moldavien

Utvecklingen i Moldavien

Uppdaterad: 25 januari 2018

Trots relativ stabilitet efter de senaste årens politiska turbulens och ekonomiska kris är Moldavien fortfarande Europas fattigaste land. BNP uppgick till 6,75 miljarder dollar 2016, en stor andel av inkomsterna utgörs av remitteringar från emigrerade moldavier.

Moldavien är en parlamentarisk republik där presidenten och parlamentet delar på den verkställande makten. Det lilla kustlösa landet har sedan början av 2000-talet präglats av en växande polarisering mellan pro-ryska och pro-europeiska attityder. Sedan den pro-ryska presidenten Igor Dodon vann presidentvalet 2016 har splittringen ökat än mer.

EU-integration

Moldavien har under de senaste åren tagit stora steg närmare EU genom att underteckna ett associationsavtal och ett frihandelsavtal.

EU är Moldaviens största biståndsgivare och stödet går bland annat till att stärka rättssektorn som är svag och präglas av omfattande korruption, samt till att höja den tekniska kompetensen och modernisera den offentliga sektorn. Förhållandet till grannlandet och EU-medlemmen Rumänien var länge komplicerat, men har förbättrats, och Rumänien är idag andra största bilaterala biståndsgivare till Moldavien.

Ett stort bankbedrägeri

År 2015 avslöjades att tre av landets största banker kort före valet året innan hade gjort utbetalningar på motsvarande en miljard dollar, vilket motsvarar 15 procent av landets BNP. Pengarna tros ha hamnat på utländska konton tillhörande politiker och affärsmän. Centralbanken beviljade bankerna ett lån på motsvarande 700 miljoner dollar och tog kontroll över deras verksamheter för att rädda dem från konkurs och för att förhindra en totalkollaps av hela bankväsendet i Moldavien.

Händelsen ledde till omfattande protester. Pengarna har inte kommit tillbaka och en stor del av dem överfördes till statsskulden, efter ett regeringsbeslut som antogs som lag 2016. Detta har lett till att Moldaviens medborgare nu ansvarar för återbetalningen av skulden, genom dramatiskt höjda skatter och priser.

Bankkrisen har avslöjat att omfattande korruption förekommer på central nivå i Moldaviens politiska system, något som kvalificerar landet som "captured state", en term som införts av Världsbanken för att definiera stater där privata intressen starkt påverkar nationella politiska beslutsprocesser till sin egen fördel.

Jämställdhet och mångfald

Moldavien är ett mycket patriarkalt samhälle. Kvinnor är underrepresenterade i politik och på ledande befattningar inom stat och industri. Könsrelaterat våld är utbrett och upprätthålls och förlåts till följd av de attityder som fortfarande präglar landet.

År 2016 gjordes dock tre positiva lagändringar för att främja jämställdhet: ett kvotsystem för politisk representation, två veckors betald pappaledighet och förbud mot sexistisk reklam.

Moldaviens författning föreskriver press- och yttrandefrihet, men i realiteten är den moldaviska mediemarknaden monopoliserad och politiserad. Det förekommer mycket propaganda och falska nyheter.

2012 antogs en antidiskrimineringslag som är ett viktigt steg för ökad tolerans i Moldavien. Men romer, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning och religiösa och andra minoriteter utsätts fortfarande ofta för trakasserier och diskriminering.

Inom lagstiftningen har på senare tid en ny tendens börjat märkas. Yttrandefriheten och mötesfriheten begränsas allt mer, samtidigt som staten ökar sin kontroll över medborgare både online och offline.

Miljö, energi och jordbruk

Moldaviens naturtillgångar är obetydliga. Mineraler och andra råvaror till industrin måste importeras, liksom gas och olja, och industrin är dåligt utvecklad. Moldavien har däremot bördig jord och ett gynnsamt klimat för jordbruk.

Moldaviens energiförsörjning är till 90 procent beroende av Ryssland. Naturgasen har flera gånger använts av Ryssland som ett politiskt vapen mot Moldaviens regering.
Moldavien står inför flera miljöutmaningar. Avskogning leder till föroreningar och det finns problem med dålig vatten- och luftkvalitet. Koncentrationen av partiklar i luften är dubbelt så hög som Världshälsoorganisationens rekommendationer. Endast 12 procent av landet är täckt av skog, jämfört med EU-genomsnittet 35 procent.

Utmaningarna kommer sannolikt att förvärras av klimatförändringarna och försämra befolkningens livskvalitet. Klimatets påverkan på jordbruket är särskilt angeläget eftersom jordbruket är en stor inkomstkälla för en stor del av befolkningen.

En frusen konflikt

Moldavien har en autonom region, Gagauzien, och en utbrytarregion, Transnistrien. Vid Sovjetunionens upplösning motsatte sig Transnistrien Moldaviens självständighet och ville i stället skapa en egen Sovjetrepublik. Ett kortvarigt inbördeskrig utbröt innan man kom överens om vapenvila.

I dag övervakar ryska fredsbevarande styrkor gränserna för denna frusna konflikt. Moldavien saknar de facto-kontroll över regionen, och inget land har erkänt Transnistrien som stat.

I en folkomröstning i Gagauzien 2014 röstade en överväldigande majoritet av väljarna för en närmare relation till Ryssland framför EU-integration, och man föredrog självständighet om Moldavien skulle ansluta sig till EU.


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />