Parisdeklarationen fastställdes som resultat av toppmötet i Paris 2005.

Parisdeklarationen fastställdes som resultat av toppmötet i Paris 2005.

Foto: taylormiles.net

Internationellt samarbete

Parisdeklarationen

Publicerad: 9 juni 2009 Uppdaterad: 8 september 2014

År 2005 kom världens regeringar och biståndsorganisationer överens om att satsa på ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Under ett toppmöte i Paris enades deltagarna om en handlingsplan.
  • Givar- och mottagarländer ska bli bättre på att redovisa resultat.
  • Mottagarländerna ska ta ett större ansvar för sin egen utveckling.
  • Givarna ska samordna sig bättre med varandra.
  • Mottagarländerna ska fortsätta genomföra ekonomiska och politiska reformer. Syftet är att stärka den demokratiska utvecklingen för att bättre kunna bekämpa fattigdomen.
  • Biståndsländerna ska anpassa sitt bistånd bättre till förhållandena i varje enskilt samarbetsland, vilket kräver förändrade metoder.

Snabb biståndsökning krävde samordning

Bakgrunden till agendan var att under de fem föregående åren hade biståndsvolymerna fördubblats – från 50 miljarder dollar år 2000 till 100 miljarder dollar år 2005. Många givarländer ville dra upp nya riktlinjer för hur biståndet skulle hanteras mer effektivt och göra större nytta. Detta ställde också högre krav på effektiviteten hos mottagarländerna. Syftet med Parisdeklarationen var också att göra FN:s millenniemål mer mätbara. Millenniemålen syftar till att halvera fattigdomen till 2015.

Skeptiska politiker

Bakgrunden till Parisdeklarationen var också att politiker i flera givarländers parlament, länge hade varit skeptiska. De ville därför att biståndsanslagen skulle hanteras mer effektivt om de skulle fortsätta att bidra med mer pengar till fattiga länder. 

Pressade mottagarländer

Mottagarländerna kände sig också allt mer pressade. De hade fått svårare att effektivt hantera det växande biståndet och möta alla krav och önskemål från givarländerna. På mötet i Paris framhöll många representanter för mottagarländerna att de behövde mer tid för att planera och genomföra sina strategier för att minska fattigdomen.

Svenska prioriteringar

Arbetet med att genomföra Parisdeklarationen följs kontinuerligt upp. Utmaningarna är många, och efter flera års ansträngningar med att effektivisera biståndet börjar en viss trötthet breda ut sig. Hur det framtida globala biståndet kommer att se ut diskuterades bland annat på högnivåmötet i Busan i Sydkorea hösten 2011. Sverige och flera andra givarländer vill att större fokus riktas på transparens, ansvarsutkrävande och resultat. Läs mer om överenskommelsen som blev resultatet av toppmötet i Busan.

Röster om deklarationen

Parisdeklarationen har analyserats och kommenterats i flera skrifter, t.ex. "Biståndets nya spelregler – Parisdeklarationen och Sveriges roll för att minska fattigdomen" av Bertil Odén, forskare och skribent med inriktning på bistånds- och utvecklingsfrågor. En annan bok är ”Hjälp eller stjälp – biståndet och tillväxten” av ekonomen Kenneth Hermele. Både böckerna kom ut 2008 på Förlag Forum Syd och författarna berör bland annat Sveriges nya utmaningar, hur vi når fattigdomsmålen och hur det påverkar arbetet inom biståndsorganisationerna.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän