Elektrifiering i Mocambique

Elektrifiering i Mocambique

Foto: Klas Palm

Våra verksamhetsområden

Exempel på Sidas miljö- och klimatinsatser

Uppdaterad: 27 november 2015

Människor som lever i fattigdom är ofta direkt beroende av naturresurser som skogar, mark, vattendrag och hav och drabbas därför särskilt hårt av miljöförstöring och klimatförändringar. Därför kan satsningar på miljö- och klimatsmart utveckling bidra till att människor kan ta sig ur fattigdomen. Här är ett axplock av olika miljö- och klimatsatsningar som Sida finansierar.

Swedish Leadership for Sustainable Development

Swedish Leadership for Sustainable Development är ett nätverk som består av ett tjugotal företag och tre expertorganisationer. Nätverket, som samordnas av Sida, har blivit ett forum för värdefullt lärande och en plattform för nya partnerskap, konkreta projekt och samverkansmodeller för minskad fattigdom och hållbar utveckling.

Exempel på projekt inom nätverket är t.ex. en större satsning kring yrkesutbildning i ett antal afrikanska länder och ett gemensamt projekt kring minskad vatten- och kemikalieanvändning i textilbranschens produktionsled

SWAR - Sustainable Water Resources Management

Ett av de viktigaste projekten vi gjort inom ramen för SLSD är STWI, Swedish Textile Water Initiative, som handlar om minskad vattenpåverkan, minskad kemikalieanvändning och minskad energiförbrukning., Projektet genomförs i regi av Stockholm International Water Institute (SIWI) och de svenska modeföretagen Indiska, KappAhl och Lindex. Sida står för hälften av finansieringen. Samarbetet med textilleverantörer i Indien har redan visat hur effektiv resursförvaltning inom textilproduktionen kan leda till en minskad förbrukning av energi, kemikalier och vatten. SWAR, Sustainable Water Resources Management

Exempel på fler resultat

  • Mali: En nationell klimatfond har upprättats för att integrera klimatrelaterade frågor i policys och planering.
  • Georgien: 600 hektar mark i Georgien har städats av 40 000 frivilliga genom ett Håll Georgien Rent projekt. Hanteringen av utsläpp och avfall har stora brister i Georgien, och Sida stödjer organisationer som skapar opinion för miljömässigt hållbar avfallshantering.
  • Myndigheterna i Sydostasien har fått ökad kunskap om riskerna med bekämpningsmedel inom jordbruket och annan kemikalieanvändning samt bättre möjligheter att hantera dessa frågor med hjälp av Kemikalieinspektionens experter. 
  • Sida har bidragit till arbetet med EU:s plan mot illegal skogsavverkning och handel med skogsprodukter.

Verksamhet inom området utsläppsminskning och energieffektivitet

Power Africa

I Afrika söder om Sahara saknar runt 600 miljoner människor tillgång till el. Satsningen Power Africa har som mål att fördubbla antalet människor som har tillgång till el i Afrika under de närmaste tio åren. Det långsiktiga målet med Power Africa är att minska fattigdomen på kontinenten, i takt med att människor får ökad tillgång till el. Initiativet har från svenskt perspektiv ett hållbart fokus genom ökade investeringar i förnybar el såsom sol, vind- och vattenkraft. För att nå målet arbetar alla nuvarande partners i satsningen för att få in fler aktörer och givare, till exempel genom att engagera näringslivet och stimulera privata och institutionella investeringar. Projektet ska samla in ytterligare 800 Mkr för investeringar i hållbar energi i Afrika.

I Power Africa utvecklar vi vårt energisamarbete med framför allt Moçambique, Tanzania och Zambia, men också genom regionala samarbeten i Afrika söder om Sahara. Det svenska partnerskapet innebär till exempel biståndspengar till olika hållbara elektrifieringsprojekt, men också att Sverige och Sida genom garantier och lån bidrar till investeringar för att fler människor i Afrika ska få tillgång till el. Sveriges bidrag till Power Africa sker inom ramen för redan existerande strategier och budget. Det svenska partnerskapet utgör det första bilaterala åtagandet i Power Africa från en utländsk givare.

African Risk Capacity

Miljöfrågorna drabbar utvecklingsmarknaderna, de svagaste och fattigaste allra mest, till exempel jordbrukare. Därför har Sida gått in med ett stöd till Africa Risk Capacity, ett program som driver ett försäkringsbolag under Afrikanska Unionen, där länderna kan försäkra sig mot extrema väderhändelser. Vid extrem torka får de drabbade länderna snabbt utbetalningar som de använder för att ge stöd till drabbade individer. Genom det systemet överför länderna en del av klimatrisken till den internationella finansmarknaden, som kan hantera den betydligt bättre. De utbetalningar som gjorts hittills har gjorts innan de internationella appellerna för humanitärt stöd ens formulerats.

Garantistöd i Moldavien

Ett annat exempel på hur Sida samarbetar med näringslivet för att främja en klimatsmart utveckling är den garanti som vi tillsammans med USAID sedan 2014 ställer ut till Prime Capital (en finansiell intermediär) för att främja tillgången på kommersiella lån i Moldavien. Prime Capital ger, med garantin som stöd, lån till små och medelstora företag och individer för investeringar i energieffektivisering och förnybar energi.

Exempel på fler resultat:

  • Bolivia: 20 000 nya anslutningar till konventionella sanitetssystem och 3 400 anslutningar till klimatanpassade sanitetssystem har gjorts genom arbete med nationell sanitetspolitik.
  • Palestina: 20 000 – 30 000 människor i Gaza har fått tillgång till bättre hantering av avloppsvatten. Reformstöd till vattensektorn har lett till en uppdatering av vattenlagen och till att en vattenregleringsmyndighet har etablerats.
  • Nigerflodens delta: 19 områden för kooperativ odling har etablerats. De bidrar till ett mer hållbart utnyttjande av marken i den tätbefolkade regionen.
  • Malawi: 5 700 solpaneler har installerats i slumområden genom Slum Dwellers International.
  • Vattenresurserna kring Mekongfloden utnyttjas bättre genom samarbete med Mekong River Commission.
  • Sydafrika: 285 skolor har blivit självförsörjande på grönsaker tack vare tekniken att så med fröband. Det sparar upp till 80 % av vattnet som normalt förbrukas i odlingsfasen.
  • Fattiga länder får hjälp att höja sin kapacitet och skapa en mer jämbördig spelplan i klimatförhandlingarna genom European Capacity Building Initiative.
  • I regionen runt Victoriasjön i östra Afrika samplanteras grödor för att öka produktionen och samtidigt dämpa effekterna av klimatförändringarna i ett samarbete med Vi-skogen.

Verksamhet inom området anpassning till klimatförändringar

Akut kris- långsiktig lösning

Sida arbetar med ett katastrofförebyggande och tidig återhämtningsperspektiv i det humanitära biståndet. Det betyder till exempel att det humanitära biståndet, förutom att rädda liv och lindra nöd i ett akut skede, även kan användas flexibelt för att främja återhämtning och katastrofreducering.  Exempel på detta är till exempel:

  • Tidiga åtgärder (early action) som t.ex. syftar till att förhindra en försämrad matsäkerhetskris (till exempel Sahel) genom att stödja insatser som hanterar både humanitära behov och underliggande orsaker (till exempel IRC, Oxfam, ACF, UNICEF).
  • Förbättrad matsäkerhet genom FAO Sida stödjer humanitära projekt som genomförs av FAO med fokus på att förbättra lokalbefolkningen och lokalsamhällens resiliens. Projekt av det här slaget är koncentrerade till två geografiska områden där tillgång till mat är synnerligen osäker, Afrikas Horn och Sahel-området. Bara i Sahel beräknas idag 20 miljoner människor lida av livsmedelsotrygghet, och 6 miljoner vara akut undernärda. Sidas stöd till FAO går till exempel att dela ut förbättrad utsäde som bättre kan stå emot klimatförändringar eller till att utbilda lantbrukare, kvinnor och män, om odlingsmetoder som är bättre anpassade till ett föränderligt klimat. Det finns också Sida-stödda insatser som innehåller aktiviteter för att minska påverkan av regn och torka såsom plantering av träd och buskar eller iordningställande av dammar för bevattning eller för att ge djuren att dricka. FAO försöker balansera en respons till akuta humanitära behov med en satsning på ökad uthållighet på lokal nivå. Totalt satsar Sida cirka 100 MSEK genom FAO under perioden 2014-2016.

Global Resilience Partnership

Global Resilience Partnership är en så kallad challenge fund som USAID, Rockerfeller Foundation och Sida står bakom. Syftet är att tillsammans möta effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer. En challenge fund är en investeringsfond där alla från affärsentreprenörer till civilsamhällsorganisationer kan söka medel för att utveckla sin verksamhet. Global Resilience Partnership fokuserar på att bygga resiliens genom att hjälpa människor i särskilt utsatta områden förbereda sig för, anpassa sig till och återhämta sig från förändringar och katastrofer. Exempel på verksamhet som har fått stöd hittills: stöd till människor med funktionsnedsättning att öka sin kunskap, inflytande och riskmedvetenhet kring naturkatastrofer, utveckling av mobila varningssystem för bönder i Filippinerna och ökad kunskap om klimatrisker för nätverk av kvinnor i slumområden i Sydostasien som ska få ökat inflytande över stadsplanering.

Forskning för mer hållbart jordbruk (CGIAR)

Sida ger årligen ca 115 miljoner kronor i stöd till 15 centrum runt om i världen som sysslar med jordbruks- och jordbruksrelaterad forskning (CGIAR, 718 M SEK mellan 2013 - 2017). CGIAR jobbar med olika initiativ imitativ inom global public goods- att hitta bättre utsäde och bättre utnyttjande naturresurser t.ex. vatten. 70 procent av jordens färskvatten används av jordbruket och vattnet räcker inte till. De flesta fattiga människor bor i torra områden och därför är bättre utnyttjande av vatten nödvändigt, och framtagandet av t.ex. torkresistenta och klimatanpassad grödor viktigt. En del av CGIAR arbete går till att ta hand om genbanker som är avgörande för växtförädling. Växtförädling behövs för att hitta plantor som klarar av effekterna av klimatförändringarna: torka, översvämningar och mer salta jordar p.g.a. höjda havsvattennivåer är alla exempel på saker som påverkar jordbruket.

Ett av många resultat från arbetet med genbankerna är forskarna har hittat en risplanta som klarar av översvämningar. Trots att ris odlas i vatten kan plantan inte vara under vatten mer än tre dagar. Som en följd av klimatförändringarna drabbas en del regioner av fler monsuner och översvämningar. Den nya plantan ”Scuba ris” klarar översvämningar genom att plantan skickar upp ett skott ovanför vattenytan och på så sätt får sol och luft (därav Scuba-namnet). Den här plantan sprids nu på platser där översvämningar är vanliga. 

Insektsforskningsinstitut i Nairobi, Icipe

Sida stödjer ett insektsforskningsinstitut i Nairobi (med 20 miljoner kronor per år). Forskningsinstitutet undersöker både skadeinsekter (som malariamyggan) och nyttoinsekter (som bin). Allt fler bi-samhällen dör, vilket är en fråga som på senare tid har uppmärksammats i Europa och Nordamerika där problemet är stort eftersom bin är en viktiga för pollinering. Forskningsinstitutet i Nairobi en del afrikanska bin har resistens mot vissa av de bakterier och virus som slår ut bin i Europa och Nordamerika. Forskningsresultatet kan leda till hjälp att säkerställa pollinering och därmed ett fungerande eko-system.

Kemikalieinspektionen, KemI

Kemikalieinspektionen (KEMI) arbetar sedan många år för att minska giftanvändningen i regionen, genom stöd från Sida. Målet är att stärka ramverken för kemikaliehantering. Det är ett regionalt program med fokus på att minska riskerna med kemiska bekämpningsmedel, öka medvetenheten och stärka regelverken för kontrollen av kemikalier.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän