Kvinna som sår säd i Indien. © Ray Witlin / World Bank

Lokala satsningar på jordbruk är en bra motor för lokal ekonomisk tillväxt.

Foto: © Ray Witlin / World Bank

Lantbruk & livsmedelsäkerhet

Jordbruk

Publicerad: 22 maj 2014 Uppdaterad: 12 december 2014

Satsningar på jordbruk är inte bara det mest effektiva sättet att trygga tillgången på livsmedel i regioner med utbredd fattigdom. De kan också bidra till en allmän ekonomisk utveckling för lokalbefolkningen, med större inkomster och ökad sysselsättning.

Växande befolkningar, ändrade kostvanor med mer animalier, ökande behov av bioenergi samt brist på satsningar inom jordbruket har lett till en generellt högre prisnivå mot tidigare och ofta mer fluktuerande priser på spannmål och större livsmedelsotrygghet i många länder med utbredd fattigdom.

Enligt uppskattningar får uppemot 1 miljard människor inte i sig tillräckligt näringsriktig kost för att kunna leva ett fullgott liv. Under senare år har det visat sig att det mest effektiva sättet att komma till rätta med livsmedelsotryggheten på landsbygden är att utveckla det lokala jord- respektive skogsbruket samt det lokala fisket. Nästan 85 procent av världens alla jordbruk är småskaliga enligt FAO och de producerar i sin tur ungefär hälften av all mat på jorden.

En viktig anledning är att lokala satsningar på lantbruk tryggar försörjningen av livsmedel där behovet är som störst. Men det finns också andra anledningar. Investeringar i lantbruk har nämligen visat sig vara en god motor för lokal ekonomisk tillväxt. Lantbruksinvesteringar har visat sig kunna öka lokalbefolkningens inkomster i långt större utsträckning än investeringar i andra sektorer. Förutom att lantbruket inbringar kapital så kan det även sysselsätta ett stort antal människor. På många håll är det den enda realistiska inkomstkällan.

En grundförutsättning för Sida är att stödja insatser som har förutsättningar att bli långsiktigt hållbara. Det är inte hållbart att bedriva lantbruk på ett sätt som förbrukar naturresurser, minskar den biologiska mångfalden, släpper ut betydande mängder växthusgaser eller på annat sätt påskyndar de pågående klimatförändringarna.

I många regioner världen över kan det också vara nödvändigt att klimat-anpassa jordbruket för att det bättre ska kunna stå emot exempelvis torka och värme. Det kan bland annat handla om att introducera bättre anpassade utsäden eller utveckla alternativa odlingsmetoder.

Lantbruksstöd bidrar till fattigdomsbekämpning

I praktiken kan biståndsarbetet bidra till att småbrukares tillgång till naturresurser i form av mark, vatten och skog tryggas med hjälp av demokratiska och rättssäkra system. Biståndsinsatser kan också handla om att ge småbrukarna förutsättningar att få avsättning för sina varor, exempelvis med hjälp av bättre vägar och annan infrastruktur, slopade handelshinder, stöd till landreformer samt ökad tillgång till kunskap och information om marknader, lagar och skatter.

Jämställdhet och kvinnornas roll för utvecklingsarbetet är ett av regeringens tre tematiska prioriteringsområden. I många länder är det kvinnorna som utgör en majoritet av bönderna och i länderna söder om Sahara står kvinnorna för 80 procent av den mat som produceras. Trots det ses lantbruket som en manlig sektor och det är männen som äger marken. Rådgivning riktas ofta mot män, liksom krediter eller tillgång till utsäde och maskiner. Stärkt stöd till kvinnors rätt att äga och nyttja jordbruksmark är därför en viktig del av Sidas fortsatta arbete för att trygga tillgången till livsmedel i fattiga regioner.

En hel del av utvecklingssamarbetet sker via partners i form av intresseorganisationer, näringsliv och statliga myndigheter. En allt större del av biståndet ges i form av så kallat programstöd, som stödjer en organisations egna definierade prioriteringar och aktiviteter, och samordning görs med andra biståndsgivare.

Om Sidas stöd till jordbruk

Under 2012 bidrog Sida med 777 miljoner kronor för att utveckla lantbruket i ett antal samarbetsländer, vilket motsvarade knappt 4,7 procent av myndighetens samlade bistånd. Mellan 2008 och 2010 minskade Sidas stöd till jordbruket med 24 procent, framför allt p.g.a. att flera länder som tidigare fått jordbruksstöd fasats ut som mottagarland för svenskt bistånd. Bland mottagarländerna idag märks Kenya, Mocambique, Etiopien, Mali, Burkina Faso, Zambia, Guatemala och Moldavien. 

Utöver stödet från Sida gjorde Regeringen en särskild satsning på livsmedelstrygghet på 225 miljoner kronor för 2011. Den särskilda livsmedelssatsningen, som hanteras och handläggs av UD, initierades i samband med livsmedelskrisen 2009. 

För 2013 gjordes en liknande satsning på livsmedelssäkerhet. Sida planerade för 200 miljoner kronor för en extra livsmedelssatsning. 135 miljoner av dessa medel gick till pågående livsmedelsforskning inom det konsultativa lantbruksforskningsprogrammet (CGIAR). 


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän