syrien

Utvecklingen i Syrien

Uppdaterad: 8 februari 2016

I Syrien pågår ett fullskaligt inbördeskrig och miljoner människor befinner sig på flykt inom och utanför landet. Den humanitära situationen är mycket svår och förutom hot om våld och död har många svårt att klara sin försörjning. Syrien har gått från medelinkomstland till låginkomstland och stora delar av ekonomin har övergått i krigsekonomi.

Syrien har i decennier styrts som en diktatur av familjen Assad och Baathpartiet, som tillsammans med säkerhetstjänsterna utövat en stark kontroll över samhället. När den tidigare presidenten dog år 2000 tog hans son Bashar al-Assad över som president. Det väckte förhoppningar om politiska och ekonomiska reformer som aldrig infriades, utan förtrycket av oppositionen fortsatte.

Under inspiration av demokratiupproren i Nordafrika började många syrier under våren 2011 att demonstrera för reformer. Konflikten fick ett våldsamt förlopp när regimen valde att slå ned ett till början fredligt uppror.

Oppositionen mot Assad är djupt splittrad. Även om rebellsidan domineras av sunnimuslimer finns här representanter för olika minoriteter och religioner samt skilda politiska ideologier. Även grupper knutna till terrorverket al-Qaida verkar i landet. När upproret startade dominerades oppositionen av moderata krafter men islamisterna har stärkt sin ställning efter hand. Människor väljer långvarig eller kortvarig lojalitet av många olika skäl som kan handla om allt från pragmatisk överlevnad till ideologisk övertygelse.

Miljoner syrier på flykt

I slutet av 2014 uppskattade Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter (SOHR) att mer än 202 000 personer mist livet under konflikten, av dem 63 000 civila. Samtidigt uppskattades närmare fyra miljoner syrier ha flytt undan kriget – de flesta till Turkiet, Libanon och Jordanien – och nästan dubbelt så många var på flykt inom landet.

Vintern 2014 räknade FN med att mer än 12 miljoner syrier behövde humanitärt bistånd. Värst är situationen i de oppositionskontrollerade delarna av Syrien, men även på regeringskontrollerat område lider man svårt. Trots att en stor del av statens budget går till subventioner av till exempel olja, el, bröd och socker stiger priserna vilket slår hårt mot invånarna. Dessutom är sjukhussystemet slaget i spillror.

Ekonomiskt sammanbrott

Den syriska ekonomin är en blandning av centralstyrd planekonomi av socialistisk modell och en marknadsekonomi med privatägda företag. Syrien hade före inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med ett välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar samt starka traditioner inom handel och affärsliv. Samtidigt levde dock stora delar av befolkningen i fattigdom.

Sedan krigsutbrottet har ekonomin försämrats mycket kraftigt. Många väpnade grupper på både oppositions- och regeringssidan är inblandade i utpressning, rån och plundring för att finansiera sin verksamhet. Under kriget har landets två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – sinat. Regeringssidan är i dag starkt beroende av Irans och Rysslands stöd medan de rebellkontrollerade områdena är mycket hårt drabbade av det ekonomiska sammanbrottet. Många företag har tvingats stänga, gått i konkurs eller utsatts för förstörelse och plundring. Även många jordbruk har förstörts, bönder har drivits på flykt och konstbevattningssystem fallit sönder, vilket har lett till spannmålsbrist. Innan kriget exporterade Syrien sitt överskott på vete.

Kriget har raserat skolväsendet

Syrien hade tidigare ett väl utbyggt utbildningssystem och läs- och skrivkunnigheten är jämförelsevis hög. Så gott som alla barn började tidigare i grundskolan men 2014 kunde nästan 40 procent av Syriens barn inte längre gå i skolan. Situationen är värst för internflyktingarna och i de oppositionskontrollerade delarna av Syrien, där skolväsendet ofta slutat fungera. Lokala initiativ för att hålla skolor vid liv har ofta hindrats av resursbrist, bombningar och skadad infrastruktur.

Kriget har också förvandlat Syrien till världens farligaste land för journalister och biståndsarbetare. Många nyheter sprids nu via sociala medier, politiska grupperingars hemsidor och propagandafilmer på internet. Ett stort antal oppositionsmedier har etablerat sig i exil.


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän