Safija Hrinić är lättad över att hon har fått veta vad som hände min sina anhöriga efter kriget.

Safija Hrinić är lättad över att hon har fått veta vad som hände sin man under kriget.

Foto: Sida

resultatexempel

Rätten att få veta - att lägga pussel med sanningen

Uppdaterad: 1 december 2015

I Bosnien-Hercegovina väntar fortfarande familjer på att få veta vad som egentligen hände deras anhöriga under inbördeskriget för över 20 år sedan. Sida stödjer organisationen ICMP, som bildades för att lokalisera och identifiera de nästan 40 000 människor som försvann under konflikten.

Rösten bryts när hon berättar om vad som har hänt hennes man och hur svårt det är att få svar från myndigheterna. Berättelsen skulle kunna hämtas från Colombia, Rwanda, Syrien eller vilket som helst av världens konfliktdrabbade länder.  Kvinnan som delar sin historia med andra i samma situation sitter i en anonym konferensal i ett hotell i Mostar, Bosnien-Hercegovina. Berättelserna och den opersonliga lyxen i det nybyggda hotellet står i stark kontrast. Bosnien-Hercegovina har haft fred i tjugo år, men fortfarande ligger såren öppna efter den brutala konflikten, som krävde 100 000 döda och drev 2 miljoner på flykt 1991-1995.

Safija Hrinić, är ordförande i en av de organisationer för anhöriga som får stöd av ICMP, International Commission for Missing Persons. Tanken är att de ska lära sig lämna in klagomål, strida för sin rätt till information och till ersättning.  Även i Bosnien-Hercegovina, där alla är läs- och skrivkunniga, känns utmaningarna i form av oförstående, eller snarare ovilliga myndighetspersoner ibland övermänskliga. De formella felen radas upp och ingen tycks vilja hjälpa en änka att få rätt. Safija Hrinić tillhör ändå de lyckliga som har fått ett svar.

- Jag är glad att letandet är över. Den som inte har varit med om detta kan aldrig förstå känslan. Det är en blandning av lycka och sorg. Hjärtat fylls av glädje men samtidigt väller smärtan in, säger Safija.

Hon är inte ensam, men nationalistiska motsättningar mellan bosniaker, kroater och serber förhindrar fortfarande samarbete. Kampen för information, ersättning och rättvisa rättegångar skulle kunna föras mer effektivt om man kunde lägga den etniska tillhörigheten åt sidan.

- Vi har alla förlorat någon, om vi kunde gå ihop mot staten skulle vi kunna uträtta något. Men vi hamnar alltid i en diskussion om var institutioner och laboratorier ska ligga, i den serbisk bosniska delen, Republika Srpska eller i Federationen. Som om det skulle spela någon roll!

Över 70% av de 40 000 personer som räknades som försvunna efter konflikten i Västra Balkan har identifierats. Så hög andel återfunna efter en konflikt har inte nåtts i något annat konfliktområde. Det beror på att ICMP intensivt har arbetat med att bygga upp kunskap i landet, assistera vid utgrävningar och har utvecklat en unik metod för att matcha anhörigas DNA med kvarlevor.

I ett kalt, kallt utrymme i anslutning till Visokos bårhus bedriver Beisa Talić ett detektivarbete. På bänken framför henne ligger kvarlevorna av en man i 60 årsåldern. Det namn som kopplades ihop med mannen måste vara fel, en person med det namnet är redan återfunnen och begravd. Risken för felidentifiering var större de första åren efter konflikten när man använde traditionella metoder, som eventuella ID-handlingar, tandkort och igenkänning av kläder.  Det är först med DNA-tekniken som identifieringen blir säker.

Beisa Talić har ett tufft arbete framför sig, hon måste få ihop all information, lägga pusslet rätt så att ICMP kan kontakta de anhöriga och berätta att fel person är begravd. Ett svårt budskap att förmedla, men för de allra flesta är vetskapen det viktigaste.

- Det är lätt att sätta sig in de anhörigas situation, jag har själv saknade släktingar. Det gör mitt arbete meningsfullt, säger Beisa. Jag vet hur viktigt det är att komma till klarhet, att kunna avsluta och gå vidare.

Identifiering och utgrävning av kvarlevor fortsätter i Visoko och på andra platser i landet, med förhoppning om att kunna hitta och identifiera alla som fortfarande saknas sedan konflikten i Bosnien-Hercegovina 1992-1995.  


Sidansvarig: Avdelningen för Europa och Latinamerika

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän
" />