En vy över takåsarna i Havanna, Kuba. På ett av husen vajar en kubansk flagga.

En vy över takåsarna i Kubas huvudstad Havanna.

Foto: Sida

Kuba

Vårt arbete på Kuba

Uppdaterad: 18 september 2018

Det övergripande syftet med det svenska biståndet till Kuba är att stödja den pågående moderniseringen av landet och värna respekten för mänskliga rättigheter. Grunden för arbetet är den strategi som riksdagen beslutade om 2016 och som löper till år 2020.

Bakgrund

Kuba är sedan revolutionen 1959 en enpartistat. Den kubanska konstitutionen slår fast att inga andra partier är tillåtna än Kubas kommunistparti. Fidel Castro var partisekreterare i det kubanska kommunistpartiet fram till 2011 och landets president till 2008, då han ersattes på presidentposten av sin bror Raúl Castro. 2018 valdes Miguel Diaz-Canel till Kubas president efter Raúl Castro.

Kuba avviker från de flesta länder i regionen med sin kombination av låga inkomster och hög standard när det gäller hälsa och utbildning.  Medellivslängden hör till den högsta i regionen och andelen läskunniga är mycket hög. Arbetslösheten är låg, men de flesta kubaner har mycket låga inkomster och saknar möjlighet att själva förbättra sin livssituation. Brist på transportmedel och varor, höga priser på importerade konsumtionsprodukter och trångboddhet, skapar spänningar i samhället. Ransoneringskort för livsmedel används fortfarande.

Det kubanska hälso- och utbildningsområde har länge hållit en hög standard, men en betydande försämring har ägt rum de senaste åren till följd av den försämrade ekonomiska situationen.

Mänskliga rättigheter

Kuba är en enpartistat utan fria och demokratiska val och de medborgerliga och politiska rättigheterna är kraftigt begränsade.
Oliktänkande utsätts för godtyckliga frihetsberövanden och trakasserier av polis och säkerhetstjänst, aktivister hindras från att resa och landet håller fortfarande politiska fångar.

Hindren är stora när det gäller grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och civilsamhällets möjlighet att verka fritt. De flesta tryckta medier och alla etermedier är statliga. Det är förbjudet att vara medlem i oberoende och av staten icke godkända organisationer (till exempel partier och fackliga organisationer).

Det oberoende civilsamhället har dock under senare år i någon mån skapat sig större utrymme och informationsmonopolet har brutits i och med att allmänheten har fått viss tillgång till internet. Religionsfrihet och hbtq-personers rättigheter har stärkts och lagstiftning mot diskriminering av hbtq-personer har införts. Kuba har också öppnat för möjligheten att godkänna samkönade äktenskap.

Ekonomi och samhällsstyrning

2011 påbörjades en ekonomisk moderniseringsprocess i Kuba. Samtidigt öppnade regeringen för att kubaner skulle kunna driva privat verksamhet i olika former. Syftet med reformerna var att effektivisera den statliga sektorn, dra ner på statens utgifter och öka landets produktivitet och tillväxt. Reformerna har dock gått långsamt och kantats av byråkratiska hinder. Många av nedskärningarna inom den statliga sektorn har därför fått skjutas på framtiden. Lönerna inom den statliga sektorn är överlag mycket låga, varför många måste söka inkomster på andra sätt.

I nuläget arbetar drygt 25 procent av den arbetsföra befolkningen inom den privata sektorn. Uppskattningsvis finns det uppåt 500 000 egenföretagare, och antalet tenderar att öka, trots bristen på stöd från myndigheterna. 2011 gavs kubaner större möjligheter att köpa och sälja sina bilar och hus. De positiva effekterna på den ekonomiska utvecklingen av dessa mindre reformer är än så länge begränsade. De flesta kubaner lever fortsatt under knappa förhållanden.

Inrikespolitik

På det inrikespolitiska området har inga grundläggande, positiva förändringar skett. Vid den sjätte partikongressen 2011 begränsades mandatperioden för politiska topptjänster till fem år med högst två på varandra följande perioder (tio år totalt), vilket också låg till grund för att Raúl Castro lämnade presidentposten 2018.

Någon tydlig politisk förändring kom dock inte efter partikongressen 2016. Tvärtom har de styrande markerat att den rådande politiska modellen ligger fast. Samtidigt konstaterades att genomförandet av de ekonomiska reformerna går för långsamt. I juli 2018 inleddes ett arbete med att skriva om den kubanska konstitutionen, vilket dock inte förväntas leda till några större förändringar när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

Det svenska biståndet

Det svenska biståndet uppgår under perioden 2016-2020 till totalt 90 miljoner kronor, vilket blir cirka 18 miljoner per år. Det är ett bistånd av begränsad storlek, men som ger en möjlighet att bidra genom kapacitetsutveckling och erfarenhetsutbyte.

Det övergripande syftet med det svenska biståndet till Kuba är att stödja den pågående moderniseringen av Kuba och värna respekten för mänskliga rättigheter. Sidas stöd ska främja en hållbar ekonomi och samhällsstyrning och ge fattiga människor möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor.

Sida bidrar inte med några medel till den kubanska staten, utan samarbetet med kubanska myndigheter sker genom erfarenhetsutbyte och utbildningsinsatser i syfte att öka kapaciteten inom förvaltningen. De medel som går till kubanska samarbetspartners där statliga aktörer är involverade är i första hand av ersättning för resor, boende och traktamente.

 Sidas insatser inom ramen för strategin förväntas bidra till:

  • Stärkt kapacitet i det civila samhället och ett mer gynnsamt samhällsklimat för det civila samhällets organisationer.
  • En hållbar samhällsutveckling i dess olika dimensioner.
  • Värnande av och ökad kunskap om mänskliga rättigheter och jämställdhet, inklusive hbtq-rättigheter och rättsstatens principer hos offentliga institutioner och det civila samhället.
  • Förbättrade förutsättningar för hållbar ekonomi och samhällsstyrning.

Exempel på insatser

ILAC (International Legal Assistance Consortsium) genomför i samarbete med IBA (International Bar Association) utbildningar i handelsrätt. Programmet innehåller bland annat utbildning av jurister och advokater samt expertutbyte med Sveriges advokatsamfund och kubanska jurister och domare.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver ett projekt kring decentralisering och kommunernas roll i samhället. På Kuba är detta något helt nytt, eftersom kommunerna hittills haft ett begränsat självstyre.

Näringslivets Internationella Råd (NIR) driver ett program som genom utbyten och utbildning bidrar till att kubanska banker ökar sin kompetens inom bland annat internationell handel, riskhantering, samt hantering och bedömning av kreditrisker.

Sida ger även stöd till vidareutbildning av ekonomer på universitetet i Havanna, samt till utbildning av personer inom statsförvaltningen. Syftet är att bidra till en modernisering av den kubanska ekonomin.

På kulturområdet planerar Sida stöd genom organisationen Selam för att öka samarbetet och utbytet mellan kulturaktörer i Sverige och på Kuba.

Dessutom finansierar svenska civilsamhällsorganisationer, bland annat Diakonia, olika kubanska organisationer inom ramen för biståndsstrategin. Fokus är att stärka det kubanska civilsamhället.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />