Uganda construction

Byggnadsarbetare på byggnadsställning i Kampala.

Foto: Helena Landstedt

Marknadsutveckling

Sysselsättning

Publicerad: 22 maj 2014 Uppdaterad: 15 december 2014

Att skapa fler jobb och bättre arbetsvillkor i låginkomstländer har hög prioritet, eftersom produktivt och anständigt arbete är den viktigaste länken mellan ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Sida bidrar genom förbättrade möjligheter till företagande och utvecklade marknader men också genom utbildning, anständiga arbetsvillkor, social dialog och välfungerande arbetsmarknader för både män och kvinnor.

Att bidra till att det skapas fler jobb i låginkomstländer är också en viktig del i arbetet för att uppnå FN:s milleniemål om att halvera fattigdomen i världen. Jobb och framtidstro, framför allt bland arbetslösa unga kvinnor och män, kan dessutom vara avgörande för fortsatt stabilitet och säkerhet i länder där konflikt förekommer eller nyligen har förekommit.

Sida anser att sysselsättning både är ett mål och ett medel för fattigdomsminskning, då det är den viktigaste länken mellan ekonomisk utveckling och minskad inkomstfattigdom. Sidas arbete för sysselsättning, med ett rättighets- och fattigdomsperspektiv, fokuserar på produktiv och anständig sysselsättning och följer ILOs Decent Work Agenda. Det betyder att Sida inte bara ser till antalet jobb som skapas utan också till dess kvalitet. Arbeten måste uppfylla vissa krav i termer av inkomster, rättigheter och arbetsförhållanden.  Om målet är långsiktig hållbar utveckling kan man inte skilja på kvalitet och kvantitet, då det råder ett samspel och beroende förhållande mellan de två.

Genom att arbeta för anständig sysselsättning för alla kan man bidra till de tre aspekterna av hållbar utveckling. Ekonomiskt, genom ökad köpkraft, produktivitet och förbättrat resursutnyttjande. Socialt, genom att inkludera marginaliserade grupper såsom kvinnor och unga. Beroende på en rad faktorer deltar t. ex. inte kvinnor på lika villkor som män på arbetsmarknaden. Detta innebär också en outnyttjad ekonomisk och produktiv potential. Slutligen, miljömässigt, om man också aktivt inkluderar gröna aspekter i sysselsättningsinsatser på olika nivåer, inklusive klimatanpassning. 

Fattigdomsanalys lägger grunden

För att kunna bidra till sysselsättning och stödja relevanta insatser måste det finnas en grundläggande förståelse för hur arbetsmarknader fungerar i låginkomstländer. Analys av flaskhalsar och hinder för sysselsättning är av största vikt, vare sig det är bristande utbildning, finansiella medel för företagande eller infrastruktur. Utan analys är risken stor att problem och orsakssamband förblir olösta och åtgärder riktar sig mot symptom snarare än orsaker. Därför styrs det svenska stödet av analys av orsaker i kombination med lokala prioriteringar, givarkoordinering och svenskt mervärde.

Näringslivets roll för ökad sysselsättning

Nio av tio arbeten i låginkomstländer skapas av aktörer inom näringslivet. Därför är det av vikt för Sida att bidra till gynnsamma företagsklimat, stärkande av värdekedjor, stöd till företagsetableringar och förbättrade kapitalmarknader. Små och medelstora företag utgör merparten av arbetsgivarna i våra samarbetsländer. Därför vill vi bidra till ökad överlevnad och produktivitet hos dessa aktörer; se dem växa och bidra till anständig sysselsättning.

Näringslivet har en viktig roll  att spela i identifiering och genomförande av lösningar som kan leda till produktiv sysselsättning, liksom det har ett egenintresse. Näringslivet har kompletterande resurser och förmågor och Sida anser att samarbete mellan näringslivs-, offentliga- och civilsamhällesaktörer kan erbjuda effektiva och hållbara sätt att finna lösningar till utvecklingsutmaningar.

Sidas partnerskap med näringslivet handlar om att lösa gemensamma utmaningar (inom områden där företagsmål sammanfaller med utvecklingsmål), att samverka där partnerskap kan ge mervärde för inblandade parter och leda till systemförändring. Partnerskap innebär att dela kunskap och att gemensamt bidra med resurser till gemensamma utvecklingsutmaningar som att bidra till sysselsättning, fungerande industriella relationer, ekonomisk tillväxt och att minskad fattigdom.

Ekonomisk utveckling och tillväxt är en förutsättning för, men leder inte nödvändigtvis till, ökad sysselsättning och ökade inkomster bland människor i fattigdom. Om tillväxt ska leda till fler arbeten måste det finnas ett samspel mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Utbildning och god hälsa förutsättningar för att kunna arbeta

För ökad sysselsättning räcker det inte med att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det måste också finnas resurser i form av till exempel kvalitativ utbildning och hälsovård, som gör det möjligt för både fattiga män och kvinnor att delta på lika villkor på arbetsmarknaden. Människor behöver utbildning och kunskap för att kunna erhålla anställning samt etablera egna företag. De behöver vara vid god hälsa för att kunna arbeta och tillgodogöra sig utbildning.

Företag behöver utbildad arbetskraft för att kunna tillgodogöra sig ny information, teknik och kunna växa. Både individer och företag behöver finansiellt kapital för att investera i sig själva eller i företag, i form av socialförsäkringssystem och finansiella marknader.

Infrastruktur för ekonomisk utveckling och för arbetstillfällen

Infrastruktur är ett viktigt fundament för ekonomisk utveckling och tillväxt. Utan tillräckligt utbyggd och fungerande infrastruktur kan det vara svårt för vissa sektorer att på ett konkurrenskraftigt sätt verka och därmed etablera sig och bidra till skapande av arbetstillfällen. Själva investeringarna och förbättringarna av infrastruktur kan också i sig skapa arbetstillfällen.

Vikten av goda arbetsförhållanden

Förbättrade arbetsförhållanden i fattiga länder är en viktig fråga, framförallt för utsatta grupper såsom kvinnor och ungdomar men också för ökad produktivitet och lönsamhet hos företag. Undermåliga arbetsförhållanden kan leda till resursslöseri, hög sjukfrånvaro, och försämrad produktivitet. Högt antal strejker kan också leda till hög frånvaro och minskad produktion. Att företag engagerar sig i produktiv sysselsättning och anständiga arbetsförhållanden är således även viktigt ur ett affärsmässigt perspektiv. Kvinnor och män drar inte bara nytta av tillväxt utan skapar också tillväxt, både som producenter och konsumenter. Om företag i den privata sektorn inte skapar arbeten med rimliga löner och arbetsförhållanden kan heller inte arbetare och människor köpa de produkter som samma privata sektor producerar.

Att engagera och samverka med näringslivet, både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, är därför viktigt för att minska fattigdomen. Det finns många exempel på hur näringslivet kan bidra till produktiv sysselsättning tillsammans med offentliga institutioner och det civila samhället. Det kan handla om att ge unga entreprenörer startkapital, erbjuda mentorer, tillgång till marknader och nätverk, föra dialog med ministerier och institutioner om arbetsmarknadens behov eller svårigheter kring företagande, ordna utbildning och praktik samt att bidra till att underlätta förutsättningarna för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden, inte minst i traditionellt mansdominerade yrken.

Stöd till branscher som förväntas växa

Det är också viktigt att stödja branscher och sektorer som har goda chanser att expandera. Det kan ske genom bidrag till yrkesutbildningar och coachning av arbetslösa i hur man söker jobb. Det kan också handla om att informera om möjliga arbetstillfällen eller om sektorer som förväntas växa. Framförallt måste människor som söker jobb få möjlighet att utbilda sig, så att de kan möta arbetsmarknadens behov av kunskaper och färdigheter.

Andra sätt att främja sysselsättning är att utveckla kontakter mellan företag och institutioner för yrkesutbildning och universitet, förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden samt investera i branscher med stort behov av arbetskraft, till exempel utvecklingen av infrastruktur. Det kan också handla om att stödja start och utveckling av företagsverksamhet inklusive tillgång till finansiella resurser.

Bättre arbetsmiljö för livskraftig tillväxt

De jobb som skapas måste också vara säkra för såväl människorna som miljön. Då kan tillväxten bli livskraftig på sikt. En av Sidas samarbetspartner i de här frågorna är International Labour Organization (ILO). Organisationen arbetar bland annat med att fastställa internationell arbetsrätt, ta fram verktyg för att analysera arbetsmarknader och utbildningsbehov och program för företagsutveckling och förbättrade arbetsförhållanden.
ILO arbetar också med att utbilda arbetsplatsinspektörer. Deras uppgift är att granska arbetsplatser och utbilda företag i hur de kan förbättra arbetsmiljön och öka produktiviteten. Andra viktiga samarbetsparter på det här området är arbetsmarknadens parter, så som arbetsgivarorganisationer och fackföreningsrörelsen.

Arbetsförhållanden i den informella ekonomin

I låginkomstländer återfinns ca 60-80 procent av arbetskraften i den informella ekonomin med höga kostnader för både individen och samhället. Individen lever ofta i en situation av utsatthet och avsaknad av rättigheter. Informalitet hämmar också produktivitetsutveckling och tillväxt vilket medför samhällsekonomiska kostnader samt minskar skatteunderlaget. Samtidigt erbjuder den informella ekonomin möjligheter till inkomster för ett stort antal fattiga i brist på tillgång till formella arbeten och sociala skyddsnät.

I fattiga länder är det många som får sin försörjning inom den ”informella ekonomin” och kvinnor är överrepresenterade. De arbetar på marknadsplatsen, på gården, i hemmet, för familjen. De köper, tillverkar och säljer varor eller olika typer av tjänster - men verksamheten är inte registrerad. Sida vill förbättra deras arbetsvillkor. Det arbetet hänger nära ihop med satsningar på jämställdhet och utbildning. Sida och ILO hjälper också dem som vill utveckla mindre affärsrörelser. Enterprise for Pro-Poor Growth  är ett sådant projekt, som drivs i ILO:s regi. Wiego , som arbetar för kvinnors situation i den informella ekonomin, är en annan av Sidas samarbetspartners i det arbetet.

Obetalt arbete

Flickor och kvinnor står i överväldigande utsträckning för det obetalda arbetet i och runt hemmet. Det är ett stort hinder för deras möjlighet att utbilda sig och delta på arbetsmarknaden på samma villkor som män. Det obetalda arbetet erkänns inte som ”sysselsättning”, är undervärderat och förbisett av policymakare och av samhället i stort. I själva verket skulle det obetalda arbetet i hemmet stå för mellan 10 till 50 procent av BNP om det tillmättes ett monetärt värde*. Vikten av att förstå hur det obetalda arbetet påverkar mäns och kvinnors förutsättningar för deltagande på arbetsmarknaden är avgörande för att kunna maximera effekterna av sysselsättningsrelaterade åtgärder.

* Källa: Debbie Budlender, “The statistical evidence on care and non-care work across six countries”, UNRISD Gender and Development Programme, Paper No. 4, December 2008, and other sources, as cited in the UNSR report, p.3 (footnote 4). - See more at: http://www.unwomen.org/ru/news/stories/2013/10/special-rapporteur-positions-unpaid-care-work-as-major-human-rights-issue#sthash.4IsnoFiG.dpuf


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän