Kvinna som sår säd i Indien. © Ray Witlin / World Bank

Lokala satsningar på jordbruk är en bra motor för lokal ekonomisk tillväxt.

Foto: © Ray Witlin / World Bank

Lantbruk & livsmedelsäkerhet

Jordbruk

Uppdaterad: 19 september 2017

Att satsa på jordbruket är det mest effektiva sättet att se till att det finns tillgång till mat i fattiga regioner. De här satsningarna kan också bidra till att lokalbefolkningen får högre inkomster, ökad sysselsättning och förbättrad jämställdhet.

År 2017 fanns drygt 7,5 miljarder människor i världen och vi kommer att bli ännu fler. År 2050 förutspår FN att jordens befolkning kommer uppgå till 9,7 miljarder. För att minska fattigdomen är det därför nödvändigt att arbeta för att alla människor ska ha tillgång till mat och att jorden brukas på ett sätt som inte förstör miljön.

Ett av de 17 Globala målen för hållbar utveckling (mål 2) är att avskaffa hunger och garantera en näringsrik kost för alla människor i världen till år 2030 samt att främja ett hållbart jordbruk. Under de senaste åren har antalet människor som lider av hunger minskat. Men samtidigt har antalet undernärda och felnärda människor ökat. Många utmaningar kvarstår alltså om vi ska nå målet om att avskaffa hunger till år 2030.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppskattar att ungefär 800 miljoner människor fortfarande lider av hunger och att fler än två miljarder människor inte får i sig en tillräckligt näringsrik kost. En kost utan näring kan leda till både under- och övervikt och därmed en sämre hälsa. Undernäring är särskilt allvarlig om den drabbar barn då det kan leda till permanenta skador.

För att klara framtidens matförsörjning måste världens jordbruk producera mer mat, samtidigt som det inte får förstöra miljön. Vi måste till exempel se till att den biologiska mångfalden skyddas och att utsläppet av växthusgaser begränsas. Detta kräver en komplex omställning.

Faktum är att den mat som produceras i dag skulle räcka till att mätta hela världens befolkning. Men på grund av till exempel konflikter, höga råvarupriser, klimatförändringar och matsvinn kommer inte alltid maten fram till dem som behöver den. En tredjedel av all mat kasseras och slängs av olika anledningar. Matsvinn sker i hela produktions- och distributionskedjan samt i hushållen och måste hanteras på olika sätt.

Hur ser det genomsnittliga lantbruket ut?

Rapporter och studier säger att det finns ungefär 570 miljoner lantbruk i världen. De flesta är små och brukas av familjer. Familjelantbruk omfattar hela 75 procent av den totala jordbruksarealen. Cirka 12 procent av jordbruksmarken är gårdar på två hektar eller mindre.

Sidas stödjer de satsningar inom lantbruket där behoven är som störst. På lokal nivå kan lantbruket bidra till att ge fattiga människor en trygg inkomst. Investeringar i lantbruk har dessutom visat sig vara en god motor för att den lokala ekonomin ska växa och lokalbefolkningens inkomster har ökat i långt större utsträckning än vid investeringar i andra sektorer. Förutom att lantbruket ger kapital så kan det även sysselsätta ett stort antal människor. På många håll är det den enda realistiska inkomstkällan.

Det är viktigt att öka jämställdheten inom jordbruket. Studier visar att om kvinnor gavs samma möjligheter och rättigheter som män på landsbygden skulle man kunna minska antalet hungrande med 100–150 miljoner människor.

I många regioner världen över är det nödvändigt att lantbruket klimatanpassas för att det bättre ska kunna stå emot exempelvis torka, översvämningar och värme. Det kan bland annat handla om att använda utsäden som klarar extremt väder, utveckla alternativa odlingsmetoder samt att skapa mer effektiva bevattningssystem.

Lantbruksstöd bidrar till fattigdomsbekämpning

Biståndet kan bidra till att småskaliga lantbrukare får en trygg tillgång till mark, vatten och skog med hjälp av demokratiska och rättssäkra system. Biståndsinsatser kan också ge lantbrukarna förutsättningar för att kunna sälja sina varor på marknaden, till exempel med hjälp av bättre vägar, slopade handelshinder, landreformer samt ökad kunskap om marknader, lagar och skatter. Sida stödjer också arbetet för att göra det lättare för bönder att organisera sig samt att samarbeta med till exempel uppköpare och återförsäljare.

Jämställdhet är ett prioriterat område i det svenska biståndet. I utvecklingsländer är 43 procent av de som arbetar i jordbruket kvinnor, även om det varierar stort mellan olika länder. Trots att kvinnor utgör en betydande del av arbetskraften ses lantbruket ofta som en manlig sektor och det är männen som äger marken. Rådgivning riktas ofta mot män, liksom krediter, tillgång till utsäde och maskiner. Därför stödjer Sida arbetet för kvinnors rätt att äga och använda odlingsmark, och att bidra till att de kan öka sina kunskaper.

En stor del av utvecklingssamarbetet sker via intresseorganisationer, näringsliv och statliga myndigheter. En allt större del av biståndet är inte öronmärkt, utan låter en organisation själv bestämma vilka aktiviteter de vill prioritera.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän