om att klimatförändringarna sker och är orsakade av människans utsläpp. Flera extrema väderhändelser och havsnivåhöjningen gör att insikten bland allmänheten och världens ledare att klimatförändringarna sker är betydligt större i dag.
– Samtidigt har vi tillgång till bättre och billigare tekniska lösningar till exempel för förnybar energi, vilket gör att det lönar sig ekonomiskt även på kortare sikt att investera i en klimatsmart utveckling. Det märks stor skillnad i ländernas vilja och ansträngningar för att hitta lösningar. Alla länder har incitament (men i olika hög grad) för att stoppa den globala uppvärmningen.

Frivilliga planer

De flesta länder har under det senaste året lämnat in planer på hur de ska minska sina utsläpp, Intended Nationally Determined Contributions (INDC:s). Planerna är frivilliga, och ett av Sveriges mål i förhandlingarna, är att ländernas genomförande följs upp genom en systematisk rapportering.

– Bara att länderna tagit fram egna frivilliga planerna är en stor framgång. Sverige har tillsammans med övriga EU-länder lämnat in en ambitiös INDC där vi åtar oss att minska våra utsläpp med 40 procent, i förhållande till 1990 års nivå, till år 2030, säger Sara Gräslund.

De flesta av Sidas samarbetsländer har lämnat in INDC:s där de beskriver hur de ska anpassa sig till klimatförändringarna, men även minska utsläppen. De flesta låginkomstländer planerar för utsläppsminskningar i förhållande till ”business as usual”, och kommer behöva internationellt stöd för att genomföra planerna.

– Både förnybar energi och förbättrad markanvändning har stor potential för många av våra samarbetsländer för att minska utsläppen och samtidigt öka utveckling och tillväxt i länderna.

Anpassning och utsläppsminskning

Miljontals fattiga människor saknar i dag tillgång till rent vatten eller hållbara energilösningar. Samtidigt är dessa människor också mest utsatta för klimatförändringar och miljökatastrofer. Under de senaste 20 åren har väderrelaterade katastrofer drabbat över fyra miljarder människor med dödsfall, kroppsskador, hemlöshet och omfattande behov av katastrofhjälp.

– Biståndets roll är att bidra med finansiering och stöd till våra samarbetsländer så att de kan anpassa sig och hantera de klimatförändringar som sker, men även att de nya investeringar som görs, görs i moderna, klimatsmarta tekniker och system som ökar utvecklingen för fattiga människor utan att öka utsläppen, säger Sara Gräslund.

Utveckling och anpassning går hand i hand. Ett land som är mer utvecklat och har ett fungerande förvaltningssystem, hög utbildningsnivå, god hälsovård, tillgång till finansiella tjänster även för låginkomsttagare och ett starkt civilsamhälle är mer resilient och kan hantera förändringar bättre. Exempelvis så innebär en hög utbildningsnivå att folk klarar av att ta till sig information om hur de kan hantera klimatrisker, och ett väl utvecklat hälsosystem gör att människor är bättre rustade för klimatförändringarna.

Klimatfinansiering och framtidshopp

Sverige är en av de största givarna av klimatfinansiering. Sedan 2009 har Sida bidragit med mellan 1,6 och 2,4 miljarder kronor årligen i klimatfinansiering. I det ingår stöd till exempel till Malis och Bangladeshs nationella klimatfonder, som länderna använder till att genomföra sina högst prioriterade klimatåtgärder.

– Finansieringen innefattar även stöd till regionala samarbeten som det panafrikanska försäkringsprogrammet mot extrem torka, African Risk Capacity, och det regionala sydostasiatiska programmet Mangroves for the Future, som genom hållbar förvaltning av mangroveskogar ökar kustområdens resiliens för extrema väderhändelser, säger Sara Gräslund.

Stöd går även till internationella program som till exempel World Resources Institute för deras arbete att öka kunskapen om hur utveckling kan göras klimatsmart. Nu höjs ambitionen ytterligare. Exempelvis bidrar regeringen med fyra miljarder till Gröna klimatfonden för perioden 2015-2018, vilket gör Sverige till största givare per capita.

Vad kan vi hoppas på från COP21?

– Den svenska delegationen i förhandlingarna: Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Sida och Energimyndigheten med flera arbetar för ett globalt klimatavtal som med ett mål om en temperaturökning så långt under två grader som möjligt, och som är rättvist och skapar möjlighet för länder att successivt öka sina åtaganden för att minska utsläppen över tid, säger Sara Gräslund.

Sida på FNs klimatkonventionen COP21

Sida ingår i den svenska delegationen i förhandlingarna inom FNs klimatkonvention (UNFCCC) tillsammans med Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten med flera. Sida ansvarar för det område som gäller transparens av finansiellt stöd. Sida deltar kontinuerligt i den svenska delegationen till UNFCCC-förhandlingarna sedan många år.

Sida finns även på plats med GD och ytterligare ett par medarbetare för att delta i vissa side-events som genomförs av Sidas samarbetspartners, bland annat Palestina, Ukraina, World Resources Institute och International Union for the Conservation of Nature. Det är en möjlighet att få dela med sig av bra exempel på klimatåtgärder, men även att stötta samarbetspartners i att presentera och skapa intresse för deras klimatinitiativ. Det är även en möjlighet att träffa mängder av samarbetspartners och bevaka ett stort antal intressanta initiativ att lära av.

Klimatmötet COP21 i Paris

Den 30 november till den 11 december samlas världens länder i Paris för COP21, det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention. Varje år hålls särskilda partskonferenser för de länder som undertecknat Klimatkonventionen (Conference of the Parties, COP). COP21 är särskilt viktigt eftersom länderna ska enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla inom ramen för klimatkonventionen från år 2020.

Den stora utmaningen för ett framtida effektivt och internationellt klimatavtal handlar om att nå en överenskommelse som kan accepteras av både höginkomstländer, oljeproducerande länder och de mest sårbara länderna som små önationer. Samtidigt måste utsläppen minska så mycket som forskarna menar är nödvändigt.

Under klimatkonventionen har man kommit överens om att de industrialiserade länderna ska minska utsläppen mest. Men låg- och medelinkomstländer i snabb tillväxt, som Kina och Indien, behöver också begränsa sina utsläpp. USA och Kina står var för sig för en fjärdedel av världens utsläpp av koldioxid. Ett framtida avtal måste därför omfatta även dessa länder om Klimatkonventionens mål ska kunna nås.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />