A man in a suit standing on the street looking into the notes he is carrying. Behind him hangs a banner advertising the Financing for Development conference in Addis Ababa.

FN:s konferens om utvecklingsfinansiering hölls i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. 7 000 delegater från hela världen deltog.

Foto: Sida

Nyhet

Så ska FN:s nya utvecklingsmål finansieras

Uppdaterad: 21 juli 2015

Ökade skatteinkomster, fler hållbara investeringar från näringslivet samt minskad korruption och skatteflykt. Så ska FN:s nya utvecklingsmål finansieras. Det beslutade världens ledare vid FN:s konferens om utvecklingsfinansiering i den etiopiska huvudstaden Addis Abeba.

I september håller FN en stor konferens i New York där man ska anta de nya hållbara utvecklingsmål (Sustainable Development Goals) som ersätter Millenniemålen. De nya målen handlar bland annat om att helt utrota extrem fattigdom fram till år 2030, samtidigt som världens befolkning ska leva inom gränserna för vad jorden klarar. Medan Milleniemålen främst gällde utvecklingsländerna kommer de nya hållbarhetsmålen att gälla alla världens länder.

Enligt FN:s beräkningar kräver den ambitiösa utvecklingsagendan uppemot 30 gånger så mycket pengar som i dag ges i bistånd i världen. För att nå målen krävs därför nya finansieringsformer och att fler är med och delar på kostnaden.

Enbart bistånd kan inte finansiera utvecklingsmålen

I förra veckan deltog Sida i FN:s konferens kring utvecklingsfinansiering i Addis Abeba. Resultatet blev Addis Ababa Action Agenda, som fastställer hur arbetet med att nå FN:s nya utvecklingsmål ska finansieras.

– Tidigare har det varit biståndets uppgift att finansiera världens utvecklingsmål vilket har varit orealistiskt. Det krävs enormt mycket mer pengar än hittills för att förverkliga målen. Nu tar FN ett större grepp som även involverar näringslivet och som ska hindra att pengar försvinner ut ur Afrika genom skatteflykt och korruption, säger Torbjörn Pettersson, chef för Sidas Afrikaavdelning och en av deltagarna i Sidas delegation i Addis Abeba.

Även om det globala biståndet bara står för en bråkdel av de pengar som krävs kommer det att spela en strategiskt viktig roll. Förutom att finansiera social service i de allra fattigaste länderna behövs biståndet för att stärka skattemyndigheter och andra institutioner i fattiga länder och finansiera fortsatt anti-korruptionsarbete. Dessutom har biståndet en katalytisk roll och kan till exempel bidra till att kanalisera privat pensionskapital till länder där risken för investerarna är hög, genom att överta en del av risken.

Privat kapital behövs för en hållbar utveckling

För bara med hjälp av privat kapital kan utvecklingsfinansieringen säkras. Förutom att se till att pensionsfonder ökar sina investeringar i utvecklingsländer ska privata företag delta mer i hållbarhetsprojekt genom så kallad offentlig-privat samverkan. Företagen ska också, tillsammans med stater och civilsamhället, se till att ny teknik på ett snabbt och billigt sätt blir tillgänglig för världens fattiga. Överenskommelsen betonar också att företag ska betala skatt där de producerar sina varor och att nya riktlinjer ska förhindra skatteflykt.

Överenskommelsen slår också fast att det är avgörande att utvecklingsländer höjer sitt eget skattetryck.

– Det finns inga länder som långsiktigt klarar att nå en hög utbildningsnivå och god hälsovård utan att samtidigt bygga ut sin förmåga att ta in skatt, säger Torbjörn Pettersson.

Sverige drev frågor om jämställdhet, klimat och skatter

Konferensen i Addis Abeba samlade cirka 7 000 delegater från hela världen. Sverige representerades av statsminister Stefan Löfven, finansmarknadsminister Per Bolund och biståndsminister Isabella Lövin. Från Sida deltog bland andra generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka, Torbjörn Pettersson och chefekonom Annika Sundén.

– Sverige och Sida har fått uppmärksamhet och uppskattning i Addis Abeba, först och främst för att vi lyckats få igenom att biståndet ska fortsätta vara 0,7 procent av bruttonationalinkomsten och att Sverige står fast vid att vi ger 1,0 procent. Men även för att vi konsekvent har drivit jämställdhet, klimat och skattefrågan. Vi har även fått stort intresse kring våra goda exempel på innovativ utvecklingsfinansiering, säger Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Charlotte Petri Gornitzka var bland annat inbjuden att tala på en högnivålunch, där FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och statsminister Stefan Löfven medverkade, om värdet av företagssamverkan, exemplifierat av företagsnätverket Swedish Leadership for Sustainable Development. Under konferensen lanserades dessutom Sustainable Development Investment Partnership, ett initiativ för att katalysera institutionellt kapital med Sverige som en av initiativtagarna.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />