Debattartikel

”Stämmer inte att stora delar av biståndet hamnar fel”

Uppdaterad: 28 oktober 2016

Siffrorna handlar om knappt 0,8 % av de medel vi betalat ut under denna period i Zambia. Och om vi bara tittar på det som förskingrats eller stulits, är det betydligt mindre, skriver Joachim Beijmo, stabschef på Sida.

De senaste dagarna har Sida och biståndet stått i fokus efter onsdagens Uppdrag Granskning och SVT Opinion. Uppdrag Granskning har uppmärksammat ett korruptionsfall i Zambia, där Sverige och Finland har stoppat en insats till bondeorganisationen Zambian Farmers National Union.

Vi välkomnar granskning av biståndet, det är bra. Svenskt bistånd finansieras via skattsedeln och det är rätt att noga granska hur Sida handskas med dessa pengar, så att de gör bäst nytta för de behövande.

Men lika viktigt är att fakta är rätt när biståndets roll ska diskuteras och debatteras.

Insatsen som är i fokus handlar om att Sverige, Finland och We Effect sedan 2009 stött uppbyggnaden av ZNFU. Under den här perioden har ZNFU stärkt sin kapacitet och ökat från 10 000 medlemmar till nära 80 000, medlemmarna har ökat sin inkomst med i snitt 50 procent. Sidas personal har gjort fältresor och träffat medlemmar under perioden.

Hösten 2015 kom en misstanke om att allt inte stod rätt till inom ZNFU. Samtidigt som en första granskning påbörjades larmade en visselblåsare om oegentligheter.

Givarna har sedan tillsatt två revisioner som gjorts av två olika revisionsbyråer och ställt återkrav. Stödet från Sida är fryst från årskifte 2015/16. Vi har också berättat om vad som hänt med pressmeddelanden både i Zambia och Sverige och hållit en presskonferens i Lusaka. Ambassaden i Zambia ska införa nya rutiner där ytterligare externa revisioner ska göras regelbundet.

Den uppgift som förekommit om att Sida godkänt den lön som ZNFUs vd haft på en kvarts miljon kronor stämmer inte. Vi fick uppgift om en lön på 80 000 kronor i månaden, och reagerade för att vi ansåg att den var alltför hög.

Sidas andel av insatsen är 47,5 miljoner kronor, varav 30 miljoner betalats ut. Vi räknar med att totalt 16-17 miljoner kronor för hela givargruppen har hanterats felaktigt – inte 30 miljoner kronor som uppges i programmet. Ett återkrav på fem miljoner kronor gäller ZNFUs vd som anses ha använt pengarna för egen vinnings skull, av den summan har Sida krävt tillbaka 1,38 miljoner kronor. Ytterligare återkrav kommer att ställas. Det är stora belopp, men det stämmer inte att stora delar av biståndet hamnar fel. Siffrorna ovan handlar om knappt 0,8 % av de medel vi betalat ut under denna period i Zambia. Och om vi bara tittar på det som förskingrats eller stulits, är det betydligt mindre.

Förra året hanterade Sida totalt 129 korruptionsärenden och krävde tillbaka nästan 47 miljoner kronor. Vi har just nu ungefär 2 000 projekt världen över, och trots att det är svåra, fattiga och korruptionsdrabbade miljöer är det bara i en bråkdel av dem som det finns korruption. Vi arbetar ständigt med att förbättra styrningen och kontrollen och drar lärdom av de fall vi utreder.

Zambia är ett av världens fattigaste länder, men ekonomin har vuxit, inte minst de senaste 20 åren, tillgången till utbildning och sjukvård har blivit betydligt bättre vilket lett till att mödradödligheten minskat från nästan 600 dödsfall per 100 000 förlossningar 1995, till 224 år 2015, och fattigdomen har minskat, om än långsamt.

Dessa förbättringar hade aldrig kunnat nås utan bistånd. Korruption kan aldrig rättfärdigas och det är de fattigaste som drabbas, men vi arbetar i länder som har stora problem med just detta.

Biståndet ska absolut diskuteras och debatteras, men det är också viktigt att biståndets roll för utvecklingen i världen och minskad fattigdom beskrivs.

Joachim Beijmo
Stabschef Sida


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />