Fem barnmorskor under utbildning tar blodtrycket på en kvinna.

Barnmorskor på Nyong Primary Health Care Centre tar hand om en gravid kvinna. Health Pooled Fund arbetar med lokala partners för att stärka tillsynen och utbildning på arbetsplatser för hälso- och sjukvårdspersonal i hela Sydsudan.

Foto: Andreea Campeanu/Health Pooled Fund

Pågående humanitära kriser

Vårt humanitära stöd i Sydsudan

Publicerad: 13 oktober 2015 Uppdaterad: 8 april 2016

Sydsudan fick sin självständighet 2011 och blev då världens yngsta nation, såväl som ett av världens fattigaste länder. Sydsudan, som tidigare var en del av grannlandet Sudan, är också ett av de länder där flest kvinnor dör i barnsäng.

Sydsudans moderna historia har präglats av konflikter. Innan självständigheten rasade flera inbördeskrig i det som idag är Sydsudan. Efter en tid av lugn efter självständigheten bröt en konflikt ut mellan regeringen ledd av Salva Kir och andra oppositionsgrupper i slutet av 2013.

Tillgången på vapen är stor efter decennier av stridigheter i regionen och dåliga möjligheter till försörjning och gamla spänningar mellan olika befolkningsgrupper har lett till att många unga lockas till att ansluta sig till konflikten. Idag finns uppskattningsvis 16 000 barnsoldater i Sydsudan, varav ett stort antal tvingats strida mot sin vilja. Civila har blivit specifika måltavlor i attacker. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta och sexuellt- och könsrelaterat våld är vanligt förekommande i konflikten. I augusti 2015 skrevs ett fredsavtal under, dock pågår fortsatt stridigheter i delar av landet och den övergångsregering som ska bildas är ännu inte på plats.

Konflikten har resulterat i att många människor tvingats fly från sina hem i Sydsudan till andra regioner i landet och till grannländerna Etiopien, Kenya, Sudan och Uganda. Nästan 2,4 miljoner människor har tvingats lämna sina hem. 

Människor flyr delvis på grund av våldet, men också för att konflikten lett till en kollapsad ekonomi och till en omfattande matbrist i landet. I september 2015 klassades cirka två tredjedelar av befolkningen som matosäkra, varav över hälften allvarligt matosäkra. Utbrott av smittsammasjukdomar är vanligt förekommande och tillgång till sjukvård extremt begränsad, då statliga samhällsfunktioner i princip slutat fungera. Hälften av alla barn i Sydsudan går idag inte i skolan. Varken Sydsudan självt eller de grannländer som flyktingarna tar sig till har resurser för ett fullgott mottagande.

Regnperioden har stor påverkan på landet, vars infrastruktur har stora brister med ett nästan obefintligt vägnätverk, och där förnödenheter måste transporteras med flyg stora delar av året.

Den av FN beslutade humanitära responsplanen för Sydsudan 2016 har två huvudmål:

  1. Att rädda liv och lindra nöd genom säker tillgång till assistans och värdig hjälp
  2. Att säkra att samhällen är skyddade, kapabla och väl rustade att möta hot och kriser

Sidas stöd i Sydsudan

Sverige är en av de största humanitära givarna i landet. Under 2015 gick den största delen av Sidas humanitära stöd till den gemensamma humanitära FN-fond som etablerats för Sydsudan (South Sudan Common Humanitarian Fund).

 Andra aktörer som Sida förmedlat stöd genom är International Committée of the Red Cross/Red Crescent (ICRC), Svenska Röda Korset (SRK), Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA), Unicef, Läkare utan gränser (MSF), Norwegian Refugee Council (NRC), Oxfam, Svenska Kyrkan (SvK) och International Aid Services (IAS).

Humanitära aktörer, som Sida, kommer under året att försöka nå de ca fem miljoner människor som är värst drabbade av krisen. Sida vill se att det humanitära stödet fokuseras till livräddande insatser på flera områden, med sårbara grupper i särskilt fokus och där det humanitära stödet är utformat efter kvinnor, mäns, flickors och pojkars specifika behov och utifrån en tydlig konfliktkänslighetsanalys


Sidansvarig: Avdelningen för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän